Falsterbo

Falsterbo fyrplats, anlagd av danskar, nu svensk f.d. bemannad på Skånes SV udde. Södra Östersjön.

Bemannad tidigt 1200-tal samt 1627-1972. Utanför låg fyrskeppet Falsterborev åren 1831-1972. Ersatt av Falsterborev kassunfyr men fyren återtänd 1993.

På fastlandets yttersta udde. SV om Falsterbo. 
Falsterbo är troligen Nordens första fyr.

Falsterbo år 1872. Fyr och fyrplats i mitten. Ur Beskrifning 1872.

Lyssna till Lighthouse. Text/musik av Anders Norman. En modern "sjömansvisa" om farfar Joe på Falsterbo fyr.

Falsterbo fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg.

Öppen kolfyr. Figur Leif Elsby.

Vippfyr. Figur Leif Elsby.

Falsterbo öppen kolfyr. Figur Leif Elsby.

Grimskär, Ölands Södra Udde, Utklippan, Falsterbo och Malmö fyrar. Underrättelse 1842.

Ystad inre och yttre samt Falsterbo. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken.

Falsterbo entréplan. Foto Esbjörn Hillberg.

Falsterbo fyrby. Foto Esbjörn Hillberg.

Falsterbo. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.

Falsterbo fyrplats. Foto Lotsverket.

Falsterbo vykort 20-talet.

Falsterbo vykort 50-talet.

Trumlins med krona och krans. Figur Leif Elsby.

Falsterbo fyr omkring 1900. Foto Lotsverket.

Falsterbo fyr från syd omkring 1900. Foto Lotsverket.

Falsterbo fyr. Foto SBj.

Falsterbo fyr. Foto UV.

Falsterbo fyr. Foto UV.

Falsterbo fyr. Foto UV.

Falsterbo fyr. Vykort.

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":55.383748,"lon":12.816355,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbo\n"}]}

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":false,"maxzoom":false,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"700px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":false,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":55.370317,"lon":13.154365,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Trelleborg\" title=\"Trelleborg\"\u003ETrelleborg\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.34,"lon":13.1,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Trelleborg_kassunfyr\" title=\"Trelleborg kassunfyr\"\u003ETrelleborg kassunfyr\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.336,"lon":13.1,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Trelleborgsredd\" title=\"Trelleborgsredd\"\u003ETrelleborgsredd\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.37438,"lon":13.05415,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Sk%C3%A5re\" title=\"Sk\u00e5re\"\u003ESk\u00e5re\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.384538,"lon":13.02178,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Baltic_Cable\" title=\"Baltic Cable\"\u003EBaltic Cable\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.393049,"lon":12.94968,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 1\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.392742,"lon":12.948552,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 2\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.401566,"lon":12.94257,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 3\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.401256,"lon":12.94143,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 4\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.415693,"lon":12.930766,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 5\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.415388,"lon":12.92962,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Falsterbokanalen Nr 6\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.3,"lon":12.7833,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Falsterborev\" title=\"Falsterborev\"\u003EFalsterborev\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.308794,"lon":12.655906,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Falsterborev_kassunfyr\" title=\"Falsterborev kassunfyr\"\u003EFalsterborev kassunfyr\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.27,"lon":12.89,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Blenheim\" title=\"Blenheim\"\u003EBlenheim\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.383748,"lon":12.816355,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca class=\"mw-selflink selflink\"\u003EFalsterbo\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.41695,"lon":12.828062,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/Skan%C3%B6r\" title=\"Skan\u00f6r\"\u003ESkan\u00f6r\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.511736,"lon":12.848797,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/H%C3%B6llviken\" title=\"H\u00f6llviken\"\u003EH\u00f6llviken\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.4485,"lon":12.901907,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/H%C3%B6llrevet\" title=\"H\u00f6llrevet\"\u003EH\u00f6llrevet\u003C/a\u003E\n"},{"text":"","title":"","link":"","lat":55.45,"lon":12.8,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u003Ca href=\"/wiki/index.php/%C3%96resund\" title=\"\u00d6resund\"\u003E\u00d6resund\u003C/a\u003E\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
664800	C 2416	N 55 23, O 12 49	Oc W 5 s	10	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
tidigt 1200-tal	1795 (tändes 1796)	1972	1973	25	23,8

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Falsterbo fyr. Belägen på Skånes sydvästra udde. Postadress: Falsterbo. Telegramadress: Rt. Skanör 11.

Enligt fyrlistan anordnades första fyrljuset 1202. Sedan dess har olika anordningar för åstadkommandet av fyrljuset använts. En kulle på något avstånd från fyrbyggnaden går ännu under namnet 'kolbacken', och grävning i densamma ger vid handen att den bildats av slagg och avfall från den stenkolseld som här hölls brinnande i en vippanordning.

År 1634 byggdes en fyr och år 1795 byggdes det nuvarande fyrtornet, en omfångsrik byggnad med fyrkantig underdel och cylindrisk överdel, det hela 25 meter högt. År 1842 installerades den nuvarande linsapparaten. Fyrljuset var fast vitt. År 1906 ändrades fyren till intermittent sken med Lux-brännare.

Första fyrmästaren sedan linsapparaten installerades var Ekman från Skanör. Vid denna tid byggdes fyrbetjäningens bostäder. Efter den minnesvärda västanstormen i november 1872, då vattnet gick högt över det låga landet och hela fyrområdet var översvämmat, försågs bostäderna med de nuvarande höga grunderna. Fyrvaktarens hustru fick vid nämnda tillfälle sitta på en soffa med sitt barn i famnen, då vattnet trängt inomhus."

Hansatiden

Ca 1230 uppmanar den danske kungen Valdemar II, på dominikanermunkarnas anmodan, medborgarna i Lübeck att bygga en anordning/märke vid Falsterbo för att tydligt hjälpa sjöfarare och handelsmän att undvika fara. Det är oklart vad denna konstruktion var och om den byggdes, men det kan ha varit Skandinaviens första fyr.

Vippfyr

1627 hade den danske kung Christian IV beordrat byggandet av fyr och detta år anlades fyr i form av vippfyr på Kolabacken.

1658 kom genom freden i Roskilde den danska fyrplatsen att tillhöra Sverige.

1672 hade Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne. Detta år fick hon dessutom kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1747-1763 hade Skånska Stenkolsintressenterna entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo men man ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.

Öppen kolfyr

1793-1795 byggdes i tegel ett nytt torn av typen "öppen kolfyr".

• Detta var Sveriges första kombinerade fyr- och boningshus.
• Ritat av Olof Tempelman, hovarkitekt till Gustav III. Uppfört under Gustaf IV Adolfs fjärde regeringsår.

• Byggnaden av tegel bestod av två våningar kring ett centralt trapphus.
• Innanför detta löpte ett schakt från toppen till bottenplanet.
• Nedersta våningen var förråd för stenkol och utrustning.
• Den andra våningen utgjordes av ett vaktrum samt ett kök och två bostadsrum för fyrpersonalen.
• Tegelstenen uppges komma från drottning Margaretas slott.

Grundkonstruktionen kan härledas till Polheimers kolugn.

• Överst på ett centralt placerat schakt var fyrgrytan placerad.
• Draget för elden uppstod dels genom att schaktet fungerade som omvänd skorsten, dels genom att askan rasade ner till botten av schaktet, värmde upp luften och orsakade en uppåtriktad luftström.
• Draget kunde man till en del reglera genom läget för dörren till schaktet i bottenvåningen.

1796 tog den nya fyren över fyringen.

• Vippfyren släcktes. Det var den sista vippfyren i bruk i världen.

1801-1811 levererades kolet med säkerhet från Höganäs. Kontraktet tecknades 1800 mellan Kronan och greve Erik Ruuth. Förutom att denne från 1790-talets början i det närmaste innehade monopol på leverans av kol till de svenska fyrarna innebar det att han som entreprenör mot årlig betalning skulle svara för skötsel och underhåll av de svenska kustfyrarna.

1811 upphörde entreprenaden. Se entreprenör. Kronan övertog ansvaret för fyren.

Enligt Underrättelse 1842

FALSTERBO. Öppen Stenkolsfyr.

Lat. N. 55° 23'11". Long. O. 33° 58'35"

Detta fyrtorn uppfördes 1793 af sten och har ifrån den ytterst låga grunden, hvarpå det står, 68 fots höjd. Fyrelden brinner på 76 fots höjd öfver vattnet och synes i klart väder på 3 till 3 1/4 mils afstånd, då ej dimma hindra ljusets framträngande. Denna fyr och den snett övfer Stefvens varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse så väl för undvikande af det farliga Falsterbo-refvet som för angöringen af Drogden.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan för de Svenska fyrarne, kommer Falsterbo fyr under innevarande och nästkommande år att förändras till en Lentillefyr af andra ordningen (fix) och är densamma å bifogade ritning aftecknad ungefärligen sådan den kommer att blifva.

Linsfyr

1842-1843 byggdes tornet om och försågs med lanternin med linsapparat och oljelampa för rovolja. Den krenelerade överdelen av tornet och cirka 1,5 m därunder togs bort.

• Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 6 fack à 60°. Kronan och kransen var utförd i form av folierad spegel. Tillverkad 1842 av Henry Lepaute.
• Lanterninen i järn med kupol av koppar tillverkades av Owens faktori i Stockholm.
• Vintertid värmdes rovoljan till temperatur över stelningspunkten i två behållare på var sia av en kamin.

1843 byggdes på fyrplatsen ett nytt hus för fyrmästaren med familj. Tre rum och kök.

Enligt Underrättelse 1848

"Falsterbo. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N 55° 23'11". Long. O. om Ferrö 30° 58'35". Long O. om Greenwichs meridian 12° 48'50"

Detta fyrtorn uppfördes 1793 af sten till stenkolsfyr. Det ombyggdes och förändrades under åren 1842 och 1843 till lentillefyr av 2:a ordningen, stillastående, och tändes som sådan första gången den 24 Juni sistnämnda år. Fyrtornet har från grunden, som endast är 8 fot hög övfer vattnet, 60 fot till altanen, och fyrlågan brinner på 80 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 à 3 1/2 mils afstånd rundtikring horisonten, med undantag av en smal sträcka åt landsidan. Denna fyr och den snedt öfver vid Stefvens på Seeland varande omgående fyr gifva, då de äro synnerliga, sjöfarande en säker rättelse såväl för undvikande af det farliga Falsteborefvet som för angöringne av Drogden. "

På 1850-talet utbyttes lanterninen mot en tillverkad i Frankrike.

Enligt Underrättelser 1852

FALSTERBO. Lentillefyr af 2:dra ordningen.

Lat. N. 55°23'11”. Long. O. om Ferrö 30°58'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°48'50”.

Detta fyrtorn uppfördes 1795 af sten för stenkolsfyr. Det ombyggdes och förändrades under åren 1842 och 1843 till lentillefyr av 2:a ordningen, med stillastående sken, och tändes som sådan första gången den 24 Juni sistnämnda år. Tornet har från grunden, som endast är 8 fot hög öfver vattnet, 60 fots höjd till altanen och fyrlågan brinner på 80 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 ½ mils afstånd rundtikring horisonten, med undantag af en smal sträcka åt landsidan. Denna fyr och den snedt öfver vid Stevens på Seeland varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse såväl för undvikande af det farliga Falsterborefvet, som för angöringen av Drogden. Pl. III.

1863 utbyttes den folierade kronan och kransen mot "ljusbrytande och reflekterande linser", dvs till catoptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar). Se folierad spegel.

1866 byggdes på fyrplatsen ett nytt hus för den övriga fyrpersonalen.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 55° 23’,0. Long. O. 12° 49’,3.

• Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
• Tornets höjd från grund: 84 fot (25,2 m).
• Fyrtornet: av sten, nedtill grågult, upptill vitt med röda bälten.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 80 fot (24,0 m).
• Lysvidd: 14 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
• Lysfält: runt horisonten, utom i en liten vinkel inåt land.

Fyrtornet är uppfört nära yttersta spetsen av Falsterbo udde. Det är på den nedre delen grågult och på den övre runda gråvitt med tvenne röda bälten. Fyrbetjäningens rödmålade boningshus nära intill och norr om fyrtornet. Emedan udden är fullkomligt kal, utgör byggnaderna därå ett gott dagmärke. I SSV 1/4 V 5 (distans)minuter från udden ligger Falsterbo fyrfartyg.”

1887 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke.

Lux-ljus

1906 ersattes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus och installerades intermittenshylsa flyttad från Östergarn.

• Fyrkaraktär: Int W 5s 15M. Ljus c:a 4,2 sek, mörker c:a 0,8 sek. Lins av 2:a ordningen. Ljusstyrka: 15,000 Hf. Lux-ljus. Lyshöjd: 23,8 m. Gulgrått, 25 m högt stentorn, nedtill fyrkantigt, upptill runt, med svart mittelbälte å övre delen.

1909 uppsattes en optisk anordning för signalering om isläget. Se optiska signalanordningar.

• Issignal gives medelst svartmålad ballong eller kon, som hissas å den söder om fyren belägna signalställningen. Signalställningens rå har riktningen NNO - SSV.

• Signalernas betydelse:

1 Is i Flintrännan.

2 Is i Drogden.

3 Is öster om Ven.

4 Is väster om Ven.

5 Is i södra inloppet till Stora Bält.

• Fyrskeppssignal gives vid dager med svart ballong, som hissas under en från fyrtornets altan utstående spira, och under mörker medelst röd lanterna, som anbringas till fyrtornets nedre, grövre del. Signalerna å fyrtornet böra observeras med fyrtornet i rättvisande ost.

• Signalernas betydelse:

a) Fyrskeppen i Flintrännan äro icke på station.

b) Fyrskeppet Drogden är icke på stationen.

Dalén-ljus

1927 utbyttes Lux-ljuset mot dalén-ljus. Apparaten med intermittenshylsa togs bort.

Elektriskt ljus

1935 elektrifierades fyren, 1000 W glödlampa. Samma år blev fyren statligt byggnadsminne.

• Optisk karaktär: Int W 5 s 15 M. Ljusstyrka: W 40 000 cd.
• Tornet gulgrått med svart bälte.
• Dalén-ljuset flyttades till Valö.

Avbemanning och personal

1972 automatiserades fyren.

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
• Fyren fjärrmanövrerades från Trelleborgs lotsplats.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Falsterbo

Och sedan

1990 släcktes fyren, nu ersatt av den nya kassunfyren Falsterborev kassunfyr (tänd 1972).

Återtändning

1993 återtändes fyren. Vellinge kommun, som nu äger fyren, lät tända en 60 W glödlampa i lanterninen. Ljusstyrkan påstås motsvara ungefär dalén-ljuset från 1927.

Nuvarande optik: original 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 6 fack á 60° med 12 fack á 30° catadioptrisk krona (12 ringar) och krans 10 fack á 30° (5 ringar), Henry Lepaute år 1842, linshöjd: krona 800, trumma 770, krans 400 = 1970 mm. 60W glödlampa, elklipp, fotocell. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Oc W 5 s 10 M. Lyshöjd: 23,8 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Länkar

• Ur Arkiv Tore Olsson: "Relikt från flydda tider" , NN 19??. 3,4MB

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm
Klass	Fyrplats klass: III. Dyrortsgrupp A.
Fyrinrättningen	Elektrisk fyr, lins 2:a ordningen. Gulgrått, 25 m. högt fyrtorn av tegel försett med ett svart bälte.
Läge och natur	Fyrplatsen är belägen på fastlandet. Området omkring platsen är kalt, men å fyrområdet finnes mindre skog. Planteringsland och mindre trädgårdar.
Bostäder	Fm 3 rum och kök, värmeledning, el. ljus, vatten och avlopp.
Hamn	Ingen hamn.
Kommunikationer	Vägförbindelse till platsen.
Postanstalt	Falsterbo. Väg dit: c:a 1 km.
Skola	Skanör folkskola. Vellinge realskola.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Uthyrda till ornitologförening. Inga övernattningsplatser.
Ägare	Vellinge kommun
Kontaktperson	Sophie Ehnbom 070-5685810, Museet 0733-471830 (Bengt Modéer) www.kulturbron.com/falsterbomuseum.htm. I augusti varje år håller Museiföreningen och Falsterbonäsets fågelstation fyren öppen för allmänheten.
Vägbeskrivning	Vid Falsterbo golfbana på Falsterbo udde.
Övrigt	På fyrplatsen byggde danskarna (Waldemar II) tidigt under 1200-talet troligtvis Nordens första fyr. Sverige fick fyrplatsen (där det då fanns en koleldad vippfyr byggd 1635) av danskarna vid freden i Roskilde 1658. Fyren var den sista använda vippfyren i världen då den släcktes 1796. Nuvarande fyr ritades av professorn på Konstakademin Olof Tempelman som var Gustaf III:s hovarkitekt. Fyren byggdes 1793-95 som öppen stenkolsfyr och var Sveriges första kombinerade fyr- och bostadsbyggnad med tornet centralt placerad i byggnadskroppen. Fram till 1843 bodde fyrpersonalen i fyren. År 1842-43 byggdes fyren om till linsfyr varefter den tändes 24 juni 1843, klassificerad som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och dess sken syntes 3-3½ mil. Fyrapparaten bestod av trumman på nuvarande 2:a ordn. (1400 mm) lins med konkava folierade glasspeglar ovanpå trumman samt en trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 27 cl/tim). Linsen byggdes om 1863 varvid glasspeglarna ersattes med krona och krans så att nuvarande lins skapades. En fyrvekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 75 cl/tim) installerades 1887, luxljus samt en intermittentapparat som tidigare hade funnits på Östergarn installerades år 1906. Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1,25 l/tim + drift 3,75 l/tim) installerades år 1927 varvid intermittentapparaten borttogs. År 1935 elektrifierades fyren (750W 220V lampa) med luxljus i reserv. Den släcktes 1990 men tändes åter 1993 av den nye ägaren. Vid fyren finns också Falsterbo väderstation och fågelstation.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1935, fyren och 1997 tre byggnader, numera byggnadsminne.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 01 Falsterbo

Om Falsterbo heter det att: ”Valdemar II år 1202 på Lybeckarnes begäran lät uppföra en fyrbåk vid Falsterbo, på det farten genom Öresund skulle blifva mer säker” (Ch.Dreyer, spicemen juris naufragii l Bertran ü Wismariice d:o pag.64, not. 6).

Uti “En kårt Undervisning på sjöfarten I Öster Sjön” af Johan Månsson 1644 förekommer rörande Falsterbo: ”Pfalsterbo är en Udd, som utskjuter af Skåne och ther på een Stadh, hvilken hafver sitt nampn af Udden. Ther off utskjuter itt Reff södhväst een mijl till sjöss, hvar på plägar liggia Tonne på fem fampner. Öster efter kommande kan man intet väl lodha thet Refvet, efter thet är brandt sydhost uppå. Ther i Stadhen plägar man om Höstetijdh hafva Eld på ett Fyrbåken om Nattetijdh för Refvet skull, hvar effter man veet sigh för Refvet at wachta. Märkien uppå samma Reff äro thesse: När Kyrkian i Staden och Slottet gjöra itt, så är man yterst på Refvet, man må inte komma Refvet när man är på sin fampnar om Nattetijdh på Hösten, uthan eller innerkommande, när man seer Elden en nordost ifrån sigh, så är man yterst på Revet, så tappas Eelden bort, så att man honom inte see kan, men så snart man hafver Refvet passerat, lijka på hvilken man sijda thet är, så får man åter se Eelden”.

Uti en nyare upplaga af samma bok år 1748 yttras om Falsterbo fyr ”der står en Laterna, hvarmed om höst och vårtid hålles koleld till de sjöfarandes rättelse at af fyren kunna taga sig tillvara för refvet”.

Fyren utgjordes af en träställning med därpå fästad vippstång, i hvars ena ända var med kätting upphängd en fyrgryta af järn, hvari det eldades med stenkol. Denna ställning uppbrann 1762, hvarpå den ersattes med en ny af sten. Fyren underhölls af entreprenör och användes under vissa perioder Engelsk och under andra Svensk stenkol. Till entreprenören för Falsterbo, Kullens och Nidingens fyrar betalade Statsverket år 1787 1800 Rdr. Specie.

Uti en beskrifning af fyren år 1770 heter det: ”Falsterbo fyr, allenast en vipp med fyrfat på en stång på Falsterbolandet gent mot Falsterboref på en sandbacke underhålles med fyrning m.m. af delägare i Skånska Stenkolsverket”.

Uti Stockholms Posttidningar den 2 Decem. 1765 finnes infördt rörande ny entreprenad å Falsterbo, Kullens och Nidingens fyrar: ”Fyrningen bör ske med Engelska Aloe-stenkol, årligen börjas den 1 Aug. och continuera till den 1 Maj det följande året och att pannorna under samma tid dageligen i rättan tid, för än mörckt blifver, varda tända samt brinna hela nätterna igenom, in till dess för ljusa dagens skull ingen eld mer synas kan”, ” att Fyrmännen tillsättjas af Kongl. Collegia, men lönas af Entrepreneurna”, ”att Båkarne med alla dess Inventariepersedlar böra af Entrepreneuren underhållas”.

Att fyringen dock ej alltid skötts väl, visar sig af en skrivelse af år 1727, hvari Holland anför klagomål öfver densamma. Ritningen till ett fyrtorn approberades af K.Maj. d. 12/12 1792. Kostnadsförslaget var på 11.490 Rdr specie.

Åren 1793-1795 uppfördes ett 68 fot högt fyrtorn af tegel med fyrpanna för stenkolseld ofvanpå tornet och den gamla vippfyren borttages.

År 1811 öfvertog Kronan sjelf underhållet af fyren. 600 á 700 tunnor stenkol användes årligen vid fyringen under åren 1823-1842.

År 1843 borttogs fyrpannan och uppsattes på tornet en lanternin med linsapparat af 2:a ordningen, visande fast sken, levererad af H. Lepaute, Paris för en kostnad af 24.050 Rdr. Fyrapparaten bestod af 6 fack linstrumma, folierade glasspeglar öfver och under trumman samt mekanisk lampa för rofolja med 3 vekar med en ljusstyrka af 2000 Häfnerljus.

1863 borttogs glasspeglarna och ersattes med 12 st. linsringar i kronan och 5 linsringar i kransen och blef då ljusstyrkan 2500 Häfnerljus.

År 1887 uppsattes ny lampa för fotogen med 4 vekar (model Denechaux) då ljusstyrkan blev 4800 Häfnerljus.

År 1906 uppsattes en Luxlampa med 3 st. glödnät, hvarjämte fyren erhöll intermittensapparat, visande 1 förmörkelse hvar 5:e sek. Efter förändringen 1906 har fyren en ljusstyrka af 15.000 Häfnerljus.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1927 blev luxlampan ersatt med en dalengasbränare. Ljusstyrkan ändrades icke. Automatiska larmanordningar anordnades i fyrmästarens och fyrvaktarens bostäder. De företagna ändringarna, för vilka kostnaderna uppgingo tilll 12780 kronor, medförde att personalen – 3 man – kunde minskas med en man.

År 1935 infördes elektriskt ljus i fyren. Ljusstyrkan ökades därvid till 25000 hefnerljus. Som reservlampa anskaffades en luxbrännare, 52 m.m., med rotater. Nattbevakningen indrogs. På grund av de sålunda vidtagna åtgärderna kunde fyrpersonalen minskas med ytterligare en man.

Kostnaden för elektrifieringen uppgick till 3427 kronor. År 1943 ökades ljusstyrkan till 50000 hefnerljus

Skånes sydkust

Klicka här för att se fyrarna i Skånes sydkust.

Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, entreprenör, öppen kolfyr, vippfyr, linsfyr, folierad spegel, Lux-ljus, dalén-ljus, lysolja, Owens faktori, återtändning, Falsterborev, Falsterbokanalen, Tempelman, återtändning