Måseskär: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 8: | Rad 8: | ||
[[Fil:Livet.jpg|49px|border|länk=livet]] | [[Fil:Livet.jpg|49px|border|länk=livet]] | ||
[[Fil:Hållö karta ritad.jpg|300x300px|left|border|länk= | [[Fil:Hållö karta ritad.jpg|300x300px|left|border|länk=Skagerack]] | ||
[[Fil:MåseskärHeppe.jpg|thumb|200px|Måseskär. Foto Esbjörn Hillberg]] | [[Fil:MåseskärHeppe.jpg|thumb|200px|Måseskär. Foto Esbjörn Hillberg]] | ||
Rad 27: | Rad 27: | ||
[[Fil:Måseskär 6.jpg|thumb|200px|Fyrfolk på [[Måseskär]]. Till höger fyrmästare och fyrvaktare i uniform. Arkiv AnnMarie Eklund]] | [[Fil:Måseskär 6.jpg|thumb|200px|Fyrfolk på [[Måseskär]]. Till höger fyrmästare och fyrvaktare i uniform. Arkiv AnnMarie Eklund]] | ||
{{#display_map: 58.094, 11.330 ~ ~ ~ ~ ~ Måseskär | {{#display_map: 58.094, 11.330 ~ ~ ~ ~ ~ Måseskär | ||
|height=300px | |height=300px | ||
|minzoom=4 | |minzoom=4 | ||
|zoom=8 | |zoom=8 | ||
|maxzoom= | |maxzoom=18 | ||
|icon=PluppFyr.png | |||
}} | }} | ||
Versionen från 12 juni 2016 kl. 19.26
Måseskär, fyrplats 1 M SV om Käringön utanför Orust, Skagerack, Västerhavet.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
820600 | 1978 | N 58 06, O 11 20 | Fl(3) WRG 30 s | 16 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1865 | 1859 | 1978 | 1997 | 13 | 27,5 |
Före
1829 uppsattes på Kronans bekostnad ett stångmärke på Måseskär.
1863 tillbringade Heidenstam i Bohuslän för att planera fyrbyggena där: Måseskär, Väderöbod och Pater Noster.
- När Måseskär uppfördes fanns ingen fyr mellan Hållö och Marstrand (Carlstens fyr).
- Ön Måseskär fann han att vara tillräckligt hög och stor samt att det där fanns en källåder med vatten tjänligt att dricka.
1864 godkändes i ett kungligt brev daterat 16 augusti ritningarna till fyrtorn och fyrplats.
Fyren tändes
1865 anlades fyrplatsen. Stångmärket revs.
- I maj landsteg en 44 man stark arbetsstyrka ledd av C F Carlsson. Den bestod av 1 smed, 4 bergsprängare, 2 stenhuggare, 2 murare, 22 timmermän och 13 hantlangare.
- Fyrplatsen anlades samtidigt med byggandet av fyrtornet. Boningshus av timmer, uthus, matkällare och dass. Sprängd och stensatt brunn. Båthamn med slip. Gångvägar.
- Den 9 juli inspekterade N G von Heidenstam det då färdiga tornet uppmonterat i tillverkningshallen hos Eriksbergs. Det befanns vara felfritt så det monterades ner och fraktades i delar till fyrplatsen.
- Den 9 september anlände fyrpersonalen som bestod av fyrmästare, fyrvaktare samt fyrbiträde. De åtföljdes av sin familjer.
- Men man fick vänta en tid på att det röda lampglaset skulle levereras. Den 8 oktober tändes rovoljelampan för första gången.
- Fyren var ett rödmålat, öppet pelartorn i järn, 22 m högt.
- Lanternin med rovoljelampa och lins.
- Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg tillverkade tornet.
- Snickerifabriken Bark & Warburg tillverkade snickerier till husen.
- Ritat av A O Alrutz, C F Carlsson, L Fr Lindberg. Ritningarna godkända av Nils Gustaf von Heidenstam.
Original optik: 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 60° + sfärisk spegel 1 fack á 60° samt katadioptrisk 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig moderatörlampa för rovolja med rött lampglas
Karaktär: fast rött sken, lysvidd 12 M.
”Fyrtornet är uppfört på ön Måseskär utanför Kärringö lotsplats. Ostvart om fyren ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan ön är fullkomligt kal, syns alla byggnaderna väl till sjöss och utgör sålunda ett gott dagmärke.”
1869 målades fyren med mot sjösidan vita fält för att lättare kunna särskiljas från Heidenstamfyrarna Pater Noster och Väderöbod.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast rött sken. Lat. N. 58° 5’,7. Long. O. 11° 20’,3.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 114 fot (34,2 m).
- Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, röd- och vitrutigt
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 54 fot (16,2 m).
- Lysfält: från OSO 1/2 O över S, V och N till NO t N.
- Tornets höjd från grund: 73 fot (21,9 m).
Linsfyrapparaten av 2:dra ordningen har rött lampglas, varigenom det röda skenet åstadkommes. Genom en på landsidan anbringad försilvrad större spegel förstärks fyrljuset i riktning mot VSV. Fyrtornets övre inklädda del är åt sjösidan målad med omväxlande röda och vita rutor, och trapptrumman därunder med ett vitt mittbälte. Under disigt väder och tjocka besvaras med 2:ne tätt på varandra följande skott ljudsignaler, som hörs från i närheten varande fartyg. Alla fyrbyggnaderna uppfördes 1865, och på hösten samma år tändes fyren första gången.”
1873 utbyttes mistsignalering med gonggong mot två mynningsladdade sexpundiga mistsignalkanoner på lavetter.
- Ett kruthus uppfördes.
Fotogenlampa
1884 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med en veke.
1885 installerades en ångmistsirén eldad med kol i ett maskinhus byggt i tegel.
- Det tog ett par timmar att elda upp trycket innan mistsirénen kunde användas.
- Mistkanonerna behölls som reserv.
Ny lins
1887 utbyttes den stillastående 2:a ordningens trumlins mot en 3:e ordningens omgående lins driven med lod och urverk.
- Fyrkaraktären ändrades från F R till Bx(3) W 30 s. Lysvidden ökades från 12 M till 20 M.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 12 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar), tillverkad 1887 av F.Barbier & Cie, omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod, lodvikt 116 kg.
- Fotogenlampa med tre vekar (Carcelbrännare).
- Den gamla 2:a ordningens lins delades upp och flyttades till Helsingborg (3 fack à 60°) samt till Bergudden (2 fack à 60°).
- (Vad hände med den sfäriska spegeln à 60° ?).
1892 byggdes en fotogenbod.
1898 byggdes en vågbrytare.
Lux-ljus
1904 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Fyrens ljusstyrka: 60 000 Hefnerljus.
- En båtkran anordnades i hamnen.
1905 anordnades en ny väg för transport av kol.
1906 uppsattes ett kruthus, flyttat från Pater Noster samt en ny tvätt- och bagarstuga.
1908 flyttade en lärarinna, Blenda Johansson, till barnen på ön. Undervisningen skedde i ett av vindsutrymmena. Se lotsbarnskola.
- Lärarinnan fick sitt boställe i ett rum på vinden, som också var lektionssal.
1909 anordnades en båtslip med kran.
1915 modifierades användningen av kruthuset till fotogenbod.
1916 installerades en ny mistsirén som tidigare suttit på fyrplatsen Understen.
- Ångmaskinen ersattes av en råoljedriven motor tillverkad av Avance.
1919 installerades en ny, utanpåliggande trumma för lodet till fyrapparaten. Den var placerad utanför det centrala trapphuset.
1921 byggdes båtslipen om.
1923-1924 installerades ett nytt mistmaskineri.
1925 togs den ena sexpundiga mistsignalkanonen bort.
1927 skulle den kvarvarande kanonen flyttas för att "pryda klipporna vid Vinga".
- Men den räddades kvar av fyrpersonalen genom en nödlögn.
- "På grund av kanonens kolossala tyngd blev företaget uppskjutet tills vidare".
- Kanonen står kvar på Måseskär än idag.
1928 anordnades ringledning mellan bostadshuset och mistsignalstationen.
1941 byggdes i betong ny kaj och vågbrytare.
1942 borrades ny brunn.
Elektriskt ljus
1950 drogs elkabel till Måseskär.
- Fyrplats och fyrljus elektrifierades.
- Lux-ljuset utbyttes mot elektrisk glödlampa.
- Maskinhuset byggdes om.
1953 installerades en ny teckengivare för mistsignaleringen. En ny båtkran anordnades.
1955 utbyttes lod och urverk för drivningen av linsens rotation mot en elmotor i fyren.
1961 var fyrkaraktären Bx(3) 30 s 17 M. Ljusstyrka: 280 000 HK. Mistsignal: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).
1968 Optisk karaktär: Bx(3) W 30 s 17 M. (1,5 + 2,5 + 1,5 + 2,5 + 1,5 + 18,5). Lyshöjd: 33,8 m. Ljusstyrka: W 200 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).
Ny fyr
1978 lyftes på plats med helikopter en i plast ny 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.
- Den var automatiserad.
- Den nya fyren kom att ersätta "Heidenstammaren", som släcktes den 31 augusti.
- Mistsignaleringen automatiserades med Nautofon styrd av dimdetektor.
Avbemanning och personal
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Avbemanningen föregicks av stora protester av yrkesfolk och allmänhet.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Måseskär
Och sedan
1983 bildades Stiftelsen Bevara Måseskär som har avsikten att vårda fyrplatsen och har lagt ner ett stort arbete för att bibehålla den i skick.
1988 genomfördes en omfattande renovering av den gamla Heidenstamfyren.
- Steg för steg renoveras även fyrplatsen.
2015 gav Transportstyrelsen tillstånd för "Tillfällig driftsättning av Måseskär G:a Fyr".
- Tidpunkt: 1 - 8 aug 2015. Den gamla fyren på Måseskär kommer tillfälligt driftsättas under angiven tid på grund av 150-årsjubileum. Under samma tid kommer ordinarie fyr på Måseskär att vara släckt. Måseskär gamla fyr Fl(3) W 30s 20M. 58-05,64N. 011-19,83E
- Transportstyrelsen Publ. 7 juli 2015. Notisen publicerad i Ufshäfte: 2015:554
Nuvarande karaktär (gamla fyren): (släckt)
Nuvarande optik (nya fyren): 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Glödlampa. Elklipp.
Nuvarande karaktär (nya fyren): Fl(3) WRG 30 s 16 M.
Personalens bostadshus på Måseskär. Foto Leif Elsby
Fyrbyn på Måseskär. I bakgrunden skymtar Käringön. Foto Leif Elsby
Den automatiska väderstationen på Måseskär. Foto Leif Elsby
Länkar
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2010:2 Blenda Johansson–Waldner lärarinna och fyrmästarhustru, Bert Simonsson
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2010:3 Fyrvaktarna från Ödsmål, Mats Carlsson-Lénart
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2012:4 Ett litet Fyrminne, Lars Wässing
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2013:2 Leif Lehmann en verklig vän och fyrkämpe, Esbjörn Hillberg
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2015:4 FYRa fyrar fyller 150 år Harnäsudde, Fällholmen, Måseskär och Ystad, Ulla Hillberg
- Måseskär. Ur Blänket Nr 2016:2 Stormtrollen på Västkusten, Kåre Ström
Mer information om Måseskär se Måseskärs fyr
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Ett hus med tre lägenheter och vindsrum ägs av SjöV men Stiftelsen Måseskär har nyttjanderätt. Bastu, museum och tvättstuga ägs av stiftelsen |
Ägare | SjöV (0771-630000) äger nya fyren. Heidenstamfyren överläts år 1988 med nyttjanderätt till Stiftelsen Måseskär. |
Kontaktperson | Heidenstamfyren, fyrplatsen, museum. m.m. kontakta Stiftelsen Måseskär, Raimo Niklasson 0706-921007, Christer Hjelmsten 0708-622662 eller Björn Aschan 0767-898118, Hemsida: www.maseskarsfyr.se |
Vägbeskrivning | Redan 1829 byggdes ett 13 m högt sjömärke som revs när fyren tillkom. Den första fyren, en 21,7 m hög röd Heidenstamfyr som byggdes av Eriksbergs Merkaniska Verkstad i Göteborg, finns fortfarande kvar. En fyrvekig lampnäbb för fotogen monterades in i moderatörlampan år 1884 som år 1887 byttes ut mot en trevekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Samtidigt byttes linsen från 1865 ut mot en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 6 inslipade ringar, 12 fack á 30° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) på alla fack, F.Barbier & Cie 1887, roterande på 8 hjul, urverk med lod (vikt 114,77 kg, lodlina 40 m). Linsen finns fortfarande i den släckta fyren. Den gamla 2:a ordn. linsen fördelades mellan Hälsingborg 1889 (3 fack) och Bergudden 1895 (2 fack). Luxljus installerades 1909 och elektricitet 1950.
Från början skedde mistsignalering med gonggong som år 1873 ersattes av två sexpundiga kanoner, år 1883 av ångmistsirén (kanonerna kvar), 1916 en ny ångmistsirén och 1924 av luftdriven mistsirén. En av 1873 års kanoner togs bort 1925 medan den andra fortfarande finns kvar. Stiftelsen Måseskär arbetar med att rusta upp Heidenstammaren, bostäderna och att bygga ett mindre museum. Den gamla Heidenstammaren tänds sedan milleniumskiftet var nyårsnatt och lyser de första 12 minuterna (1 min för var månad) av det nya året. |
Skydd enligt lag | Föreslagen som statligt byggnadsminne, hela ön och all bebyggelse. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Jfr Skagerack, Västerhavet, svenskt fyrväsende, linsfyr, Heidenstam, förstärkt, mistsignal, Lux-ljus, omgående, Pater Noster, lotsbarnskola