Ölands Norra Udde
Ölands Norra Udde, svensk f.d. bemannad fyrplats på nordspetsen av Öland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1845-1976.
På Ölands norra udde. Fyren kallas i folkmun "Långe Erik" (Fyren Ölands Södra Udde kallas "Långe Jan"). Fyrskenet är skymt av skog cirka 312 - 54 grad. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961).
Förtoning över Ölands Norra Udde enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 547500 | C 7260 | N 57 22, O 17 06 | Fl(4) 15s | 13,8 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1845 | 1845 | 1976 | 1976 | 32,1 | 31,5 |
Förhistoria
1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde. Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne. Byggandet av fyr på Ölands Norra Udde blev inte av den gången.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Ölands Norra Uddes fyr. Belägen i Böda församling av Kalmar län. Havsfyr, varnar för Ölands norra udde.
Ölands norra uddes fyr är byggd av öländsk kalksten å en mindre holme, ursprungligen kallad Oxelholmen, numera benämnd Stora grundet. Innanför fyrplatsen utbreder sig Grankullaviken, en väl skyddad hamn, där under de senare åren varit rätt livlig sjöfart, då allt virke från Böda Kronoskog utskeppats därifrån. Fyren, som från början hade fast sken, ändrades år 1906 till blixtljus. År 1910 tillkom motordriven mistsirén med den goda verkan att olyckor och strandningar betydligt minskats. År 1923 uppfördes nytt bostadshus och ett äldre sådant om- och tillbyggdes.
Grankullaviken var förr berömd för sin goda fisktillgång, särskilt gädda och abborre, men sedan inloppet till viken uppmuddrats försvann nästan alldeles dessa fisksorter. Ålfisket är däremot ganska givande. Fyrpersonalen äger tyvärr ingen fiskerätt utan måste, om de vill idka fiske, arrendera fiskevattnet från strandägaren.
Första kända fyrmän var fyrmästarna Ekström, Hagström och Lagström."
Fyren tändes
1844-1845 anlades fyrplatsen. Ett i kalksten runt, 27 m högt vitputsat torn uppfördes. Lanterninen innehöll lins med oljelampa för rovolja. Ritat av J T Byström.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 72°, med folierad spegel ovanpå som "krona". Oljelampa för rovolja.
- Fyrplatsen ligger på holmen Oxelholmen, numera kallad Stora Grundet. Innanför utbreder sig Grankulla-viken, som utgör en skyddad hamn.
Enligt Underrättelse 1848
"Ölands Norra Udde. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N 57° 21'58". Long. O. om Ferrö 35° 15'0". Long O. om Greenwichs meridian 17° 5'15"
På det lilla skäret, Storgrundet kalladt, vid yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 och 1845 ett fyrtorn af sten, 90 fot högt från grunden till altanen, hvaruti anbringades en stillastående lentillefyr av 3:e ordningen, hvilken första gången tändes den 1 November sistnämnda år. Grunden, hvarå fyrtornet står, är 6 fot hög och fyrlågan brinner på 106 fot öfver vattenytan. Fyren bör alltså i klart väder synas på 4 mils afstånd. Fyren är synlig från V. något sydligare nordom till S.O. på kompassen. Den öfriga delen af cirkeln är bortskymd af Böda Kronoskogspark på Ölandslandet. "
Enligt Underrättelser 1852
ÖLANDS NORRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 57°21'58”. Long. O. om Ferrö 35°15'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°5'15”.
På det lilla skäret, Storgrundet kalladt, vid yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 och 1845 ett fyrtorn af sten i rund form, 90 fot högt från grunden till altanen, hvaruti anbringades en stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, hvilken första gången tändes den 1 November sistnämnda år. Grunden, hvarå fyrtornet står, är 6 fot hög och fyrlågan brinner på 106 fot öfver vattenytan. Fyrljuset bör alltså i klart väder synas på 4 mils afstånd. Fyren är synlig från W., något sydligare, nordom, till S.O. på kompassen. Den öfriga delen af lysningsviden är bortskymd af Böda kronoskogspark på Ölandslandet. Tornet är hvitrappadt ofvanom dess nedre afsats. Pl. III.
1864 utbyttes folierad spegel mot en catadioptrisk krona (11 ringar).
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 57° 22',0. Long O 17° 6',0.
- Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 106 fot (31,8 m)
- Fyrtornet: av sten, nedtill grått, däröver vitt.
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 6 fot (1,8 m).
- Lysfält: från V över N och O till SO.
- Tornets höjd från grund: 108 fot (32,4 m).
Fyrtornet är uppfört på Storgrundet, ett lågt skär på västra sidan av det största inloppet till Grankullaviken på Ölands norra udde. De nära intill tornet liggande bostadshusen för fyrbetjäningen skyms till en del av omgivande träd.”
Fotogenlampa
1884 utbyttes oljelampan mot en fotogenlampa med veke.
1898 anlades en ny brunn.
1899 byggdes två nya bryggor.
Ölands Norra Udde. Foto SB.
Ölands Norra Udde. Foto JA.
Ölands Norra Udde. Foto UV.
Ölands Norra Udde. Foto UV.
Ölands Norra Udde okänt årtal resp. 1892. Arkiv Lotsverket.
Planlins och Lux-ljus
1906 utbyttes trumlinsen till en omgående planlins samt utbyttes fyrapparaten mot en innehållande Lux-ljus modell större.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 4 fack à 60°, med krona (11 ringar) och krans (7 ringar), omgående, kvicksilverlagring, urverk med lod, lodvikt 120 kg.
- Den "gamla" trumlinsen av 3:e ordningen flyttades till Fjordskär på västkusten.
- Fyrkaraktär: Bx(4) W 15s 16M. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 7,1 sek.
- Lins 3:e ordningen. Ljusstyrka 50,000 Hf. Lux-ljus.
- Lyshöjd: 31,5 m. Vitt, runt 32,1 m högt stentorn.
- Issignal: En svart ballong, hissad under en i riktningen NV t. V från fyrtornets altan utstående järnarm, betyder att Norra Kalmarsund är stängt av is.
1910 installerades mistsirén med motor i ett nybyggt maskinhus.
- Mistsirén: för komprimerad luft, giver under tjocka en ljudstöt av c:a 3 sek varaktighet var minut.
1923 erhöll fyrplatsen en ny cistern för fotogen. Ett nytt bostadshus uppfördes och ett äldre om- och tillbyggdes.
1930 installerades en bifyr i fyrens nedre del. Den lyste på lysbojen Ölands norra grund då bojen inte lyste.
1936 upphörde issignaleringen.
1946 elektrifierades fyr och bifyr.
1947 utbyttes maskineriet för mistsirénen mot ett eldrivet.
1948 ersattes urverket med en elektrisk motor för drivning av linsen.
1949 installerades en cirkulär radiofyr.
1950 installerades en reservkraftsanläggning för fyrljus och radiofyr.
1965 ordnades en vägbank till "fastlandet" Öland. 1968 var tornet 32,1 m högt, målat vitt. Omgående lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: Bx(4) W 15 s 16 M. Lyshöjd: 31,5 m. Ljusstyrka: W 300 000 cd.
- Akustisk karaktär: Mistsirén 1 ljud var 30 s. (3 + 27).
- Cirkulär radiofyr: RC 266. Räckvidd: 70 M. ID-signal: NO. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Utklippan, Ölands Norra Udde, Hammer Odde (dansk), Hoburg, Sandhammaren, Ölands Södra Grund.
- Bifyr optisk fyrkaraktär: K WR 3 s 13,5 M. Lyshöjd: 12 m. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus. Ljusstyrka: W 7 000 cd, R 1 800 cd.
Lotsbarnskola
1924-1932 hade Ölands Norra Udde lotsbarnskola.
Avbemanning och personal
1976 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ölands Norra Udde
Båtbryggan (1988) och vägen mot fyren (1996). Foto Tore Olsson.
Och sedan
1976 lämnades planlinsen kvar men funktionen ersattes med en fyrlykta PRB-46 Mk II monterad på altanens räcke.
- Bifyren togs bort.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, inklusive den på Ölands Norra Udde.
199? upphörde mistsignaleringen.
2000 var tornet 32,1 m högt, målat vitt.
2010 fyrlykta PRB-46 Mk II monterad på altanens räcke ersattes av Sabik 350 (LED 350 mm)
Nuvarande optik: Sabik 350 (LED 350 mm) Ledlykta på räcket utanför lanterninen, elklipp. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Fl(4) W 15s 13,8 M. Lyshöjd: 31,5 m.
Länkar
- Nedladdningsbar fyrbroschyr: Ölands Norra Udde fyrbroschyr 2022.
- Ur Blänket 2013:2 Ölands Norra Uddes fyr avbemannad 1976, Evald Petersson
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fjärrstyrt ..." , 1973. 2,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Öde udde" , 1975. 3,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Sista chansen besöka" , Ölandsbladet 1976. 3,8MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Långe Erik blir obemannad" , 1976. 2,0MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Tryckluften på" , 3,3MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Följ med till Långe Erik" , Ölandsbladet 1982. 4,0MB
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/10 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, 2 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Vitt, 32 m högt fyrtorn av sten. Fyren anlagd år 1845. |
| Läge och natur | Skogbevuxen ö c:a 100 m ONO Ölandas norra udde. C:a 1000 m lång och 200 bred. Mindre planteringsland. |
| Bostäder | Fm 4 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Båtbrygga såväl vid platsen som landsidan. Hamnen är skyddad med undantag för sydliga vindar. |
| Kommunikationer | Verket håller segelbåt, men personalen har egna båtar, vilka äro mera lämpliga på grund av vattendjupet. |
| Postanstalt | Byxelkrok. Väg dit: 9 km (200 m sjöväg, 9 km landsväg). |
| Handelsbod | Nabbelund. Väg dit: 4 km sjövägen, vid hårt väder 6 km landvägen. |
| Skola | B-skola i Torp, realskola i Borgholm, 70 km. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Vatten (dålig kvalitet) erhålles från land medelst 730 m lång rörledning. Besvärligt med dricksvatten. Rörledningen fryser vid -8 grader, och vid dylika tillfällen måste vatten transporteras med skjuts, vilket under vissa väderförhållanden ställer sig ganska svårt. Stormvarningsstation. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Naturvårdsfonden (1978) numera överförda till Statens Fastighetsverk, inga övernattningsplatser. |
| Ägare | SjöV äger fyr och f.d. maskinhuset. Allt annat privatägt |
| Kontaktperson | Fyren visas av Kristina Österberg 0707-942643 som är bosatt på platsen och även har ett litet kafé där. www.langeerik.se |
| Vägbeskrivning | Bilväg brofästet Öland - Ölands norra udde ca 96 km. Kör väg 136 norrut till udden. Parkera och promenera 5 minuter till fyren. |
| Övrigt | Redan på 1670-talet fanns det planer på att uppföra en fyr på Ölands norra udde. Frågan om en fyr väcktes igen på 1730-talet men ingenting hände förrän fyren byggdes 1845. Den tändes 1 november 1845, klassificerades som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen och dess sken syntes 4 mil vid klart väder. År 1864 byttes kronan av speglar ut mot en krona med katadioptriska spegellinser (11 prismor per fack). År 1884 byttes rovoljelampan ut mot en trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim). År 1906 byggdes toppen av fyrtornet om varvid man installerade luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt en 3:e ordn. dioptrisk planlins med bulls-eye och 4 inslipade ringar samt 2 separata ringar ovanför och 2 nedanför, 4 fack á 60° samt katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (7 ringar), Barbier Bernard & Turenne, roterande i kvicksilver, omloppstid 15 sek, urverk med lod (vikt 120 kg varav 65 kg användes). År 1930 monterades en bifyr med luxljus samt en 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins 1 fack á 45° och en 45° katadioptrisk reflektor. Fyrarna elektrifierades 1946 (230 V, 1000 W resp. 250 W). År 1948 installerades en elektrisk motor för att driva linsen. En modern roterande fyrlykta monterades 1976 då fyren automatiserades och en350 mm LED ersatte denna ca 2010. Den senast använda linsen finns kvar i lanterninen men är övertäckt.
Fyren låg ursprungligen på en ö men ön är sedan 1965 förbunden med Ölands nordvästra udde via en vägbank. Fyren kallas ”Långe Erik”. Några år efter det att fyren hade tänts upptäckte man att den vid hård vind rörde sig. Rörelsen märktes genom att lodet till urverket när det var längst ner ibland kunde slå mot sidorna av lodtrumman. Noggranna undersökningar visade att det var inget fel på fyren men kanske den rör på sig även i dag vid hårt väder. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 57 Ölands Norra Udde
År 1724 anser Kungl. Maj:t att det vore lämpligare att, en fyr anlades på Ölands Norra udde i stället för på Ölands Södra udde.
År 1767 väcktes förslag om och gjordes undersökningar för uppförandet av en fyr på Ölands Norra udde, men frågan hvilade sedan till 1844 då Förvaltningen för sjöärenden i skrifvelse till Kungl. Maj:t föreslog uppförandet af denna fyr, hvartill Kungl. Maj:t i skrifvelse af den 15 Februari 1844 äfven anvisade begärt anslag.
Fyrtornet, som är rundt, uppfördes på entreprenad af kalksten till en höjd af 108 fot. Fyrpapparaten, levererad af H. Lepaute i Paris, visade fast hvitt sken och bestod af 4 linsfack af 3:e ordningen, hvardera 72°, samt ofvan desamma 12 folierade glasspeglar. Lampan var försedd med pumpverk för rofolja och två vekar.
Hela fyranläggningen kosatade 53.849 kr. och var fyrens ljusstyrka 1400 Häfnerljus
1864 borttogs glasspeglarna och i deras ställe uppsattes fyra linsfack innehållande krona för en kostnad af 3.145 Rdr.
1884 ersattes den förut befintliga rofoljelampan med ny lampa och pumpverk, för fotogen och tre vekar. Fyren erhöll då en ljusstyrka af 2.200 Häfnerljus.
År 1906 föreslog Lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t att, som fyrapparaten var af ett för denna fyr föråldrat system, så att fyren under ogynnsamma tidsförhållanden lätt kunde förvexlas med tillfälliga ljus, en kraftig blixtapparat måtte få anskaffas för densamma, hvartill ock Kungl. Maj:t i en skrifvelse af den 16 Mars 1906 beviljade anslag.
År 1906 ombygdes öfre delen af tornet och uppsattes en ny fyrapparat visande fyra korta hvita blänkar hvar 15:e sekund. Fyrapparaten består af 4 linsfack (3:e ordningen, större modell), om 60° hvardera, stälda intill hvarandra och innehållande krona, trumma och krans, ett urverk samt trelågig Luxlampa. Fyren har en ljusstyrka af 50.000 Häfnerljus och fyrapparat med lampa kostade 22.700 kronor.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1930 anordnades en bifyr med vitt och rött fast sken för belysning av Ölands norra grund under de tider, då lysbojen Ölands norra grund är intagen
I bifyren insattes en linsapparat av 4:e ordningen. Som består av ett fack trumma, omfattande 45° samt en katadioptrisk reflektor om 45°. En luxlampa infördes som ljuskälla och ljusstyrkan för vitt och rött ljus kom att uppgå till 1800 och 450 hefnerljus.
År 1946 elektrifierades såväl huvudfyr som bifyr. I huvudfyren insattes en 1000 watts spec. lampa, av strålkastartyp, varvid ljusstyrkan ökades till 470000 hefnerljus.
I bifyren insattes en elklippapparat, EKDB-160, samt en klar strålkastarlampa om 250 watt. Fyrkaraktären ändrades till vitt och rött klippsken och ljusstyrkan för vitt och rött sken ökades till 8000 och 2000 hefnerljus. Efter ändringen hålles bifyren tänd på samma tider som huvudfyren. Som reservbelysning på båda fyrarna finnas luxlampor med glödnät och snabbstart. Bifyrens reservlampa är försedd med rotator.
År 1910 anordnades mistsignalering medelst en motordriven sirén med en mistsignalkaraktär av ett ljud med 3 sek. varaktighet var minut. Anordningen trädde i verksamhet den 16 november.
År 1947 ändrades mistsignalkaraktären till 1 ljud var 30 sekund.
År 1949 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 70 nautiska mil.
Kalmarsund
Klicka här för att se fyrarna i Kalmarsund.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, arkitekt, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, kvicksilverlagring, bifyr, mistsignal, radiofyr