Kullen
Kullen, nu svensk, f.d dansk, f.d. bemannad fyrplats 400 m O om Kullens yttersta udde, Kattegatt. Bemannad 1561-2006 (c.a.)
Kullen är den fyr i Sverige med högst lyshöjd (78,5 meter över havet)
Kullen enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 714600 | C 2260 | N 56 18, O 12 27 | Fl W 5 s | 27,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1561 | 1900 | 1979 | 2006 men även periodvis tidigare | 15 | 78,5 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Kullens fyr. Belägen i Brunnby socken av Malmöhus län. Postadress: Mölle. Telegramadress: Rt. 90, Mölle.
Den 18 juli 1560 gav kung Fredrik II av Danmark Lensmanden i Helsingborg order om att låta uppsätta en fyrgryta på Kullen. Samma dag beordrades Lensmanden på Aalborghuus att uppsätta en fyrgryta på Skagen och Lensmanden på Kalö att uppsätta en dylik på Anholt. Enligt ytterligare instruktion skulle fyrgrytan vara 1 1/2 aln djup och vid som en tunna. Den skulle hissas i en vipp, byggd av gott, stort ektimmer och minst 20 alnar hög 'saa at hvilke skibe, som om nattetide forover seiglindis vorder, kunde den se langt udi söen og tage dennem vare'. Vakt skulle också hållas, och Lensmanden ålägges att 'lade bygge en bo ved stranden, om der icke er husse saa nerverendis, som dend karl kan vere udi natten, som skal vare samme lampe'. (Beskedet givet särskilt beträffande Skagen med givetvis tillämpligt på de andra fyrplatserna).
Fyren skulle tändas första natten i mars månad, såvida fartygen kunde segla för is, samt brinna alla nätter intill Sankt Mortens dag. Den skulle tändas en timme efter solnedgången och släckas igen 'naar dagen gaar upp'. Det skulle skaffas en 'god och tro karl' att passa fyren.
Trots kungens direktiv om god passning ingick ständigt klagomål från sjöfarande om den saken eller snarare om dess frånvaro. Om några år ersattes de öppna vippfyrarna av torn, på vilka anbragtes lyktor så stora att man kunde gå rak i dem. I dessa brändes talgljus, i Kullen 12 ljus. Tullnären i Helsingör, Jörgen Berger, åtog sig genom kontrakt passningen av fyren mot en betalning av 200 danska mark i kontanter och kronogården Kullagård med fri vedbrand av vindfällen. Jörgen Berger behöll fyrpassningen endast några år, varefter det kom en så förnäm entreprenör som Lensmanden på Ven, astronomen Tycho Brahe. Omkring år 1580 hemställde sjöfarande att lyktorna skulle brinna så länge det var möjligt att segla, mot att dubbla fyrpengar erlades. Tycho Brahe fick av Öresundstullspengar ett tillskot av 300 Daler för 'et lade Lygten blusse om Vinteren saavel som om Sommeren'.
Det nuvarande fyrtornet av råhuggen granit byggdes år 1900, då ljuskällan ändrades till lux-ljus och fyrkaraktären till blixt, en var femte sekund."
Den danska tiden och Tycho Brahe
Kullen ligger på Kullaberg och är Sveriges högst belägna fyrplats med nuvarande fyrljus 78,5 m över havet.
- Kullaberg reser sig över kringliggande slättbygd och är en så kallad horst med branta sidor.
- Den har bildats genom förkastning av urberget, se landhöjning.
Uppgifter i både svenska och danska arkiv gör det troligt att det redan på 1200- och 1300 talen har funnits en eld eller någon slags 'flamma' på Kullen för att varna sjöfarande.
1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.
1561 tändes den första fyren på Kullen, troligen 1 mars 1561, 'papegojfyr', en form av vippfyr.
- Fyrljuset kom från en öppen vedeld.
1563 ersattes den tidigare fyren av ett murat stentorn, som hade en fyrlykta med blytak och fönster med glasrutor.
1577 blev astronomen Tycho Brahe fyrmästare på Kullen.
- Efter den gamle kungens död råkade han dock i onåd hos den nye.
- Han fråntogs därför sina privilegier, bl.a. Kullagården och Ven, och lämnade landet i landsflykt 1597.
- Han dog i Prag 1601.
- 1585 ersattes fyren med ett annat, placerat nära dagens fyrtorn.
- Fyrljuset kom fortfarande från talgljus.
1624 Ungefär detta år byggdes fyren om.
- Lanterninen togs bort och kransen av talgljus utbyttes mot en öppen eld, en sk öppen kolfyr.
- Stenkol till elden togs från de NV- skånska kolbrotten, bl a i Höganäs.
- Det gick åt 10 tunnor kol per dygn.
- Spår efter kolhanteringen kan fortfarande ses under grästuvorna på fyrplatån.
Den svenska tiden börjar
1658 slöts freden i Roskilde.
- Skåne med Falsterbo och Kullens fyrplatser blev svenska.
1672 hade Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.
- Detta år fick hon kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.
1716 under det stora nordiska kriget eldades hela kollagret vid Kullens fyr upp på order av Karl XII för att kolen inte skulle komma i danskarnas händer.
1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo, se entreprenör.
1747-1763 hade Skånska Stenkolsintressenterna entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo men man ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.
1749 revs det gamla fyrtornet och ett nytt byggdes.
- Det förra var i dåligt skick och behövde ersättas.
1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.
1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.
1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.
Täckt stenkolsfyr
1792 Ånyo ombyggnad, nu på prov en ny konstruktion av Anders Polheimer, en "fyrugn".
- Ett finurligt system med luftkanaler och ventilationstrummor under fyrkorgen gav väsentligen bättre ljusstyrka, driftsäkerhet och driftsekonomi.
- Kullen blev den då mest 'moderna' och pålitliga öppna stenkolsfyren i Skandinavien.
1817 byggdes fyren om från att vara en öppen kolfyr till en täckt stenkolsfyr.
- Elden slöts inne i en lanternin med glasfönster vilket gav en jämnare ljuslåga.
- Detta blev den första täckta stenkolsfyren i Sverige.
1826 övertog Kronan fyren.
- Den hade till nu drivits på entreprenad men inte helt till belåtenhet, se entreprenör.
Enligt Underrättelse 1842
KULLEN. Täckt Stenkolsfyr.
Lat. N. 56° 18'12". Long. O. 30° 36'45"
Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kulla-bergen, 260 fot öfver vattenytan. Sjelfva tornet har från grunden till lanterninspetsen 41 fots höjd och lågan brinner 290 fot öfver vattnet, samt synas i klart väder och då dimma eller moln ej hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed fyrtornet äro några små hus belägna.
Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigt fastställda plan för de Svenska fyrarna, skallKullenss fyr förändras till en omgående Spegel-fyr, hvarmed början göres innevarande år.
Spegelfyr
1843 Ånyo ombyggnad. Större delen av det gamla tornet revs och ersattes av ett nytt torn i tegel med ett vidbyggt hus, också i tegel.
- Tiden med stenkol (sedan 1624, dvs nästan 200 år) var nu slut får att ge fyren ljus.
- Nu börjar tiden med flytande bränsle. Det nya bränslet utgjordes av rovolja.
- Fyren förändrades till omgående spegelfyr.
- Fyrapparaten bestod av 12 rovoljelampor med 12 paraboliska mässingsspeglar som riktade ljuset.
- Fyrapparaten var tillverkad i England.
Enligt Underrättelse 1848
Lat. N 56° 18'12". Long. O. om Ferrö 30° 36'45". Long O. om Greenwichs meridian 12° 27'
Fyrtornet är uppfördt på den yttersta emot Kattegatt utskjutande höjden af Kullaberget. Det ombyggdes ånyo år 1842 och 1843 samt inrättades till en omgående spegelfyr, som tändes för första gångne den 31 Oktober sistnämnda år. Fyrapparaten består av 12 reverberer eller speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en qvadrat, hvilken genom ett utvexlingsverk går ikring på 8 minuter och derunder gifver 4 lika sken av ungefär 30 sekunders varaktighet hvardera, med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Ifrån berget, hvarå fyrtonet är uppfördt, är till vattenytan 260 fot. Tornets höjd från grunden till altanen är 26 fot och till fyrljuset 37 fot, hvilket senare alltså brinner på 297 fots höjd öfver vattenytan samt kan synas i klart väder och då ej dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed tornet är ett boningshus uppfördt.
Enligt Underrättelser 1852
Lat. N. 56°18'12”. Long. O. om Ferrö 30°36'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°27'.
Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kullaberget. Det ombyggdes ånyo 1843 samt inrättades till en omgående spegelfyr, som tändes första gången den 31 Oktober samma år. Fyrapparaten består af 12 reverberer eller speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en qvadratisk ställning, hvilken medelst ett utvexlingsverk går ikring på 8 minuter och derunder gifver fyra lika sken af ungefär 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Ifrån berget, hvarå fyrtornet är uppfördt, är till vattenytan 260 fot. Tornets höjd från grunden till altanen är 26 fot och till fyrljuset 37 fot, hvilket sednare alltså brinner på 297 fots höjd öfver vattenytan samt kan synas i klart väder och då ej dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Ett hvitrappadt hus af sten är sammanbyggdt med fyrtornet och ett stycke derifrån står ett rödfärgadt boningshus af trä jemte ett uthus. Pl. IV.
1857 försilvrades fyrspeglarna.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 56° 17’,9. Long. O. 12° 27’,3.
- Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
- Tornets höjd från grund: 48 fot (14,4 m).
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 297 fot (89 m).
- Fyrtornet: av sten, grågult
- Lysvidd: 20 à 24 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 260 fot (78 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
Fyrtornet är uppfört på yttersta höjden av de mot Kattegatt utskjutande Kullabergen. Fyrapparatens 12 st oljelampor med speglar är anbringade 3 på vardera sidan av den omgående kvadratiska ställningen. Dennas omloppstid är 8 minuter, därunder apparaten sålunda visar 4 starka blänkar, vardera av omkring 1/2 minuts varaktighet med 1 1/2 minuts långa mörka mellantider. Fyrtornet är grågult, men ett därmed sammanbyggt hus av sten är vitrappat. Bostadshusen, som ligger nära intill, är röda, men syns föga från sjön. Redan på 1500-talet fanns fyr på Kullen. Det äldre tornet ombyggdes 1843, då fyren förändrades från stenkol- till omgående spegelfyr. Likasom alla högt belägna fyrar, är Kullens ofta insvept i tjocka, och sannolikt kommer i en ej alltför avlägsen framtid ifråga att närmare stranden på Kullabergens yttersta lägre udde anbringa den fyr, som på svenska sidan skall leda fartyg från Kattegatt inåt Öresund.”
Fotogen
1882 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor. Lamporna har 'oföränderlig oljeyta'. Vekens ytterdiameter 3 cm.
1884 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion".
1898 byggdes en ny fyr nere vid vattnet, en rund fyrkur i järn, Kullens Västra med 4:e ordningens lins, för att då den stora fyren var skymd i dimma märka ut Kullahalvöns nordvästra udde.
Nuvarande fyr
1898 ritades vinnande bidrag till en ny fyr av arkitekten Magnus Dahlander (1862-1951) från Dalarna.
- Fyren var 15 meter hög med fyrljuset placerat 78,5 meter över havet.
1899 Ånyo ombyggnad. Den nya av Dahlander ritade fyren byggdes i granit och tegel strax NNV om den gamla.
1900 togs den nya fyren (= den nuvarande) i bruk. Den gamla revs. Fyrljuset förstärktes av en roterande linsapparat av 1:a ordningen. 3 fack á 120°. Trummans inre diameter 1,80 m.
- Fyrkaraktär: 1 blixt var 5:e sek. Blixtens varaktighet cirka 0,3 sek.
- Linsen drevs runt av ett loddrivet urverk. Lodvikt 148 kg.
- Linsen svävar/flyter på ett bad med 50 kg kvicksilver för att minska friktionen.
- Linsapparaturen väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter.
- Lampa för 'konstant nivå' dvs moderatörlampa med Carcelbrännare. En för normal drift, en som reserv. Lampnäbbar för 5 och 6 koncentriska vekar.
- Största vekens diameter 13 cm.
Lux-ljus
1906 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus med tre glödnät med vardera 45 mm diameter.
- Ljusstyrka: 500,000 Hf.
1914-1918 Under kriget (WW 1) var fyren släckt.
1915 utbyttes mistsignalkanonen mot mistsirén.
- Mistsirén för komprimerad luft, giver under tjocka 2 korta, tätt på varandra följande ljudstötar var minut.
Issignalstation, varifrån is- och fyrskeppssignaler givas. Signaltavlan, som är vitmålad och har fasaden mot rättv. väst, står invid flaggstången strax söder om stora fyren.
- Signalerna givas vid dager medelst svartmålade, trekantiga skivor, som anbringas i hörnen av signaltavlan, och under mörker medelst en röd och en eller flera vita lanternor, av vilka den röda anbringas i mitten och de vita i hörnen av signaltavlan.
Elektriskt ljus
1937 elektrifierades fyren. Ljuskällan en 1000 W glödlampa vars ljus av linssystemet förstärks till 3 800 000 Hefnerljus gjorde Kullen till Skandinaviens ljusstarkaste fyr. Lysvidd 27 M.
- Strömmen togs från ett råoljedrivet kraftverk placerat i ett maskinhus som byggts intill fyrtornet.
- Mistsirénen utbyttes mot Nautofon placerad på ställning nära stranden vid Kullens Västra.
- Cirkulär radiofyr installerades.
- Kullens Västra elektrifierades.
1946 anslöts fyren till det allmänna elnätet. Elkabel drogs då upp från Mölle.
1951 utbyttes urverket och lod för drivning av linsen mot elektrisk motor.
1961 var fyrkaraktären Bx W 5 s 24 M. Omgående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 3 800 000 HK.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud 60 s (6 + 4 + 6 + 44).
1963 installerades två dieseldrivna generatorer som ersatte den från 1937.
1965 ändrades karaktären på mistsignalen.
1968 var optisk karaktär: Bx W 5 s 24 M. Ljusstyrka: 2 200 000 cd. Omgående lins med glödlampa.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s (2,5 + 2,5 + 2,5 + 22,5). Nautofonen uppsatt på en ställning 200 m V om fyren.
- Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 100 M. ID-signal: KUL. Frekvens: 344 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).
1971 31 januari rände färjan Prinsesse Margrethe på grund på Kullen.
1975 delautomatiserades fyren.
1978 helautomatiserades Kullen.
1996 (c:a) drogs mistsignaleringen med Nautofonen in.
- Kullen blev en referens i D-GPS systemet.
2000 Den 9 september firades 100-åringen Kullen med pompa och ståt gemensamt av Sjöfartsverket och Höganäs kommun.
- Kullen var den ena av då två bemannade fyrplatser i Sverige.
- Den andra var Holmögadd (den sist avbemannade, året var 2003).
Avbemanning och personal
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Kullen
Kullen från stranden. Foto Leif Elsby 2000.
Kullen. Foto TK.
Kullens Västra och i bakgrunden Kullen fyrplats. Foto Leif Elsby 2000.
Och sedan
I oktober 2015 pensionerades dieselreservkraften, eftersom fyrens strömförsörjning ansågs vara tillräckligt stabil numera. För att säkerställa att DGPS-anläggningen alltid fungerar, har 20 stycken seriekopplade 24 volts SAFT NIFE Sunica.plus Nickel-kadmiumackumulatorer batterier monterats i rummet. De laddas kontinuerligt av två redundanta laddare. D-GPS-anläggningen drivs primärt av batterierna. Kapaciteten 555 amperetimmar och de kan driva D-GPS-anläggningen i 24 timmar.
I september 2016 ersattes kvicksilverlagringen (20 l. kvicksilver) med två kullager längs den vertikala linsaxeln.
Nuvarande optik: 1:a ordn. (1840 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 7 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-18) separata katadioptriska prismaringar, 3 fack á 120°, tillverkad 1900 av Barbier & Benard, omgående, linshöjd 2575 mm. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor (fram till 2015), RC
Nuvarande fyrkaraktär: Fl W 5 s 27,5 M (skymd cirka 249,5-332,5). Lyshöjd: 78,5 m.
Några hundra meter åt NV, nästan nere vid vattnet finns
- ställning för Nautofon och dimdetektor.
- ledfyren Kullens Västra’. Nuvarande karaktär Kullens Västra: Oc(3) WG 20 s 14 M.
Lyssna på igenkänningssignal för radiofyr och Nautofon
Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar
- Kullen Nautofon, 2 ljud 60 s (6 + 4 + 6 + 44), 300 Hz, gamla karaktären.
Länkar
- Nedladdningsbar fyrbroschyr: Kullen fyrbroschyr 2022.
- Ur Blänket Nr 2011:3 Fyrsläkt i tre generationer, Intervju med Bertil Nilsson, Marstrand 2011-03-22, Leif Elsby
- Ur Blänket Nr 2014:3 Fyrbyggarna från Skepplanda, Britt-Marie Sjögren
- Ur Blänket Nr 2015:2 Anders Widén – en sentida fyrmästare, Britt-Marie Sjögren
- Ur Blänket Nr 2016:2 HMS Kullen och Kullens fyrplats, Esbjörn Hillberg
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Farlig skönhet" , NN 1973. 2,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "På Kullen är det bara en bisyssla" , NST 1977. 3,6MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Kullens fyrmästare kräver ..." , NST 1977. 3,6MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Efter mer än 400 år - fyrvaktarna lämnar Kullen" , NN 1977. 3,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fel dra in Kullens personal" , Helsingborgs Dagblad 1978. 2,1MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Oväntad vändning" , NST 1978. 1,1MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Bred aktion skall rädda Kullens fyr" , NN 197?. 1,4MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Bemanningen av Kullens fyr har blivit riksdagsfråga" , NN 1978. 2,3MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fyrmästaren om politikerna" , NN 19??. 0,7MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Vi ser mer än en dator" , Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1978. 8,1MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Den sista Kullamannen" , NN 1978. 0,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Uppvaktning räddar kvar folk på fyren" , KvP 1978. 2,8MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Kullens fyr förblir bemannad" , NN 1978. 4,7MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Siste fyrmästaren på landets äldsta fyr" , DN 1982. 4,8MB
- Video: Kullen Fl W 5s, Kullen Fl W 5s. (1 min).
- Video: Kullens fyrplats om kvällen, Kullen. (2,5 min).
- Ljud: Sandhammaren Nautofon Klicka här , 2 ljud var 60s: 6 + (4) + 6 + (44)
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. under hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Elektriskt ljus, lins 1:a ordningen. Radiofyr. Nautofon 2 st, 50 hkr. Bolinder-motorer. Fyrtorn 15 m högt sammanbyggt med mistmaskinhuset. Nautofonens ljudinstrument beläget c:a 200 m NV om fyren. Fyren anlagd år 1560. C:a 400 m NV om fyren finnes i järnkur en mindre fyr, även den elektrisk. |
| Läge och natur | Fyrplatsen belägen på udden av en i Kattegatt utskjutande bergås. Mycket vacker natur, barr- och lövskog. Fyrplatsen ligger c:a 50 m över havet. Trädgård vid Fm- och Fv-bostäderna. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, kontor, el. ljus avlopp. Fv och Fb 2 rum och kök, el. ljus, avlopp. Gemensam tvättstuga i Fm-bostadens källarvåning. |
| Hamn | Hamn saknas. |
| Kommunikationer | Landsväg. |
| Postanstalt | Mölle, municipalsamhälle. Väg dit: god men mycket backig landsväg. C:a 5 km till post, järnväg, skola och handelsbod. |
| Handelsbod | Mölle. |
| Skola | Gylleröds skola (strax intill Mölle). Skolform B I. Samrealskola i Höganäs (10 km från Mölle). Inackorderingsbidrag kan erhållas. |
| Övrigt | Fyrplatsen belägen i Brunnby socken. Relativt låg kommunalskatt. Höga levnadskostnader. Husbehovsfiske kan ej bedrivas på grund av att hamn saknas och platsen är ganska arbetskrävande. För närvarande får mjölk köpas vid Kullagården, c:a 1 km från fyren. Goda järnvägsförbindelser Mölle-Höganäs, el.drift. 2:a klass meteorologstation. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | En 4-rums lägenhet inkl 2 enkla vindsrum disponeras av SjöV´s fritidsnämnd. |
| Ägare | SjöV (0771-630000) äger fyr och fyrmästarbostaden. |
| Kontaktperson | Per Sjögren 0705-822372 visar fyr och fyrmuseum, www.kullensfyr.se |
| Vägbeskrivning | Bilväg nr 111 Helsingborg - Mölle - fyren ca 31 km. Fyren belägen inom naturskyddsområdet. |
| Övrigt | Den första fyren, byggd av danskarna 1561, var en vedeld i en järnkorg som hängde i en kätting (papegojfyr). År 1563 byggdes ett murat stentorn med tak av bly, fönster av glas och 12 stora talgljus som fyrbelysning. Tycho Brahe var misslyckad fyrmästare på Kullen 1577-1597. År 1585 byggde man en ny fyr som år 1624 byggdes om till en öppen stenkolseldad fyr.
Fyrplatsen blev svensk vid freden i Roskilde 1658. Den danskbyggda fyren revs 1749 och ersattes av en öppen stenkolsfyr. En tid prövades troligen en vippfyr då Carl von Linné i sin ”Skånska resa” 1751 anger att något liknande fanns på Kullen. År 1792 byggdes fyren om (Polheimers öppen stenkolsfyr) och 1817 ändrades den till täckt stenkolsfyr. År 1843 fick den 12 paraboliska mässingspeglar (spegeldiameter 48 cm) monterade 3 på var sida av en fyrkantig ställning, rotationstid 8 min, 12 envekiga rovoljelampor med oföränderlig oljeyta, tänd 31 oktober, klassificerad som omgående spegelfyr och skenet syntes 5-6 mil. Mässingspeglarna försilvrades 1857. År 1882 ersattes rovoljelamporna av 12 envekiga fotogenlampor med oföränderlig bränsleyta. År 1899-1900 byggdes en helt ny fyr med nuvarande 1:a ordn. lins (linsvikt 3 ton), urverk och lod (vikt 148 kg) samt en femvekig och en sexvekig fotogenlampa (största vekens yttre diameter 13 cm) för oföränderlig bränsleyta (280.000 Heffnerljus). Luxljus 1906, elektricitet 1937 (1000W 110V lampa) och ljusstyrka 3.000.000 Hefnerljus. Kullen är den högst belägna fyren i Sverige. År 1898 byggdes fyren Kullen Nedre (Kullen Västra, nr 714900, int nr C 2262) nere vid vattnet, 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins 270°, rotator, envekig fotogenlampa. Den elektrifierades 1937 (110W 110V lampa) och har numera två 5:e ordn (375 mm) dioptriska trumlinser uppe på varandra, 360°, klipp, fotocell, 250W 230V lampa. |
| Skydd enligt lag | Beslutat 7/12 2017 som statligt byggnadsminne. Kullens fyrplats, Kullagården 1:4, Höganäs kommun |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944].
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 02 Kullen
Antagligt är att ganska tidigt eld tändes på Kullaberg till ledning för de fartyg, som kommande från Kattegatt nattetid skulle angöra Öresund, men det är först år 1560, som det anbefaldes att en ”Fyrpande” skulle inrättas på Kullen.
Uti Johan Månssons “En kårt Undervisning på sjöfarten i Öster Sjön” af år 1644 förekommer rörande Kullens fyr: ” Kollen är en högh Stoor, svart Udd, djup in mot Landet, hvarpå står itt Fyrbåken, ther plägar hållas Eld uthi om Höstnätterna”. Underrättelse om när denna båk uppfördes saknas, men enligt en år 1748 uppgjord ritning bestod den af ett rundt, 16 alnar högt torn af tegel med spiraltrappa och öfverst ett vaktrum. Fyrpannan stod ofvanpå tornet. Med tornet var ett hus, innehållande ett rum, sammanbygdt. Vid den besiktning, som samma år verkstäldes å fyren, befanns den så bristfällig, att tornet måste stöttas med utvändiga sträfvor. Uti Månssons Sjömärkesbok af år 1748 nämnes om Kullens fyr: ”Kullens udde på Skåne hvarpå står högt på en kulle en murad fyrbåken, som nattetid med stenkol lyser och betj3nar de sjöfarande”. Hvad fyrens underhåll angår så gälde samma bestämmelser som för Falsterbo fyr och hade fyrarne samma entreprenör.
År 1817 förändrades fyren till en täckt stenkolsfyr efter ett af Danske Kommendören von Lövenörn konstrueradt system. Ofvanpå tornet uppsattes en lanternin, uti hvars midt stenkolen upplades på ett rost, hvartill luften leddes genom murade kanaler från öppningar i tornets mur. Lufttilloppet reglerades med spjäll.
År 1811 öfvertogs underhållet af fyren af Kronan och var årliga konsumtion af stenkol omkring 500 tunnor.
År 1843 nedrefs det gamla fyrtornet och uppfördes ett nytt, 41 fot högt torn av tegel med vidbygdt boningshus. Fyrapparaten, tillverkad i England, bestod af en fyrkantig spegelställning med 3 st. paraboliska, polerade messingsspeglar på hvarje sida. Speglarnas diameter var 48 v. tum och som lysämne för lamporna användes rofolja. Fyren visade en blänk hvarannan minut. Kostnaden för den nya fyren var 30.285 Rdr och var dess ljusstyrka 6000 Häfnerljus.
År 1882 uppsattes i fyren nya lampor för fotogen, hvarigenom ljusstyrkan blef 6.600 Häfnerljus.
År 1900 uppfördes ett nytt fyrtorn, 15 m. högt, af tegel och granit och med linsapparat af 1:a ordn., visande en blänk af 0,3 sekunders varaktighet hvar 5:e sekund. Linsapparaten består af 3 fack om hvardera 120° och innehållande krona, trumma och krans. Trummans inre diameter är 1,8 meter. Lampa för konstant nivå och fotogen med 6 vekar och med en ljusstyrka af 250.000 Häfnerljus. År 1906 uppsattes en ny lampa med luxbrännare och 3 glödnät och blef då fyrens ljusstyrka = 500.000 Häfnerljus. Kostnaden för den nya fyren var 100.922 kr.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1937 anordnades vid fyren en elektrisk kraftcentral, bestående av två elektriska generatorer, var och en driven av en direktkopplad råoljemoter om 50 hkr., samt ett elektriskt ackumulatorbatteri om 504 amperetimmars kapacitet. Fotogenglödljuset utbyttes mot en elektrisk lampa med en effekt av 1000 watt, varvid ljusstyrkan ökades till 3000000 hefnerljus.
År 1946 anslöts fyren till allmänt elektriskt distributionsnät. Ljusstyrkan utökades därvid till 3800000 hefnerljus. Ackumulatorbatteriet samt det ena generatoraggregatet flyttades till annan plats. Det andra aggregatet anordnades som reserv vid strömavbrott.
Mistsignalering hade från år 1884 utförts medelst ett var 15 minut från en kanon avlossat skott. År 1900 utbyttes kanonen mot en knallsignalapparat och denna i sin tur mot en sirén för komprimerad luft. Vid fyrens elektrifiering ersattes sirénen med en elektrisk luftmembransändare (nautofon), varjämte en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 50 nautiska mil anordnades.
På grund av de genom fyrens elektrifiering uppkomna lättnader i personalens tjänstgöring, kunde bemanningen minskas från fyra till tre man.
År 1950 ökades den cirkulära radiofyrens räckvidd till 70 och år 1956 till 100 nautiska mil.
Handskriva ej daterade anteckningar angående Kullens fyr
Läge: Lat 56° 18´ 6” N., Long 12° 27’ 11” O.
År 1560 anbefalldes att en ”fyrpanda” skulle på Kullen inrättas och år 1851 att lyktan skulle uppsättas på ett bättre ställe. Uti en i början af 1770-talet uppgjord och intill år 1786 fullständigad förtecking öfver fyrarne från Gefle till norska gränsen uppgifves å Kullen finnas en fyr som eldades med stenkol. Äldre tornet (ej huset) nedrifvet och ombygdt 1843, då fyren förändrades från Stenkolsfyr till omgående Spegelfyr. Det runda fyrtornet gjordes då grågult med beklädnad av eldfast tegel, sammanbygdt med fyrkantigt, hvitrappadt hus af tegel, hvilket förut tjenstgjort som bostad för vaktaren, sedemera användes såsom förrådshus.
Fyrapparatens (1843) 12 st. oljelampor med konst. nivå för rofolja med paraboliska polerade messingsspeglar 48 cm i diam. anbringades 3 st. på hvar sida af den qvadratiska spegelställningen. Omloppstiden var 8 minuter. Ljuset: 1 blänk af c:a ½ minuts varaktighet åtföljd af c:a 1½ minuts mörker. Grundens höjd öfver vattenytan 260 fot, tornets höjd öfver grunden 48 fot, fyrljusets höjd öfver vattenytan 297 fot, lysvidd 20 á 24 minuter. Tändes första gången 31/10 1843.
1817 anordnades täckt stenkolsfyr. 1826 den 1 juni öfvertogs fyren af Kronan. 1857 försilfvrades messingsspeglarna. 1882 lampor med konst. nivå för fotogen (1 veke med 30 mm yttre diam.). 1900 1:a ordningens blixtfyr med lampa för fotogen o konst. nivå, 6 vekar (130 ? mm yttre diam. På största veken). En blänk (blixt) hvar 5:e sek. Fyrhuset ombygdt och flyttadt c:a 30 m i NNW från gamla fyren, som nedrefs 1901. Rundt fyrtorn vidbygdt fyrkantigt hus, allt af tegel med fasadbeklädnad af granit.
Det med det äldsta fyrtornet sammanbygda (likaledes med af år 1843) huset: 16½ x 9½ alnar, 5¼ aln högt till takfoten innehöll 1 kök med spis o bakugn, 1 rum med eldstad samt 1 kallrum, var till 1843 bostad för hela personalen. 1843 bygdes särskilt hus af trä för fyrmästaren innehållande 3 rum och kök. Betjeningen qvarbodde i gamla stenhuset till 1866 då nytt hus af trä för dem uppbygdes innehållande 2 rum o 2 kök på 3 st. källare, samtidigt ändrades gamla stenhuset till förråd. 1900 bygdes nytt boningshus till fyrmästaren innehållande 4 rum o 1 kök, på stenfot inneh.bak- o tvättstuga, klosett och 3 källare för ved o mat. Samma år nedrefs gamla fyrmästarbostaden och försåldes för 400 kr.inkl gamla uthus o latriner, samma år nytt förrådshus och nytt uthus för betjeningen inneh. 2 vedbodar och 2 klosettrum. Fyrmästarehusets taktäckning: 1843 s.k. papperstak, tjäradt, 1858 skiffertak, 1866 spåntak, 1882 asfaltpapp.
Öresund
Klicka här för att se fyrarna i Öresund
Jfr Öresund, svenskt fyrväsende, fyr- och handelshistoria, talgljus, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, Tycho Brahe, fyrljusreflektor, fyroptik, rovolja, fotogen, Carcel, Lux-ljus, elektriskt ljus, fyrkaraktär, mistsignal, D-GPS, Dahlander, danskt fyrväsende