Fyr: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
<gallery> | <gallery> | ||
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] [[utsjöfyr]] | Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] [[utsjöfyr]]. Före ombyggnad 1893. Foto Lotsverket | ||
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya fyren och gamla [[spegelfyr]]en. Foto Esbjörn Hillberg | Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya fyren och gamla [[spegelfyr]]en. Foto Esbjörn Hillberg | ||
Fil:Fsk Nr 6 Almagrundet 1927.jpg|[[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]] år 1927 som [[Almagrundet]]. Foto Lotsverket | Fil:Fsk Nr 6 Almagrundet 1927.jpg|[[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]] år 1927 som [[Almagrundet]]. Foto Lotsverket |
Versionen från 16 november 2014 kl. 17.41
fyr kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart.
- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till ledning.
- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk, radiofyr).
Signalerna kan vara
- optiska, se fyrinrättningar nedan,
- akustiska, se mistsignal, eller
- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS.
Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.
Understen nya fyren och gamla spegelfyren. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn år 1927 som Almagrundet. Foto Lotsverket
Heidenstammaren Pater Noster lyfts tillbaka efter renovering. Foto Leif Elsby
Tistlarna och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg
Kassunfyren Trubaduren. Foto Esbjörn Hillberg
Sektorindelad hamnfyr på stolpe i Grundsund, försedd med akryllins ML-300. Foto Leif Elsby
Fyrinrättningar
För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr.
Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i
- kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
- Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
- Varningsfyr som markerar farligt område.
- Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
- Kantmarkering som anger gräns för farled.
- Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
- Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
- Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.
Kustfyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.
Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.
Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.
Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.
En speciell sort av ledfyr är ensfyrarna som bildar en enslinje.
Dessutom finns/fanns ljusstarka flygfyrar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.
Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr.