Flygfyr
flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.
De optiska flygfyrarna stakade ut lyftleder för att flyget skulle hitta rätt. De kunde också märka ut flygplatser för att flygplanen skall hitta dit. De hade ofta ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.
Utveckling
Vad gäller flyg var USA ett föregångsland. 1918 startade det amerikanska postverket sina postflygningar. Snart insåg man behovet av att även kunna flyga post om natten. Därför byggdes ett nät med ljusfyrar från kust till kust. 1923 var det så långt kommet att det kunde användas för nattflyg.
Europa var inte långt efter. 1919 startade här den första reguljära postflyglinjen. Den gick i Tyskland mellan städerna Berlin och Weimar. Samma år öppnades postflyglinjen mellan London och Paris.
Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.
Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926" resp arkiv AGA AB.
För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med solventil, glödnätsbytare och dalén-blandare med linsrotator som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade dalén-ljus med en ljusstyrka av 100 000 Hefnerljus.
Flygpostlinjer England, Europa, Afrika och Sydamerika resp. Sverige. Arkiv AGA AB.
Sverige
Sverige bevakade utvecklingen för att sedan haka på. 1924 invigdes flygplatsen Malmö Bulltofta. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Sverige och London. Rutten gick från Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London.
Acetylendriven "angöringsfyr" för flygplats resp vindriktningsvisare dag som natt. Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926."
1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.
Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning men även nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.
1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.
Tillverkning av flygfyrar i form av roterande lyktor hos AGA AB. Arkiv AGA AB.
Angörinsfyrar
Angöringsfyrar med fyrlyktor, inbyggda i kupoler. Arkiv AGA AB. Sveaborg foto Esbjörn Hillberg.
Master för flygfyrar
Arkiv AGA AB.
Flygfyrar och hindervarningsljus
Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:
"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.
Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.
Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."
Hindervarningsljus
"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."
De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller vitt blinkande sken, till exempel från roterande mindre strålkastare.
Fyrlågans höjd
"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."
Lystid
"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."
Tabell svenska optiska flygfyrar synliga från allmänna farvatten
I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942 och senare) är endast sådana flygfyrar upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.
Hindervarningsljus (och de är många!) ej medtagna nedan.
| Nr | Namn | Position | Fyrkaraktär | Lysvidd | Höjd | Fyrbyggnad | Ger även sjöfart ledning i ... |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lat-Long | M | m | |||||
| Ae 175 | Östansjö | 61 17 | Bx(7) W 19s | 20 | 56 | Fackverksmast | farvattnen Agö - Gåshällan |
| Söderhamn flygpl. | 17 06 | 500,000 HK | 1951 | ||||
| Ae 210 | Simpnäs | 59 52 | Bx(7) W 22s | 17 | 35 | Grått torn | Svartklubben - Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård. |
| 19 04 | 500,000 HK | 1944 | 2 ledande sektorer | ||||
| Ae 220 | Norrtälje flygfyr | 59 45 | Bx(7) W 22s | 21 | 60 | Vattentorn | Grisslehamn och Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård. |
| Norrtälje flygpl. | 18 42 | 500,000 HK | 1943 | 2 ledande sektorer | |||
| 2003 | Spånga | 59 23 | Bx W 5s | 25 | 160 | Fackverkstorn | inre delen av Stockholms skärgård samt Mälarens östra del. |
| flygpl. | 17 54 | 30,000 HK | 1930 | ||||
| Ae 310 | Ärna | 59 55 | Bx(7) W 19s | 17 | 37 | Fackvarkstorn | farleden till Uppsala, N om Sigtuna. |
| Uppsala flygpl. | 17 36 | 500,000 Hk | 1949 | ||||
| 2005 | Södertälje | 59 12 | Bx 5s | 25 | 95 | Fackvarkstorn | farlederna Landsort - Dalarö, Landsort-Södertälje samt Mälarens östra del. |
| 17 38 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2008 | Hässlö | 59 36 | Bx W 5s | 22 | 67 | Fackverksmast | farvattnen i Mälarens västra del. |
| Västerås flygpl. | 16 38 | 40,000 HK | 1940 | ||||
| 8080 | Visby flygfyr | 57 40 | Bx(7) W 19s | 21 | 62 | Fackverksmast | mellan Hallshuk och Stora Karlsö. |
| Visby flygpl. | 18 21 | 500,000 Hk | 1945 | 2 ledande sektorer | |||
| 8086 | Skavsta | 58 47 | Bx(7) W 19s | 22 | 73 | Fackverksmast | mellan Hartsö Enskär och Arkö samt Bråviken. |
| Nyköping flygpl. | 16 53 | 500,000 Hk | 1946 | ||||
| 2010 | Krokek | 58 40 | Bx W 5s | 27 | 130 | Grå | V Hävringe och Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela Bråviken. |
| 16 27 | 40 000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2011 | Kungsängen | 58 35 | Bx W 5s | 21 | 59 | Fackverksmast | Bråviken och Slätbaken. |
| Norrköping flygpl. | 16 14 | 500,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | |||
| Ae 520 | Bråvalla | 58 37 | Bx(7) W 19s | 21 | 66 | Fackverksmast | västra delen av Bråviken. |
| Norrköping flygpl. | 16 08 | 500,000 HK | 1951 | ||||
| Ae 530 | Malmslätt | 58 24 | Bx(7) W 19s | 24 | 84 | Fackverksmast | sjöarna Boren och Roxen. |
| Linköping flygpl. | 15 31 | 500,000 HK | 1951 | ||||
| 2013 | Norsholm | 58 31 | Bx W 5s | 20 | 56 | Fackverksmast | Roxen och V delen av Slätbaken. |
| Vid Roxens östra ände, | 16 14 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | |||
| 2014 | Gerstorp | 58 26 | Bx W 5s | 20 | 56 | Fackverksmast | Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen. |
| 15 29 | 40,000 HK | 1934 | 2 ledande sektorer | ||||
| Ae 570 | Karlsborg | 58 31 | Bx(7) W 18s | 16 | 32 | Fackverksmast | mellersta delen av Vättern (mellan Hjo och Bastedalen). |
| F6 flygpl. | 14 32 | 500,000 HK | 1940 | 2 ledande sektorer | |||
| 2018 | Hästholmen | 58 15 | Bx W 5s | 20 | 58 | Fackverksmast | hela Vättern med undantag av dess nordligaste och sydligaste delar. |
| 14 32 | 40 000 HK | 1934 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2019 | Visingsö | 58 01 | Bx W 5s | 19 | 51 | Fackverksmast | södra delen av Vättern. |
| 14 19 | 40,000 HK | År 1933 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2020 | Jönköping | 57 45 | Bx W 5s | 27 | 162 | Fackverksmast | södra delen av Vättern. |
| 14 14 | 40,000 HK | År 1933 | 2 ledande sektorer | ||||
| 8120 | Kalmar flygfyr | 56 40 | Bx(7) W 19s | 17 | 37 | Fackverksmast | mellersta delen av Kalmarsund (mellan Borgholm och Utgrunden). |
| Kalmar flygpl. | 16 18 | 500,000 HK | År 1951 | ||||
| Ae 690 | Kallinge | 56 17 | Bx(7) W 19s | 25 | 98 | Fackverksmast | mellan Utklippan och Hanö. |
| Ronneby flygpl. | 15 17 | 500,000 HK | År 1951 | ||||
| 2024 | Lund | 55 45 | Bx W 5s | 22 | 70 | Fackverksmast | södra delen av Öresund. |
| 13 09 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2025 | Ljungbyhed | 56 05 | Bx W 5s | 23 | 80 | Fackverksmast | Öresund mellan Barsebäck och Viken. |
| flygpl. | 13 09 | 40,000 HK | 1938 | 2 ledande sektorer | |||
| Ae 780 | Barkåkra | 56 17 | Bx(7) W 19s | 20 | 56 | Fackverksmast | Skälderviken och västra delen av Laholmsbukten. |
| Ängelholm flygpl. | 12 51 | 500,000 HK | 1951 | ||||
| 2025 | Vapnö | 56 17 | Bx W 5s | 21 | 60 | Fackverksmast | Öresund mellan Barsebäck och Viken. |
| Halmstad flygpl. | 12 51 | 500,000 HK | 1938 | ||||
| 2026 | Svedberga | 56 00 | Bx(7) W 22s | 24 | 88 | Fackverksmast | Avses färdigställd 1942. |
| 12 42 | 40,000 HK | (År 1942) | 2 ledande sektorer | ||||
| 2027 | Varan | 56 26 | Bx(7) W 22s | 25 | 100 | Fackverksmast | farvattnen mellan Helsingör och Falkenberg. |
| 12 41 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2028 | Haverdal | 56 43 | Bx(7) W 22s | 25 | 65 | Fackverksmast | farvattnen Hallands Väderö och Varberg. |
| 12 39 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2030 | Stavsinge | 56 55 | Bx(7) W 22s | - | - | Fackverksmast | Avses färdigställd år 1942. |
| 12 29 | 40,000 HK | (1942) | Hallands Väderö och Varberg. 2 ledande sektorer | ||||
| 2032 | Bläshammar | 57 10 | Bx(7) W 22s | 24 | 100 | Fackverksmast | mellan Falkenberg och Tistlarna. |
| 12 16 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2033 | Hylteråsen | 57 27 | Bx(7) W 22s | 25 | 100 | Fackverksmast | farvattnen mellan Stora Pölsan och Varberg. |
| 12 01 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
| 2034 | Torslanda | 56 44 | Bx(7) W 22s | - | - | - | Avses färdigställd år 1942. |
| Göteborg flygpl | 11 49 | 40,000 HK | (1942) | 2 ledande sektorer' | |||
| 2035 | Strömstad flygfyr | - | Bx(7) W 22s | - | - | Avses färdigställd år 1942. | |
| - | (1942) | 2 ledande sektorer | |||||
| 2036 | Näsinge | 59 01 | Bx(7) W 22s | 27 | 160 | Avses färdigställd år 1942. | |
| Strömstad flygpl | 11 18 | 40,000 HK | 1942 | 2 ledande sektorer | |||
| 2037 | Såtenäs | 52 27 | Bx(7) W 18s | 18 | 41 | Fackverksmast | södra delen av Dalbosjön samt Vänersborgsviken. |
| F7 flygpl. | 12 42 | 30,000 HK | 1940 |
Och sedan
1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av radiofyrar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.
Flygets radiofyrar
Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.
- Men även Decca Navigator och LORAN C användes för navigering. Nu har de ersatts av GPS.
Ljud från radiofyr för flyget
Igenkänningssignal för radiofyr. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar.
Belysning av landningsbanor
Start- och landningsbanan markerades med på vardera sidan ljuspunkter i form av "linjer", tydligt synliga från luften. Till detta användes gult eller orange ljus, det syns bra på långt håll. Blått ljus syns bara på nära avstånd och används därför på lokalbanor. De skall inte distrahera landande pilot.
I flygets ungdom användes även trumlins modell stor som strålkastare för markbelysning av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.
Landningsljus Västerås. Källa Digitalmuseum.
Landningsljus i mörker. Källa Digitalmuseum.
Banbelysning, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2008.
Landningsljus, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2018.
Landningsljus, kantmarkering. Arkiv AGA AB.
Hindervarningsljus. Arkiv AGA AB.
Trumlins modell stor visad ovan försåg flygfält med AGA landningsljus. Med 10 kW 3-fas elektrisk lampa gav den 1200 meter täckvidd.
Fyrplatser med lyktor för flygfyr
Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland
Länkar
Igenkänningssignal för radiofyr. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar
- Ur Blänket Nr 2011:2 Återtändning av Flygfyren i Norrtälje, Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto). Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.
- Ur Blänket Nr 2014:4 Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet, Åsa Forsberg
- Ur Blänket Nr 2016:4 Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid, Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby
Externa länkar:
- Video: Världens mest ljusstarka fyr, 1 miljon candela! , flygfyr på toppen av Mont Afrique, nära Dijon, Centrala Frankrike. Utan ljud, 2:19 min.
Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968)
Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik