Mistsignalkanon

Från fyrwiki
(Omdirigerad från Mistkanon)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

mistsignalkanon, kanon för att avge akustisk mistsignal eller

- för att besvara ljudsignal från fartyg i osiktigt väder eller

- för att varna fartyg som styr farlig kurs mot grund eller farligt nära det egna fyrskeppet.

När man hörde ljudet av en mistsignalkanon betydde det: FARA! KOM INTE HIT! VÄND OM!


Måseskär nya och gamla fyr samt mistsignalkanonen av Major Carl Fredric Aschlings konstruktion. Ett skott med 800 grams krutladdning avfyrades var femtonde minut vid nedsatt sikt. Foto Esbjörn Hillberg.

Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Skott från mistsignalkanonenMåseskär fyrplats. Mynningsflamman från svartkrut syns normalt knappt i dagsljus. Lägg även märke till "puffen" ur fänghålet. Bildruta från en lyckad videoinspelning augusti 2017. Foto Raimo Niklasson. Denna kanon är 6-pundig, av typ Aschling och tillverkad på Hällefors bruk.
Måseskär fyrmästare med mistsignalkanonen 1919. Foto Lotsverket.
Kanonhuset på Östergarn Västra 1925. Foto Lotsverket.
Nidingens 3 mistsignalkanoner. Foto Lotsverket.
MistsignalkanonHanö. Foto Leif Elsby.
MistsignalkanonHögby. Foto Leif Elsby.
Mistsignalkanon modell AschlingUtklippan 1971. Foto Sydbild. Arkiv Blekinge Museum.

Lösa skott

I detta sammanhang förstås att skotten var "lösa skott", det vill säga utan kula. Annars hade man ju skadat den man ville hjälpa.

Historik

Användandet av kanon för att skjuta varningsskott från fyrplats framfördes 1760 av viceamiral Elias Jerlström (1689-1763).

Men det dröjde innan det infördes, troligen för att det ansågs vara för dyrt.

  • Mistsignalkanonerna utgjordes från början av mynningsladdare tagna från gamla örlogsfartyg.
  • Mynningsladdare laddas framifrån, det ursprungliga sättet.
  • Bakladdare laddas bakifrån och har en mekanism för detta.

I Sverige infördes signalkanon först på fyrskeppen för att användas som komplement till mistklockan.

  • Därigenom minskades också risken att fyrskeppen skulle bli påseglade.
  • 1863 infördes mistsignalkanon på fyrplatsen Hirtshals i Danmark
  • 1869 blev Vinga första svenska fyrplats som fick mistkanon.
  • Nidingen installerades 1875 tre framladdade mistsignalkanoner erhållna från kustartilleriet och örlogsflottan. Med dessa sköts varningsskott om fartyg sågs gå mot, eller styra för nära, reven. Som svar på ljudsignaler avgivna av fartyg i mistigt väder sköts 3 på varandra följande skott.

Mynningsladdare

År ______ Fyr/fyrskepp _________________ Anmärkning

Not: Med uttrycket trepundig menas en kanon med kaliber för skjutande av en kula gjord i järn och med en vikt av tre skålpund, dvs 3 x 425 gram = 1275 gram

Hur man gjorde en mynningsladdad kanon klar för mistsignal

Följande text är saxad ur http://www.kanoner.nu/index.php/eld/ (se Länkar nedan).

Innan laddning måste eldröret rengöras med hjälp av en plunderskruv som rengör eldröret från ev kardusrester och skräp. Med en viskare av läder, eller svinborst, som doppats i en hink med vatten (läskbalja), rengjordes eldröret hela vägen ner i kammarstycket. Den våta viskaren gjorde även så att eventuella glödande krutrester släcktes. I fänghålet vid kanonens kammare tog man med hjälp av ett fängborr bort eventuella krutrester i fänghålet.

I krutkoger (en slags behållare i trä, eller kopparplåt) förvarades krutet. Krutet låg uppmätt och förpackat i tygpåsar, så kallade karduser. En sådan trycktes ner i eldrörets bottenläge med knopen inåt, och sömmen nedåtvänd. Vanligen beräknades mängden krut till en tredjedel av projektilens vikt. En 6-pundig kanon (för kulor om 3 kilo), vanlig som mistsignalkanon, laddades sålunda med cirka ett kilo krut.

Efter kardusen tryckte man ner en förladdning. Förladdningen bestod av mossa, halm eller tågvirke som pressades ner hårt mot krutet med en ansättare/ laddstake.

Genom att sticka en rymnål genom fänghålet och in i kardusen tryckte man hål i kardusen. Sedan fylldes krut både i fänghål och i fängpannan, dvs i bakre delen på kanonen.

Kanonen antändes med en luntstake, som är en pinne med lindad lunta på. Lunta var hampa eller lin som sedan dränkts i en trög vätska av bland annat salpeter och kalk.

Säkerhetsregler: Luntstaken fick inte placeras på vindsidan eller för nära kanonen eller krutet. Vid laddning fick man inte stå framför pjäsen, utan vid sidan av eldröret.

Bakladdare "av kommendör Engströms konstruktion"

Mistsignalkanon enligt kommendör Engströms konstruktion. Detalj ur foto från Lotsverkets arkiv
Mistsignalkanon enligt kommendör Engströms konstruktion. Figur Leif Elsby

Från 1884 infördes en av kommendör C E Engström konstruerade bakladdad mistkanon (laddas "bakifrån" ungefär som en "modern" kanon), "av kommendör Engströms konstruktion", som kom att ersätta de äldre mynningsladdarna.

  • Den stod på en lavett av trä och oftast inne i ett skjul, endast mynningen stack ut.

"Kanonen är över tre meter i längd och försedd med bakladdningsmekanism. Pappförladdningarna är 61,8 mm i genomskärning, men loppet vidgas mot kanonens mynning. Dess enda ändamål är att dundra så mycket som möjligt."

Följande svenska fyrplatser försågs med denna

Period ________ Fyrplats __________ Anmärkning

Lyssna på svenska & norska mistsignaler

Klicka här för att lyssna

Länkar

Lavett1.jpg Lavett2.jpg Lavett3.jpg Lavett4.jpg


Jfr mistsignal, knallsignalapparat, Nautofon, Hällefors bruk, Överums bruk.