Örskär: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 75: | Rad 75: | ||
|icon=PluppLots.png | |icon=PluppLots.png | ||
}} | }} | ||
| Rad 169: | Rad 125: | ||
== [[Stockholms lotsfördelning]] == | == [[Stockholms lotsfördelning]] == | ||
[[Stockholms lotsfördelning]] ingick under 1800-talet i [[Lotsverket]] och organiserade lotsar och fyrmän | [[Stockholms lotsfördelning]] ingick under 1800-talet i [[Lotsverket]] och organiserade lotsar och fyrmän. | ||
Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för [[utprickning]] och underhåll av [[sjömärke]]n samt transporter för [[lotsbarnskola|lotsbarnskolorna]] och deras lärare. | Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för [[utprickning]] och underhåll av [[sjömärke]]n samt transporter för [[lotsbarnskola|lotsbarnskolorna]] och deras lärare. | ||
== Fyrplatsen == | |||
{| border=2 style="text-align:center" | |||
! Svenskt nr || Int.nr || [[WGS-84]] Lat./Long. || [[Fyrkaraktär]] || Lysvidd M || Bemannad | |||
|- | |||
| 212500 || C 6236 || N 60 32, O 18 22 || LFl(2) 10 s || 16,5 || F.d., se [[bemanning]] | |||
|- | |||
! Tidigaste fyr år || Nuvarande fyr år || Automatiserad år || Avbemannad år || Tornets höjd m || [[Lyshöjd]] m | |||
|- | |||
| 1684 || 1740 || 1978 || 1997 || 32,7 || 36,5 | |||
|} | |||
{{#display_point: | |||
60.260538, 18.378945 ~ ~ ~ ~ ~ [[Östhammar]]; | |||
60.275063, 18.91992 ~ ~ ~ ~ ~ [[Understen]]; | |||
60.174377, 18.825025 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svartklubben]]; | |||
60.638849, 17.985865 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björn]]; | |||
60.600063, 17.93499 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fågelsundet]] Västra; | |||
60.389895, 18.677828 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kosten]]; | |||
60.526352, 18.373332 ~ ~ ~ ~ ~ [[Örskär]]; | |||
60.49125, 18.364717 ~ ~ ~ ~ ~ [[Norrboda Norra]]; | |||
60.464729, 18.328799 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grepen]] / [[Engelska Grundet]]; | |||
60.450963, 18.385068 ~ ~ ~ ~ ~ [[Söderboda]]; | |||
60.369015, 18.4012 ~ ~ ~ ~ ~ [[Djursten]]; | |||
60.368601, 18.394487 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bellonagrundet]]; | |||
60.341626, 18.438118 ~ ~ ~ ~ ~ [[Öregrund]]; | |||
60.34357, 18.448944 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dummelgrund]]; | |||
60.62855, 18.360022 ~ ~ ~ ~ ~ [[Argos Grund]]; | |||
60.553, 18.043167 ~ ~ ~ ~ ~ [[Klungsten]]; | |||
60.501847, 18.075713 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ängskärsskaten]]; | |||
60.412754, 18.205046 ~ ~ ~ ~ ~ [[Forsmark]]; | |||
60.379167, 18.284963 ~ ~ ~ ~ ~ [[Storskäret]]; | |||
60.39868, 18.222055 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stånggrundet]]; | |||
60.496031, 18.84982 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grundkallen]]; | |||
60.427961, 19.082944 ~ ~ ~ ~ ~ [[Södra Kvarken]]; | |||
60.34357, 18.448944 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dummelgrund]]; | |||
60.160398, 18.534226 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kälsholmen]]; | |||
60.307968, 19.030458 ~ ~ ~ ~ ~ [[Märketskallen]] | |||
|height=600px | |||
|icon=PluppFyr.png | |||
}} | |||
== Första fyren == | == Första fyren == | ||
På '''1680-talet''' '''anlades en fyrplats''' på Örskär. Tidigare hade det på platsen funnits en enklare [[båk]]. | På '''1680-talet''' '''anlades en fyrplats''' på Örskär. Tidigare hade det på platsen funnits en enklare [[båk]]. | ||
* Greve Sten Bielke, som ägde det närbelägna Gräsö kungsgård, byggde fyren och ett tillhörande boningshus. | * Greve Sten Bielke, som ägde det närbelägna Gräsö kungsgård, byggde fyren och ett tillhörande boningshus. | ||
| Rad 251: | Rad 254: | ||
'''1874''' utbyttes oljelamporna för [[rovolja]] mot [[fotogen]]lampor med veke. | '''1874''' utbyttes oljelamporna för [[rovolja]] mot [[fotogen]]lampor med veke. | ||
== [[Örskärsolyckan]] == | |||
'''1877''' drabbades Örskär av en olycka där 15 personer omkom, [[Örskärsolyckan]]. | |||
'''1910''' installerades [[knallsignalapparat]], åtkomlig från vaktrummet på tornet. | '''1910''' installerades [[knallsignalapparat]], åtkomlig från vaktrummet på tornet. | ||
Nuvarande version från 1 september 2025 kl. 11.17
Örskär, svensk ö med lotsplats och f.d. bemannad fyrplats, Ålands hav.
Lotsplatsen bemannad 1820-1932. Fyrplatsen bemannad 1684-1997.
Fyrplatsen ligger på Örskärs nordvästra udde, på östra sidan av Öregrundsgrepen, i havsbandet norr om Gräsö.
Örskär fyrplats c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Örskärs fyr. Belägen i Gräsö socken av Stockholms län. Postadress och Telegramadress: Öregrund."
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
1862: Lotsuppassa vid fyrplatsen och emottaga fartyg i öppna sjön utanför båklandet. Lotsningsområde: Från Örskär till Gävle hamn eller redd, Ängskär, Kallriga (Forsmark), Öregrund, till och från sjön.
1874 den 2 maj: Full storm, stundom snöyra. Bordning av norska skeppet SALUS. 40 kr i premie.
1874 den 3 maj: Stormen något minskad men sjön lika våldsam. Norska skeppet MELANCHTON, som förgäves sökt att få lots vid Lilljungfruns lotsplats, måste för det hårda vädret länsa ut och ned till Örskär, där lots erhölls. 30 kr i premie.
- Samma dag: Enahanda slags väder. Bordning av finska skonerten NORDEN. 30 kr i premie.”
1890 Anskaffning av en öppen lotsbåt
1894 tillhörde lotsplatsen Stockholms lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Anders Öman, f. 1842
- Lotslärling: Karl Ernst Blomberg, 1872
1915 noterade man inte mindre än 1144 lotsningar, ett antal som dock sjönk till 848 året därpå samt påföljande krigsår med 144 respektive 271. Därefter och fram till lotsplatsens nedläggning pekade kurvan nedåt
1916: Samma som 1862 men med tillägget Lotsuppassning äger icke rum under mörker.
1920: Båtbestånd: 1 st motorbåt byggd 1919, 8.2×2.8 10 hk Penta, 1 segelbåt byggd 1905 6.5×2
1932 den 1 jan lotsplatsen läggs ned.
Lotsbarnskola
1902-1907 hade Örskär lotsbarnskola. Lärare var Charlotta Nyqvist
- 1902 Charlotta Nyqvist, 170 dagar, 7 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1903 Charlotta Nyqvist, 173 dagar, 7 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1904 Charlotta Nyqvist, 176 dagar, 7 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1905 Charlotta Nyqvist, 103 dagar, 7 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1906 Charlotta Nyqvist, 103 dagar, 7 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1907 Charlotta Nyqvist, 173 dagar, 7 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
Övriga år var barnen inackorderade iland och följde undervisningen i sockenskolan.
Stockholms lotsfördelning
Stockholms lotsfördelning ingick under 1800-talet i Lotsverket och organiserade lotsar och fyrmän.
Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för utprickning och underhåll av sjömärken samt transporter för lotsbarnskolorna och deras lärare.
Fyrplatsen
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 212500 | C 6236 | N 60 32, O 18 22 | LFl(2) 10 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1684 | 1740 | 1978 | 1997 | 32,7 | 36,5 |
Första fyren
På 1680-talet anlades en fyrplats på Örskär. Tidigare hade det på platsen funnits en enklare båk.
- Greve Sten Bielke, som ägde det närbelägna Gräsö kungsgård, byggde fyren och ett tillhörande boningshus.
1678 påbörjades arbetena med fyren, som uppfördes i trä, den andra fyr i Sverige anlagd av svenskar (efter Landsort).
1687 var arbetena klara och fyren tändes. Fyrapparaten i lanterninen bestod av 6 slipade stålspeglar och 12 oljelampor för rovolja. Speglarna var gjorda av Johan Daniel Braun.
Andra fyren
1738 träffades fyren av åska och brann ner.
- En ny fyr ritades av Carl Hårleman. Tornet i gråsten cirka 33 m högt med sexkantig bas övergick efter cirka halva höjden till cylindrisk form och kröntes av en altan med lanternin för spegelapparat.
- I stället för en trappa var den utrustad med en spiralformad gång upp till tornets vaktrum.
- Lanterninen var av trä.
1740 kunde den nya fyren tändas. Detta är det nuvarande tornet.
- Fyrapparaten bestod av fem speglar av polerat stål med vardera två oljelampor framför varje.
1769 installerades ny spegelapparat, konstruerad av Jonas Norberg.
- Speglarna var rörliga, 4 var nytillverkade och paraboliska, av förgylld brons, 1 var av stål. Oljelampor för rovolja.
Örskär. Foto UV.
Örskär. Foto UV.
Örskär. Foto UV.
Örskärs släta "trappa" uppför tornet. Foto UV.
Örskär. Foto Tore Olsson 1999.
Örskär och fyrbyn. Foto Tore Olsson 1999.
Enligt Underrättelse 1842
ÖRSKÄR. Roterande spegelfyr.
Lat. N. 60° 31'41". Long. O. 36° 31'35"
Fyrtornet uppfördes under åren 1738 och 1739 af sten på Örskäret och har från grunden, som är 26 fot hög, till öfverkanten af taket 105 fot. Skenet, som i klart väder synes på 4 mils afstånd och derutöfver, är 116 fot öfver vattenytan. Fyr-apparaten består af 4 förgyllda metall-speglar samt en stål-spegel, hvilka förmedelst en mekanisk inrättning vända sig på stället fram och åter inom 5 minuters tid och frambringa derunder lika många blinkar eller sken, hvilka synas i alla direktioner af horisonten, med undantag af S.O. qvadranten eller sidan som vetter åt Gräsön. Åt samma sida från fyrbåken äro så väl fyrbetjeningens hus af sten, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Fyren är en ypperlig rättelse för angörandet af Öregrunds Grepen, äfvensom för de fartyg, som segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Tornet är hvitrappadt och lanternintaket rödfärgadt.
Enligt Underrättelse 1848
Lat. N 60° 31'41". Long. O. om Ferrö 36° 31' 35". Long O. om Greenwichs meridian 18° 21'50"
Fyrtornet uppfördes under åren 1738 och 1739 af sten på Örskäret och har från grunden, som är 26 fot hög, till öfverkanten av taket 110 fot. Skenet, som i klart väder bör synas på 4 mils afstånd och derutöfver, är 118 fot öfver vattenytan. Fyrapparaten består af 4 förgyllda metallspeglar samt en stålspegel, hvilka förmedelst en mekanisk inrättning vända sig på stället fram och åter inom 5 minuters tid och frambringa derunder lika många blinkar eller sken, hvilka synas i alla direktioner af horisonten, med undantag af S.O. qvadranten eller sidan som vetter mot Gräsön. Åt samma sida från fyrbåken äro såväl fyrbetjäningens hus af sten, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Fyren är en ypperlig rättelse för angöraandet af Öregrunds-Grepen, äfvensom för de fartyg, som segla öster om Gräsön genom södra Qvarken til Ålands haf. Tornet är hvitrappadt och lanternintaket rödfärgadt. "
Omgående spegelapparat
1851-1852 fick fyren en ny lanternin i järn innehållande en omgående spegelapparat med 12 paraboliska speglar: 3 speglar med var sin oljelampa monterade på var sin sida av en fyrsidig ram. Ställningen drevs med urverk och lod, lodvikt 43,7 kg. Omloppstid 8 minuter.
Enligt Underrättelser 1852
Lat. N. 60°31'41". Long. O. om Ferrö 36°31'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°21'50”.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, skall det på Örskäret under åren 1738 och 1739 af sten uppförda fyrtornet till dess öfra del ombyggas samt lysningsapparaten förändras till en omgående spegelfyr. Denna förändring skall, så vidt ej oförutsedda händelser inträffa, vara så tidigt fullbordad, att den nya fyrapparaten kan tändas i September månad innevarande år. Tornet, som står på 26 fots hög grund och är hvitrappadt, kommer att bibehålla dess nuvarande höjd 86 fot till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beräknadt till 123 fots höjd öfver vattenytan, kommer att bestå af 12 st. polerade speglar, anbragta 3:ne på hvar sida af en omgående ställning, med en omloppstid af 8 minuter, hvarunder fyra lika starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera, med 1 ½ minuts mörka mellantider, frambringas i alla direktioner af horisonten, med undantag af den del, hvaråt Gräsölandet är beläget, eller emellan syd och S.S.O. ½ O. på kompassen. I sigtbart väder nattetid bör denna fyr från ett skeppsdäck blifva synlig på 4 mils distans och deröfver. Sydvart från fyrtornet äro så väl fyrbetjeningens, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Denna fyr gifver en ypperlig rättelse för angörande af Öregrunds-Grepen, äfvensom för de fartyg, hvilka segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Pl. I.
1852 Fyrkaraktär: B W 120s 17M. Ljus c:a 24 sek, mörker c:a 96 sek. Spegel. Ljusstyrka: 7,600 HK. Vitt, åttkantigt, överst runt stentorn, 32,7 m högt, med två röda bälten.
- Fyren är skymd från 319 till 347 grad.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 60° 31’,7. Long. O. 18° 22’,9.
- Fyrapparaten: 12 lampor med paraboliska speglar.
- Tornets höjd från grund: 110 fot (33,0 m).
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 123 fot (36,9 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten.
- Lysvidd: 16 à 18 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 26 fot (7,8 m).
- Lysfält: runt horisonten, utom från S till SSO ½ O.
Öregrundsgrepen, eller farvattnet, som begränsas av fastlandet på västra samt av Gräsön och Grönskäret på östra sidan, anvisas för norrifrån kommande fartyg av Örskärs och Björns fyrar. Den förra ligger på Örskärets nordvästligaste udde. Fyrapparaten utgörs av 12 lampor med paraboliska speglar, anbringade 3 st på vardera sidan av den omgående fyrsidiga ställningen, som har en omloppstid av 8 minuter, varunder fyren visar 4 starka blänkar av omkring ½ minuts varaktighet med mörka mellantider av omkring 1 ½ minut. Fyrtornet, som är vitt med 2:ne röda bälten och ligger på en kal bergudde, syns långt till sjöss. Sydvart om tornet ligger nära därintill fyrbetjäningens rödmålade boningshus, och längre ifrån flera lots- och fiskarestugor. Här uppassande lotsar möter fartyg utanför fyren och lotsar till platser såväl uti Grepen som Gävlebukten. Belägenheten av Örskärs fyr gör den till en av de viktigaste fyrarna norr om Stockholm. Utom att den anvisar inloppet till Grepen, ger den rättelse, dels för att undvika det norr om belägna Finngrunden, dels för navigering i farleden öster om Gräsön till Ålandshav, förbi det farliga Grundkallegrundet.”
1874 utbyttes oljelamporna för rovolja mot fotogenlampor med veke.
Örskärsolyckan
1877 drabbades Örskär av en olycka där 15 personer omkom, Örskärsolyckan.
1910 installerades knallsignalapparat, åtkomlig från vaktrummet på tornet.
- Knallsignaler: under tjocka avfyras från fyrtornet 2 tätt på varandra följande knallpatroner var 10:e minut.
Is- och fyrskeppssignaler givas medelst svarta ballonger och koner, som hissas å en väster om fyrtornet stående signalställning, vilken står i riktningen SO-NV.
Dalén-ljus
1925 utbyttes spegelfyren mot en ny lanternin innehållande lins och dalén-ljus.
- Linsen av 3:e ordningen liten (750 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 6 fack à 60°, med catadioptrisk krona och krans, omgående, lagrad på kullager. Dalén-ljus.
Elektriskt ljus
1954 elektrifierades fyren.
Radiofyr
1957 installerades cirkulär radiofyr. Frekvens: 301,1 kHz. Räckvidd: 40 nm.
1965 delautomatiserades fyren.
1968 var tornet 32,7 m högt, målat vitt med två svarta bälten. Omgående lins av 3:e ordningen liten. Dalén-ljus plus elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: Bx(1+2) W 30 s 17,0 M. Lyshöjd: 36,5 m. Ljusstyrka: klar luft 74 000 cd, dis och tjocka 140 000 cd.
- Cirkulär radiofyr: RC 195. Räckvidd: 40 M. ID-signal: ÖR. Frekvens: 301,1 kHz. Ingick i kedjan Understen, Finngrunden, Svenska Björn, Eggegrund, Örskär.
1978 helautomatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1979 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Örskär
Och sedan
2000 var tornet 32,7 m högt, målat vitt med två svarta bälten.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 360°, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x60W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier, RC
Nuvarande karaktär: LFl(2) 10 s 16,5 M. (2 + 2 + 2 + 4). Lyshöjd: 36,5 m.
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Pyssel
Örskär finns att måla på Barnens sida för pyssel.
Länkar
- Nedladdningsbar fyrbroschyr: Örskär fyrbroschyr 2022.
- Ur Blänket Nr 2008:4 20-åring räddade skeppsbrutna 1895. Hjältinnan Beda fick tsarens ring, Mats Carlsson Lénart
- Ur Blänket Nr 2008:4 Jag lyser, alltså finns jag, En betraktelse av Dan Thunman
- Ur Blänket Nr 2012:4 Tillbaka till Örskär, Barbro Jacobsson
- Ur Blänket Nr 2013:3 Han hette Ivar, Barbro Jacobsson
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Snart tar automatiken över" , Land 1980. 6,3MB
- Radio SR Tragedin på Örskär fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min)
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Dalén-ljus, lins 3:e ordningen. Mistsignal med knallsignal i tornet. 32 m inklusive lanternin högt fyrtorn byggt av sten. |
| Läge och natur | Stort, 4 km långt och 3 km brett, mycket skogbevuxet skär N Gräsö. Skiljer sig från Gräsö med ett 1000 m brett sund. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb 3 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Någon egentlig hamn finns ej för fyrplatsen. |
| Kommunikationer | Landresor får företagas när som helst emedan resorna företagas med egna båtar till Gräsö, buss därifrån till Öregrund. |
| Postanstalt | Posten kommer dagligen till platsen. |
| Handelsbod | Gräsö Norrboda. Väg dit: 7 km. |
| Skola | Folkskola Norrboda Gräsö. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Diamantborrad brunn. För landförbindelsen erhåller personalen 150 kr årligen. Meteorologisk station finnes men icke stormvarningsstation. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Bostadshusen, källare, förråd och uthus upplåtna med utnyttjanderätt till Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län. Vandrarhem med 18 bäddar och kafé. |
| Ägare | SjöV äger fyr, fotogenbod och mistsignalmaskinhus (0771-630000) |
| Kontaktperson | Erik Beckman + Katarina Utberg (tillsyningsmän) 0707-912975, 0173-34021, www.orskarsfyr.se . Kontakta även Öregrunds turistbyrå 0173-30555, www.oregrund.nu. Se info på www.skargardsstiftelsen.se ”våra områden” |
| Vägbeskrivning | Bilfärja från Öregrund till Gräsö därefter c:a 22 km bilväg till Örskärssund (norra änden på Gräsö) där bilparkering finns. Det finns även reguljär busservice (UL 854) på Gräsö. Per Mattsson hämtar med båt enl. turlista (plats bokas via fyrplatsen ovan), c:a 10 min. (ca ½ nm) båtfärd (c:a 70:- t.o.r.) därefter 20 min. promenad på Örskär till fyrplatsen. |
| Övrigt | Örskär blev 1684 den andra fyren som byggdes i Sverige. Den var av trä, 70 alnar hög och hade sexsidig lanternin med blyinfattade fönster i 60 fönsterbågar (senare ändrat till 12 bågar med sammanlagt 1260 fönster). Fyren antändes av blixtnedslag 1738 och ersattes 1740 av nuvarande fyrtorn av sten som tillsammans med ”äldre bostadshuset” ritades på 1730 talet av slottsarkitekt Carl Hårleman. Fyrapparaten utgjordes av 5 eller 6 speglar av polerat stål (spegeldiameter 1 aln och 4 tum) med 2 rovoljelampor i varje spegel. År 1769 byttes fyrapparaten ut mot rörliga speglar (4 av förgylld koppar och 1 av stål) samt rovoljelampa. Apparaten tillverkades av J. Norberg och var antagligen världens första blänkapparat. Fyren klassificerades som roterande spegelfyr och dess sken syntes 4 mil. År 1852 byttes trälanterninen ut mot en av järn och fyrapparaten mot en med 12 paraboliska speglar (spegeldiameter 47,5 cm) monterade 3 på var sida av en fyrkantig järnställning, roterande, omloppstid 8 min, urverk med lod (vikt 43,7 kg, lodlina 27 m) och 12 envekiga rovoljelampor (förbrukning 2,6 cl/tim) med oföränderlig oljeyta. Fyren klassificerades nu som omgående spegelfyr, dess sken syntes 4 mil. År 1874 byttes rovoljelamporna mot envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) oföränderlig yta.
År 1910 uppsattes knallsignalapparat. År 1925 installerades Dalénljus, ny lanternin och en 3:e ordn. liten (750 mm) dioptrisk trumlins 6 fack á 60° med katadioptrisk krona (vänd nedåt) och krans, roterande på kullager med rotationen driven av gas. Fyren elektrifierades 1954. Örskärs fyr är unik på flera sätt bl.a. saknas trappor men en spiralformad tegelslagen gång inne i tornet leder upp till vaktrummet. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935 och 2000, fyren och äldre bostadshus. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 12 Örskär
Örskärs fyr uppförd år 1687 är antagligen den första fyr, som varit försedd med speglar för ljusets förstärkande. ”Memoire sur l’eclariage et le balisage des cotes de France” 1864 par L. Reymond upptager: att spegelapparaten i franska fyrar först blifvit använd i slutet af 1700 talet och Stevenson uti sin ”Lighthouse construction and illumination” af 1881 omnämnes att spegelapparat i engelska fyrar först användts år 1763.
Beskrifning öfver den första fyren på Örskär saknas, men enligt ett besiktningsdokument af d. 4 Augusti 1736 var det då befintliga tornet uppfördt af bjälkar och bräder, hade en höjd af 70 alnar och var rödfärgadt. Lysapparaten utgjordes af 6 st. metallspeglar, 1 aln i diameter samt 12 lampor af järnbleck med kopparrännor och 2 vekpipor i hvarje ränna. Vid fyren fanns en med bly innantill fodrad kista till förvarande af rofolja. Enligt taxa af år 1683 skulle afgiften till denna fyr utgå med 8 procent af tullsumman. Fyren underhölls af Kronan.
Denna fyr nedbrann genom antändning af åskan, hvarpå genom Kungl. bref af d. 2 Januari 1738 anbefaldes att fyren skulle ånyo uppbyggas af sten efter Hårlemans ritning och att de 5 brännspeglarna som kunde tillverkas i Stockholm, ”skulle göras efter parabolisk linia”.
Fyren som uppfördes 1738 – 1739 på Kronans bekostnad af gråsten och sandsten till en höjd af 57 alnar, med en fyrapparat bestående af 5 speglar af poleradt stål samt 16 st. lampor. Speglarne hade en diameter af 1 aln och 4 tum. Fyrens ljusstyrka måtte dock varit ytterst ringa, ty uti ett besiktningsinstrument af 17 Maj 1768 yttrar kommissarien Jonas Norberg: ”att speglarne stodo så mycket lutande, att om ljus varit i focus, som tillbörligt är, skulle fyren varit synlig endast några famnar ut på sjön. Men det satt ingen lampa i spegelns focus, utan en lampa på hvar sida af spegeln ungefär en aln framför hvarje spegel. Speglarne gjorde ingen nytta”. Till förbättrande af detta samt till förhindrande af den myckna rök, som bildades från de många lamporna, föreslår han dels förbättrad ventilation i lanterninen, dels minskning af lampornas antal till 4 och kassation af de gamla stora speglarne. I deras ställe föreslår han uppsättande af 4 förgyllda metallspeglar med ¾ alns focaldistans och 30 tums diameter med en lampa i hvarje spegels brännpunkt. Hvarje spegel med sin lampa skulle förses med tappar upp- och nedtill och stå i förbindelse med ett urverk, hvarigenom den skulle kunna röra sig fram och tillbaka i en sektor af 60°. Afsikten dermed var, att med ett färre antal lampor kunna upplysa så stor del af horisonten, som var erforderligt. Den af Norberg föreslagna förändringen med tillägg af en stålspegel i riktning mot Björn verkställdes 1769 och att fyrens ljusstyrka derigenom blifvit betydligt förstärkt, visar sig genom utdrag af ett bref samma år från Tullnärn Cederholm i Öregrund som innehåller: ”Hvad Örskärs fyrbåk angår, så berömmes han nu oförlikneligen af alla sjöfarande, som jag sökt tillfälle om att få tala med, de säga att de aldrig sett en sådan fyr tillförene, som gifver sådan reflektion och flam ifrån sig”. Egendomligt är att i Frankrikes förnämsta fyr Cordouan enligt Reynaud så sent som 1782 voro uppsatta 80 st. lampor, hvilka alstrade så mycket rök och derigenom lyste så svagt, att de sjöfarande begärde att få fyren ändrad till stenkolsfyr.
Som lysämne i fyren användes från början rofolja, sednare silltran, efter år 1811 hampolja och sedermera igen rofolja. Den gamla lanterninen af trä samt den af Norberg konstruerade apparaten utbyttes år 1852 mot en lanternin af järn samt en omgående spegelapparat med Arganska lampor. Spegelapparaten bestod af 12 st. paraboliska speglar, 3 på hvarje sida af en fyrkantig järnställning, hvilken genom ett urverk kringdrefs på 8 mnuter, åstadkommande en blänk hvarannan minut. Lamporna voro för konstant nivå med rofolja. Apparaten var tillverkad i Stockholm, speglarne af C.E, Wiséen och urverket af G. Gelertsen. Ljusstyrkan var då 7000 Häfnerljus.
År 1874 uppsattes nya lampor för fotogen och var då fyrens ljusstyrka = 7500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 insattes en 3:e ordn. linsapparat, liten modell, bestående av sex fack med trumma, krona och krans. Kronan är vänd nedåt. Tvenne mitt emot varandra belägna trumfack bilda dörrar. Linsen roterar på kullager och omloppstiden är en minut. Ljuskälla är en dalénbrännare, 25 liters, med två st. dalénblandare, DBAF-200, var och en försedd med tryckregulator. Linsen drives runt automatiskt av gasblandarens upp- och ned-gående membran, vilken rörelse medelst hävstänger, spärrhjul och kuggväxel överföres tili den vertikala axel på vilken linsen är anbringad. Gasmagasinet består av 16 gasbehållare. Fyrkaraktären ändrades till omväxlande en och två blixtar var 30 sekund. Ljusstyrkan ökades till 90000 hefnerljus. Kostnaden för fyrens modernisering uppgick till 35120 kronor.
År 1954 installerades elektriskt ljus, avsett att användas under dis och tjocka. Anordningen utgöres av en elektrisk lampa om 1000 watt med en lampväxlare bestående av en enfas snäckväxelmotor, 0,15 hkr, en support för lampstativ med strypanordning jämte upphängningsjärn med brytrullar och wires samt kopplingsstycke. Ljusstyrkan för elektriskt ljus uppgår till 2000000 hefnerljus.
År 1910 anordnades mistsignalering medelst knallsignaler, ett skott var 5 minut.
År 1954 utbyttes knallsignaleringen mot en tyfon, som under dis och tjocka ger en kort, en lång och en kort ljudstöt var minut.
År 1958 anordnades en radiofyr med en räckvidd av 40 nautiska mil.
Öregrundsgrepen
Klicka här för att se fyrarna i Öregrundsgrepen
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, fyrljusreflektor, blänk, fyroptik, radiofyr, dalén-ljus, Braun, Hårleman, Norberg, Öregrundsgrepen.