Radiopejl

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

radiopejl, anordning för att bestämma riktningen till en radiosändare. Radiopejlen har en antenn som är riktningskänslig och är kopplad till en mottagare på vilken riktningen till radiosändaren kan avläsas.

Syftet är att bestämma navigatörens position. Det kan göras genom så kallad krysspejling, dvs pejling av två eller fler sändare, eller via två eller flera mottagare på olika platser.


Anläggning för radiopejl ombord på ett fartyg

Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Kompassros ritad.jpg

Här pejlas riktningen till ett fartyg med radiosändare

Pejling från land (fyrplatser)

1903 började radiovågor användes för positionsbestämning.

I radions barndom kunde ett fartyg anropa land och be att få bäringen till fartyget radiopejlad. Landstationen pejlade och telegraferade resultatet till navigatören. Noggrannheten var god. Med uppgift från minst två bäringar kunde navigatören lägga ut dessa i sjökortet och därigenom finna sin position i skärningspunkten för bäringarna. Men utbyggnaden av pejlstationer täckte inte möjligheten till krysspejling.

1921-1925 försågs fyra svenska fyrplatser med radiopejlstation: Morups Tånge, Vinga, Hållö, och Landsort (1935). De sattes upp och drevs av personal från Svenska Telegrafstyrelsen (Telegrafverket).

1923 fick fyrplatsen Marstein i Norge radiopejl

1927 uppfördes en radiopejlstation på fyrplatsen Ferder, Norge.

1929 anlade den norska marinen en station för radiopejling på fyrplatsen Oksöy, Norge.


Enligt Svensk Fyrlista 1942: "I Sverige finns för sjöfartens betjänande tre radiopejlstationer (beteckning RG), samtliga belägna på västkusten. Från dessa stationer bestämmes på begäran bäringen till fartyg, som befinner sig inom de områden av Kattegatt och Skagerack, vilka ligga inom stationernas räckvidd och pejlsektorer. Avgiften för varje pejling utgår med 2:50 kronor (3:50 guldfrancs). Pejlstationerna stå under Kungl. Telegrafstyrelsens förvaltning: de är tillsvidare bemannade endast när förhållandena så kräver.

De tre pejlstationernas belägenhet m. m. är följande:

Pejlstation Latitud N Longetid O Anropssignal Pejlsektor
Morup 56 55,9' 12 21,3' SAN 170-330 grad
Vinga 57 38,0' 11 36,1' SAL 155-340 grad
Hållö 58 20,1' 11 13,0' SAM 162-335 grad

Pejlstationernas räckvidd är under dygnets ljusa del omkring 150 nm men inskränkes under den mörka delen till omkring 70 nm. Under skymnings- och gryningstimmarna är det ofta svårt att erhålla tillförlitliga pejlingar på grund av natteffekt.

Pejlstationerna är icke försedda med sändare. Pejling begärs hos kontrollstationen, Göteborgs kustradiostation, som anropas på frekvensen 500 kHz (600 m). Sedan stationen svarat, sänds från fartyget QTE? (Vilken är min rättvisande bäring från ---?), åtföljd av anropssignalen för den eller de pejlstationer, från vilka pejling önskas. Kan pejlsignaler från fartyget icke sändas på den internationella pejlfrekvensen 375 kHz (800 m), skall detta ävenledes uppges till kontrollstationen. Pejlsignalerna må då sändas på anropsfrekvensen 500 kHz (600 m).

På fartyget inväntas nu signalen K (klart för pejling) från kontrollstationen, varefter pejlsignaler, bestående av egen anropssignal, omväxlande med bokstaven V, utsänds under en tid av 50 sekunder på frekvensen 375 kHz (800 m) eller, om så vid anropet uppgivits, på frekvensen 500 kHz (600 m).

Kontrollstationen meddelar sedermera resultatet av pejlingen medelst förkortningen QTE (Eder rättvisande bäring från ---- är ---- grader), åtföljd av pejlstationens anropssignal och bäringen till fartyget från pejlstationen. Bäringen räknas medsols från rättvisande nordlig riktning.

Från fartyget skall, så snart uppgiften mottagits, den mottagna siffergruppen repeteras på den för pejlsignalerna använda frekvensen (våglängden), samt ges sluttecken för sändningen, vilket till sist repeteras från kontrollstationen.

Alla åtgärder är vidtagna för att pejlingarna skall bli så noggranna som möjligt. Felet överskrider i allmänhet icke 2 grader. Erfarenheten har visat, att pejlingar från Vinga över det danska landet med bäringar större än 270 grad ävenledes är tillförlitliga.

Sökes positionsbestämning nattetid från ett fartyg, som är mera än omkring 70 nm avlägset från pejlstationerna, tillrådes att begära pejling från samtliga tre stationer; med ledning av feltriangeln blir det därvid möjligt att bedöma tillförlitligheten av positionsbestämningen.

Kungl. Telegrafstyrelsen fritager sig från allt ansvar för följder, av vad slag de vara må, som direkt eller indirekt kunna härledas från felaktighet i utförd pejlig. "

Pejling från fartyg

Så småningom utvecklades pejlutrustning som man kunde ha med sig ombord. Att bli pejlad från land var en opraktisk metod. Därför började man på "land" och på fyrskepp bygga radiosändare, så kallad radiofyr som kunde pejlas av navigatörens egen utrustning.

1927 började uppbyggnaden av det svenska systemet för radiofyrar. Under de följande årtiondena tillkom radiofyrar på många fyrplatser.

Genom att själv krysspejla radiofyrar med hjälp av fartygets egna radioutrustning kunde navigatören få fram önskade bäringar och därigenom finna sin position. Med användning av en utrustning av hög kvalitet och inpejling av tre radiofyrar kunde noggrannheten uppgå till cirka ± 0,3 M ( ± 600 m).

Felkällor

Radiopejling har några felkällor som man bör ta hänsyn till:

  1. Radiodeviation, som orsakas av egna fartygets skrov eller rigg. Kan bestämmas då fartyget ligger i hamn
  2. Natteffekt, som orsakas av förändringar i atmosfärens skiktning på dagen resp. natten som följd av ändrad solbelysning. Speciellt vid solens upp- eller nedgång kan pejlminimum vandra fram och åter så att pejlingens tillförlitlighet blir dålig
  3. Avvikelse över land kan inträffa nära en kust eller om en landmassa ligger mellan fartyget och radiofyren
  4. Refraktion, som inträffar då radiostrålar går längs med en landmassa


Jfr fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, navigering, astronomisk navigation.