Understen
Understen, svensk f.d. bemannad fyrplats i Södra Kvarken vid Ålands hav. Bemannad 1848-1968
1830 uppfördes på "klippan Understen" ett cirka 9 m högt sjömärke. 1839 blåste sjömärket ner. 1840 gjorde den Kejserliga Ryska Ministern i Stockholm en skriftlig framställan om uppförandet av en fyrbåk på Understen på svensk bekostnad. Den svenska Sjööveförvaltningen ansåg att en sådan fyrbåk "däremot snarare påkallas å skäret Märket" på den åländska sidan och detta på rysk bekostnad. 1841 uppfördes ett nytt sjömärke på Understen, en träbåk cirka 11 m hög med tre sidor.
Idag äger allmänheten inte tillträde till ön.
Understen enligt beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 220100 | C 6288 | N 60 17, O 18 55 | Fl(4) 15 s | 23,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1848 | 1916 | 1966 | 1968 | 39 | 48,1 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Understens fyr. Belägen i Singö socken av Stockholms län samt leder genom Södra Kvarken och Ålands hav. Första fyren byggdes 1848, den nuvarande 1918."
Enligt Underrättelse 1848
"Understen. Stillastående spegelfyr.
Lat. N 60° 16'15". Long. O. om Ferrö 37° 4'30". Long O. om Greenwichs meridian 18° 54'45"
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning skall en fyr inrättas på klippan Understen, belägen i södra Qvarken. Denna fyrbyggnad, hvartill förberedande arbeten redan äro gjorda sistlidne år, skall, om ej oförutsedda händelser inträffa, blifva färdig och fyren tändas i Oktober eller November månader innevarande år. Fyren, hvars, sken är beräknadt till 84 fot öfver vattenytan, blifver, till skillnad från Örskärs roterande fyr, en stillastående reverberfyr, som kommer att synas i klart väder på 3 1/2 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr blifver i synnerhet en god rättelse för fartyg, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om till Gräsön igenom den trånga och grundfyllda södra Qvarken. "
Fyr Nr 1 tändes
1847-1848 anlades fyrplatsen inklusive byggnader. Tornet i gråsten var cirka 16 m högt, runt, försett med lanternin och spegelapparat. Ritat av C Sandell. Kostnaden för fyren var 15 717 riksdaler banko.
- 10 paraboliska speglar av polerad mässing med var sin oljelampa för rovolja. Fyrkaraktär: vitt fast sken.
- Lamporna var försedda med veke och av typen "konstant nivå" för lysoljan. De var fästade runt en horisontell ring av järn. Fyren tändes första gången 11 november 1848.
Enligt Underrättelser 1852
UNDERSTEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60°16'15". Long. O. om Ferrö 37°4'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45”.
På klippan Understen, belägen i södra Qvarken vid Ålands haf, uppfördes under åren 1847 och 1848 ett rundt fyrtorn af gråsten. Till undvikande af misstag emellan denna och Örskärs omgående fyr, anbragtes å detta torn en stillastående fyrapparat, bestående af 10 stycken på en ring placerade speglar, hvilkas sken synas i alla väderstreck ifrån N.N.W. ½ W. ost och syd öfver till W.S.W. på kompassen. Fyren tändes första gången den 11 November sistnämnda år. Tornet, som endast är fogstruket utvändigt, står på 40 fots hög grund och har 30 fots höjd till altanen. Fyrljuset, som är beläget på 81 fots höjd öfver hafsytan, bör nattetid, i sigtigt väder, synas från ett vanligt högt skeppsdäck på 3 ½ mils afstånd och derutöfver samt gifva en god rättelse för seglare, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om Gräsön igenom den trånga och grundfulla södra Qvarken. Till ett afstånd af 40 alnar i W. från fyrtornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda af trä samt rödfärgade. Pl. I.
1866 uppsattes en signalställning som tillkännagav huruvida "fyrfartygen Finngrunden och Grundkallen icke är på sina stationer liggande".
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 60° 16’,6. Long. O. 18° 55’,6. Fyrapparaten: 10 st lampor med paraboliska speglar. Tornets höjd från grund: 53 fot (15,9 m). Fyrljusets höjd över vattenytan: 81 fot (24,3 m). Fyrtornet: av sten, grått med röda bälten. Lysvidd: 14 (distans)minuter. Grundens höjd över vattenytan: 40 fot (12,0 m). Lysfält: från NNV ½ V över V, N, O och S till VSV.
Fyrtornet är uppfört på klippan Understen i Södra Kvarken vid Ålands hav. Det är grått, med 2:ne röda bälten. Fyrbetjäningens, omkring 80 fot väster om tornet stående, bonings- och uthus är rödfärgade. Medelst signaler med nedan anförda beskaffenhet, hissade under en vid fyrplatsen befintlig ställning, tillkännages fyrfartygen Finngrunden och Grundkallen icke är på sina stationer liggande:
- Svartmålad dubbelkon över rödmålad kula utvisar att ingetdera av fyrfartygen Finngrundet och Grundkallen är på vederbörliga stationer utliggande.
- Svartmålad dubbelkon: att fyrfartyget Finngrundet ej finnes på sin station.
- Rödmålad kula: att fyrfartyget Grundkallen ej finnes på sin station.
- Ingen kula hissad utvisar, att, så vitt vid fyrplatsen känt är, båda fyrfartygen är på sina vederbörliga stationer liggande.”
1873 utbyttes den nedblåsta signalställningen mot en ny likadan.
Fotogen
1880 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke. Samtidigt ökades antalet speglar från 10 till 14.
1882 installerades ångmistsirén. Maskinhus och kolbod hade uppförts året innan.
1883 utbyttes maskinhuset mot ett nytt.
1891 byggdes en ny kolbod för ångmistsirénen.
1892 byggdes en fotogenbod.
1896 utbyttes ångpannan för ångmistsirénen mot en ny.
1899 erhöll fyrplatsen en handdriven mistlur.
1903-1904 erhöll fyrplatsen en mistlur driven av kompressor via explosionsmotor.
1905 Signalställningen togs ner och utgick. Ett skolhus uppfördes.
Fyr Nr 2
Understen nya fyren. Vykort.
1915-1916 uppfördes i armerad betong ett cirka 39 m högt runt torn med lanternin med omgående lins med Lux-ljus.
- Ritat av Folke Lundeberg. Arbetet leddes av Hilmer Carlsson.
- Fyrkaraktär: F W 19M. Lyshöjd: 48,5 m. Lux-ljus. Vitt, runt, 39,4 m högt betongtorn med ett 12 m högt svart bälte upptill.
- Norrut: Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: 10,000 HK.
- Söderut: Lins av 4:e ordningen. Ljusstyrka: 5,000 HK.
- Linsen levererades först 1922 på grund av det första världskriget och fick ersättas av ett provisorium.
- Maskineriet till mistsirénen placerades inne i fyren.
- Mistsirén för komprimerad luft, varmed under tjocka gives en ljudstöt av 3 sek varaktighet var minut,
- Gamla fyren togs ur bruk men fick stå kvar som sjömärke.
Motorn till mistsirénen. Foto U Schloss 2014
1916 Ångmistsirénen avsändes för att sättas upp på Måseskär.
1922 Linsen till huvudfyren utbyttes till 3:e ordningen dioptrisk planlins med 4 fack à 60°, omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 360 kg. Lux-ljus.
- En bifyr installerades i fyrtornet.
Bifyren. Foto U Schloss 2014
1928 uppsattes signalställning för "vissa fall av nödlägen".
Elektriskt ljus
1933 utbyttes Lux-ljus mot elektrisk glödlampa.
- Strömmen kom från ett kraftaggregat installerat i fyrtornet.
- En cirkulär radiofyr installerades.
1941 utbyttes mistsirénen mot Nautofon.
1945 monterades en mast för radiofyr.
- Ett nytt maskinhus byggdes.
1948 installerades en ny radiofyr.
1951 utbyttes urverk med lod mot elektrisk motor för drivning av linsen.
1966 elektrifierades och automatiserades fyren.
- Strömmen togs via kraftkabel till ön utlagd mellan Singö och fyren.
Lotsbarnskola
1895-1921 hade Understen lotsbarnskola. Lärare var: Laura Sandström, Josefina Edman, Gertrud Bergvall, Elvira Malmberg följd av Astrid Nyström
Som skolsal användes ett hus byggt 1905 för skolan samt som boningshus för lärarinnan. Dessförinnan användes ett vindsrum.
- 1895 Laura Sandström, 37 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1896 Laura Sandström, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1897 Laura Sandström, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1898 Laura Sandström, 75 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1899 Laura Sandström, 151 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
- 1900 Laura Sandström, 147 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1901 Josefina Edman, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1902 Gertrud Bergvall, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1903 Gertrud Bergvall, 98 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1904 Josefina Edman, 68 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1905 Josefina Edman, 71 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1906 Elvira Malmberg, 156 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1907 Elvira Malmberg, 162 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1908 Elvira Malmberg, 122 dagar, 6 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1909 Elvira Malmberg, 124 dagar, 6 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1910 Elvira Malmberg, 114 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal
- 1921 Astrid Nyström
Avbemanning och personal
1968 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Understen
Mer ur arkivet
Här är bilder från Understen ur min mammas och mormors album. Marianne Bruus har bidragit med ovärderlig kunskap om motiven/bilderna. Uppgift om fotograf saknas. Jag är barnbarn till Lydia o Carl Holmberg. Hälsningar Lars Johannesson 2021 <johannesson.lars@bredband.net>.
Hamnen på Understen. Ligger i SO. Åtminstone är båten längst ut med spririgg och flagga en tillfällig gäst. Fyrbåten är ute. Skulle annars ha hängt i däverterna. Bilden odaterad, men sannolikt 30-tal.
Denna bild visar hamnen på Understen. Till vänster är min morfar Karl Edvard Holmberg, fyrvaktare. I knät har han yngsta sonen, Sven Erik. Bilden är sannolikt tagen sommaren 1931, med tanke på hur gammal Sven Erik ser ut. (Han var född 1930). Sommar pga vit ”hätta” på mössan. Till höger sitter August Hägglund, 2:e fyrvaktare. Den lilla stugan som skymtar i bakgrunden, var morfars egen. Alla andra ägdes av Lotsverket. Den rymde verkstad, hönshus och ett enklare boende för övernattning.
Nästa bild är också från hamnen. Morfar till vänster och August Hägglund i mitten. Den högra är okänd. Dom lutar sig mot morfars båt som är uppdragen på slip. Familjen flyttade till Fjärdgrund i nov 1936, så bilden är sannolikt tagen någon gång i mitten av 30-talet. Huset bakom är ett båthus och stugan är den jag nämnde i förra bilden.
Besök av ärkebiskop Erling Eidem sommaren 1934. Biskopen håller armkrok med fyrmästare Viktor Mattsson till vänster och August Hägglund till höger. Längst till höger är Harald Carlsson, Marianne Brus pappa. Marianne berättar: ” Ärkebiskopen frågade om det fanns något odöpt barn på ön, som han i så fall ville döpa. Min lillasyster Barbro, mina föräldrars fjärde barn, var sex månader och tyvärr redan döpt”. De två till vänster är okända och hör till biskopens entourage.
Norra hamnen eller Norrskrubban. Daterad 2/8 1922. Marianne B berättar: Norrskrubban var en naturlig inskärning i den klippiga öns norra sida. Den var oskyddad, men ett bra alternativ för båtar att lägga till vid tillfälligt under dagtid, då den rätta hamnen med kajen låg i sydost och var bra vid nordliga vindar.
Daterad 2/8 1922, som förra bilden. Från Norrskrubban får man fortfarande klättra för att komma upp, precis som det här sällskapet från 1922.
Daterad den 22/8 1922. Norrskrubban. Tagen vid samma tillfälle som de förra. Föreställer fyrmästaren Gustaf Hörlin och samma grupp damer.
Hamnen från udden ”Kärringen” i söder. Marianne B: ” vågbrytaren som byggts för att skydda hamnen från nordlig sjö, små fiske- och sjöbodar t v, båthuset, Holmbergs stuga t h. Holmbergs hus är det ljusa med rappade väggar”.
Och sedan
1968 Fyrtornet var fasadbelyst.
- Optisk karaktär: Bx(4) W 14 s 19 M. Lyshöjd: 48,1 M. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 60 s. (5 + 55).
- Cirkulär radiofyr: RC 170. Räckvidd: 70 M. ID-signal: UN. Frekvens: 301,1 kHz. Ingick i kedjan Understen, Finngrunden, Svenska Björn, Eggegrund, Örskär.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar. Den på Understen ändrades till smalbandig och frekvens 299,0 kHz.
199? stängdes radiofyr och mistsignal. Fasadbelysningen släcktes.
2019 ersattes kvicksilverlagringen av linsen med mekanisk lagring (120 kg kvicksilver).
Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 4 fack à 60°, samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), skärm 120°, omgående, mekanisk lagring av linsen (kvicksilverlagringen ersatt 2019), Barbier Bernard & Turenne 1921, 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från dieselmotor
Nuvarande karaktär : Fl(4) 15 s 23,5 M. Lyshöjd: 48,1 m.
Bifyr nr 1: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 1 fack á 26° + 1 fack á 13° båda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), Henry Lepaute, belägen 14 m under huvudfyren, lyser sydvart, 1000W 120V glödlampa, elklipp.
Bifyr nr 2: spaltsystem med sealed-beam-lampor, lyser genom spalt på norra väggen.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2012:2 I kustbandet, Björn Hagelin
- Ur Blänket Nr 2013:2 Mitt intresse för fyrar, från barnsben fram till idag, Petter Cottman
- Ur Blänket Nr 2014:2 Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket Nr 2015:2 Kustbefästningar och fyrplatser, Lars A. Hansson
- Ur Blänket Nr 2016:3 Understens fyrplats för hundra år sedan, Marianne Brus
- Radio SR Understen och den siste fyrmästaren, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Marianne Brus, fd fyrvaktare på Understen.
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/9 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen större. Radiofyr. Nautofon, 2 st. 25 hkr. Bolinder-motorer. Upptill svart, nedtill vitt 39,4 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1915-16. |
| Läge och natur | Kalt c:a 300 m långt skär. Inga planteringsland. C:a 50 m mellan bostadshusen och hamnen. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv och Fb vardera 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum. El- ljus i samtliga bostäder, för övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Dålig, från SO öppen hamn. Båten hissas upp i dävertar medelst ett stort spel. Slipar finns för privata båtar. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, sommartid 4 och vintertid 2 resor i månaden till Singö. Var tredje resa till Öregrund. |
| Postanstalt | Singö. Väg dit: c:a 2 timmars motorbåtresa till post och handelsbod eller 1,20 tim. båtfärd till närmaste land och 9 km landsvägen till Singö. Tidningar och brev hämtas i en lantgård å Singö närmaste udde. Värdepost och paket å postanstalten Singö. |
| Skola | Folkskola Singö och Öregrund, realskola i Östhammar och Hallstavik. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | C:a 50 m till brunn. För närvarande äro kraftcentral, batterirum och radiofyr inrymda i fyrtornets nedre del. Mycket trångt och mörkt. Nytt fristående maskinhus föreslaget att uppföras. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Inga övernattningsplatser. |
| Ägare | SjöV fyren och Fortifikationsförvaltningen all mark, bostadshus och andra byggnader, 2 hus ägs av Marianne Brus och hennes son Karl. |
| Kontaktperson | Marianne Brus 0173-36207, 0708-187897. Besökstillstånd via Marinbasen Karlskrona 0455-85000, 85115. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Norrtälje - Singö c:a 60 km. Kör väg 76 norrut från Norrtälje tag av på väg 283 vid Söderby-Karl och kör via Väddö och Grisslehamn till Singö. Understen ligger c:a 8 nm från Kalvskäret, närmaste hamn på Singös östra udde. Ej reguljär båtförbindelse. |
| Övrigt | Redan på 1700 talet byggdes det första sjömärket på ön. År 1830 uppfördes ett 9 m högt märke som blåste ner 1839 och ersattes 1841 av en 11 m hög tresidig träbåk. Första fyren tändes 11 nov. 1848, byggd av gråsten, 13 m hög, skenet syntes 3½ mil, klassificerad stillatående spegelfyr. År 1880 förstärktes skenet då man ökade paraboliska speglar från 10 till 14 och bytte rovoljelamporna mot 14 envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) oföränderlig bränsleyta. Fyren var kort och ljusstyrkan fortfarande svag så man byggde 1915-16 en 39 m hög betongfyr (Sveriges näst högsta fyr) som, efter ett kort provisorium, år 1922 utrustades med nuvarande 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk med lod (vikt 360 kg) och luxljus. Samma år installerades i tornet en bifyr med luxljus och en 3.e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona och krans, 2 fack á 10° + 24° samt ett 4:e ordn. (500 mm) trumfack á 45° och persiennapparat med urverk och lod (vikt 23 kg). Ansvarig för byggnationen var 28-årige fyringenjören Hilmer Carlsson. Fyren fick elektrisk lampa (1000W huvudfyr och 300W bifyr) år 1933 och blev helt elektrifierad 1951. Äldsta boningshuset är från 1848. Fyrvaktarbostad med källare är byggd 1868. Nytt hus för fyrmästare byggdes 1915. Den ursprungliga fyren från 1848 är fortfarande kvar i samma skick som när den släcktes. Tyvärr är alla speglar och lampor borttagna. Fyrplatsen återbemannades av Marinen som sjöbevakningsstation 1975 -1996. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, gamla tornet. Förslag på ökat byggnadsminne hela ön. Hela ön är militärt skyddsområde, får ej besökas utan tillstånd. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 20 Understen
År 1830 uppfördes ett stångmärke på Understen, som nedrefs 1841, då i dess ställe uppfördes en 36 fot hög fyrkantig båk af trä. Denna sednare nedrefs, då fyrtornet blifvit uppfördt.
År 1840 gjorde Kejserliga Ryska Ministern i Stockholm en skriftlig framställning om uppförande av en fyrbåk på Understen på svensk bekostnad, å hvilken skrifvelse Sjöförvaltningen, till hvilket ärendet remitterades, gaf följande svar: ”då uppå en sträcka af 15 tyska mil, nämligen från Örskäret till Söderarm, äro för den norra segelfarten icke mindre än 4 svenska fyrbåkar uppförda, hvaremot i den motliggande finska skärgården finnes allenast en fyr eller den å Lågskäret, som för svenska sjöfarten är af ringa nytta, anser sig förvaltningen böra så mycket heldre afstyrka det ifrågasatta anbringandet af fyrbåk å Understen, som nämnda ställe är alltför närbeläget intill Svartklubbens fyrbåk och en sådan båk af de omgifvande grunden och dolda klipporna på Ålandssidan deremot snarare påkallas å skäret Märket.
År 1841 ingick från Rikets Ständer hemställan till Kungl. Maj:t om uppförande af en fyr på Understen.
Sedan Rikets Ständer i skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1845 gjort ytterligare hemställan om en fyr på Understen och Kungl. Maj:t remitterat detta ärende till Sjöförvaltningen för utlåtade, svarade förvaltningen i en skrifvelse de 20 Juni 1845: ”Rikets Ständer hafva fästat serskildt afseende på sannolikheten deraf, att, sedan användandet af finska och åländska fartyg till transport af trävaror och tjära från Rikets norra län till andra inrikes orter, komma efter detta års slut tills vidare att icke äga rum, sjöfarten med inhemska fartyg mellan Norrland och Hufvudstaden jämte andra söder om Åland belägna Svenska hamnar skulle i betydlig mon ökas, om fyrinrättning tillkomme å ifrågavarande ställe, hvilket förhållande väl synes till någon del tala för verkställigheten deraf; men frågan, såsom den hittills varit behandlad, har mera afsett huruvida antingen Sverige eller Ryssland borde efter allmän billighetsgrund tillvägabringa sådan inrättning i Södra Qvarken, emedan bland de för seglationen i Bottniska Viken uppförda fyrar sju Svenska finnes från början af Ålands haf till Haparanda, men veterligen allenast en rysk, hvartill kommer att lästetalet af de ryska fartygen, som besegla dessa farvatten, sannolikt fullt motsvarar om ej öfverstiger de Svenska, hvilka till större delen åro smärre och kustfarare, som i alla fall lära komma hädanefter som hittills att företrädesvis begagna sig af den långt säkrare vägen förbi Öregrund, om än derigenom vid något tillfälle ett litet uppehåll skulle uppstå, hvadan det vill synes att en fyr på Understen icke så mycket komme att gagna den Svenska skeppsrörelsen som den utländska. På dessa skäl och i förmodan att ryska regeringen skulle finna sig uti att uppbygga en fyr på skäret Märket eller å annan tjenlig lägenhet vid Qvarken, har en fyranläggning på Understen, beläget allenast en och en half mil tysk mil från Svartklubbens fyr, ansetts öfverflödig, varande icke häller tillgång dertill af lotsverkets medel”.
I Kungabref af den 31 Juli 1845 erhåller Sjöförvaltningen en befallning att inkomma med kostnadsförslag på en fyr på Understen.
År 1847 den 19 Mars inlemnade Sjöförvaltningen ritning och förslag på ”ett 30 fot högt Fyrtorn af gråsten, försedt med en omgående eller roterande fyr”, men anser, att fyren bör vara fast, så länge som Örskärs fyr är omgående.
I Kungabref af den 7 April 1847 faststäldes ritningen och bestämdes att fyren skulle visa fast sken. Anslag till fyrbyggnad togs af behållna lots- och fyrmedel. Fyrtornet uppfördes åren 1847 – 1848 på entreprenad, af sten, rundt, med en höjd af 52 fot, med lanternin och spegelapparat för en kostnad af 15.717 Rdr banko. Fyrapparaten bestod af 10 st. polerade, paraboliska messingsspeglar, fästade på en järnring, samt lampor med konstant nivå för rofolja och en veke och en ljusstyrka af 1000 Häfnerljus.
År 1880 förändrades fyrapparaten så att 9 st. speglar fästades på en undre järnring så att två närgränsande speglars axlar bildade 30° mot hvarandra och 5 speglar på en öfre järnring 85° af horizonten var obelyst. Samma år utbyttes de gamla rofoljelamporna mot nya för fotogen och blef då fyrens ljusstyrka 3000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1916 uppfördes en ny fyrbyggnad, bestående av ett svart, nedtill vitt 39,4 m. högt fyrtorn. Linsen och trippelbrännaren för luxljus i den äldre fyren flyttades till den nya fyren. Anordningen var provisorisk, eftersom en i Frankrike beställd linsapparat på grund av rådande krigs- och krisförhållanden ej kunnat levereras.
Kostnaden för linsapparatens flyttning uppgick till 950 kronor.
Det gamla fyrtornet har bevarats som byggnadsminnesmärke.
År 1922 borttogs den provisoriska linsapparaten och ersattes med en linsapparat av 3:e ordningen, stor modell, varvid ljusstyrkan ökades till 100000 hefnerljus och fyrkaraktären ändrades till vitt gruppblixtsken med fyra blixtar var 15 sekund. Apparaten roterar i kvicksilver och drives av ett lod, vägande 360 kg. Som ljuskälla insattes en luxlampa med trippelbrännare och som reservlampa en fotogenlampa för två vekar med föränderlig oljeyta.
I fyrtornets nedre del anordnades en bifyr med en linsapparat av 3:e ordningen, en persiennställning med 9 st. persienner samt ett urverk med lod av bly, vägande 40 kg. Lins- och klippapparaterna hade tidigare tillhört fyren God natt. Som ljuskälla insattes en luxapparat, som tillhört fyren Svangen, och som reservlampa en fotogenlampa med två vekar. Ljusstyrkan för vitt sken uppgick till 6500 hefnerlus nordvart och till 2000 sydvart.
Ändringskostnaderna uppgick till 32817 kronor.
År 1933 elektrifierades fyren. En lampa för en effekt av 1000 watt insattes som ljuskälla, varvid ljusstyrkan ökades till 700000 hefnerljus. I bifyren insattes en lampa om 300 watt, varvid bifyrens ljusstyrka för vitt ljus ökades nordvart till 15000 och sydvart till 4600 hefnerljus.
År 1951 installerades en elektrisk drivanordning i huvudfyren för linsens rotation.
Mistsignalering anordnades år 1881 medelst en av ånga driven sirén, varmed under dis och tjocka signalerades med en ljudstöt var minut. Den 1 Januari 1904 utbyttes ångsirénen mot en motordriven mistlur, varvid ljudkaraktären ändrades till ett ljud var 10 sekund. Den 31 maj 1916 ersattes mistluren med en sirén för komprimerad luft och ljudkaraktären ändrades till ett ljud var minut. 1941 utbyttes sirénen mot en nautofon med oförändrad ljudkaraktär.
År 1934 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 60 nautiska mil.
Svartklubbsleden
Klicka här för att se fyrarna i Svartklubbsleden.
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, fyrljusreflektor, fyroptik, mistsignal, radiofyr, sealed-beam, Vinga, Måseskär, optiska signalanordningar, bifyr, Finngrunden, Grundkallen.