Mistsignalkanon

mistsignalkanon, kanon för att avge akustisk mistsignal eller

- för att besvara ljudsignal från fartyg i osiktigt väder eller

- för att varna fartyg som styr farlig kurs mot grund eller farligt nära det egna fyrskeppet.

När man hörde ljudet av en mistsignalkanon betydde det: FARA! KOM INTE HIT! VÄND OM!

Måseskär nya och gamla fyr samt mistsignalkanonen av Major Carl Fredric Aschlings konstruktion. Ett skott med 800 grams krutladdning avfyrades var femtonde minut vid nedsatt sikt. Foto Esbjörn Hillberg.

Skott från mistsignalkanonen på Måseskär fyrplats. Mynningsflamman från svartkrut syns normalt knappt i dagsljus. Lägg även märke till "puffen" ur fänghålet. Bildruta från en lyckad videoinspelning augusti 2017. Foto Raimo Niklasson. Denna kanon är 6-pundig, av typ Aschling och tillverkad på Hällefors bruk.

Måseskär fyrmästare med mistsignalkanonen 1919. Foto Lotsverket.

Kanonhuset på Östergarn Västra 1925. Foto Lotsverket.

Nidingens 3 mistsignalkanoner. Foto Lotsverket.

Mistsignalkanon Ölands Södra Udde. Foto Leif Elsby.

Mistsignalkanon. Arkiv AGA AB.

Mistsignalkanon på Hanö. Foto Leif Elsby.

Mistsignalkanon på Högby. Foto Leif Elsby.

Mistsignalkanon modell Aschling på Utklippan 1971. Foto Sydbild. Arkiv Blekinge Museum.

Lösa skott

I detta sammanhang förstås att skotten var "lösa skott", det vill säga utan kula. Annars hade man ju skadat den man ville hjälpa.

Historik

Användandet av kanon för att skjuta varningsskott från fyrplats framfördes 1760 av viceamiral Elias Jerlström (1689-1763).

Men det dröjde innan det infördes, troligen för att det ansågs vara för dyrt.

Mistsignalkanonerna utgjordes från början av mynningsladdare tagna från gamla örlogsfartyg.
Mynningsladdare laddas framifrån, det ursprungliga sättet.
Bakladdare laddas bakifrån och har en mekanism för detta.

I Sverige infördes signalkanon först på fyrskeppen för att användas som komplement till mistklockan.

Därigenom minskades också risken att fyrskeppen skulle bli påseglade.
1863 infördes mistsignalkanon på fyrplatsen Hirtshals i Danmark
1869 blev Vinga första svenska fyrplats som fick mistkanon.
På Nidingen installerades 1875 tre framladdade mistsignalkanoner erhållna från kustartilleriet och örlogsflottan. Med dessa sköts varningsskott om fartyg sågs gå mot, eller styra för nära, reven. Som svar på ljudsignaler avgivna av fartyg i mistigt väder sköts 3 på varandra följande skott.

Mynningsladdare

År ______ Fyr/fyrskepp _________________ Anmärkning

1831 _ Fyrskepp Nr 00 Hermina _______ två signalkanoner + mistklocka 1854 _ Fyrskepp Nr 7 Vulkan _________ två signalkanoner + mistklocka 1860 _ Fyrskepp Nr 11 Irene _________ två signalkanoner + mistklocka 1863 _ Hirtshals (Danmark) __________ en signalkanon 1864 _ Fyrskepp Nr 3 Grundkallen ____ signalkanon + mistklocka 1868 _ Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn __ signalkanon + mistklocka 1869 _ Vinga ________________________ två signalkanoner med lavett. 1870 _ Fyrskepp Nr 8 Svinbådan ______ två signalkanoner + mistklocka 1872 _ Holmögadd ____________________ två signalkanoner med lavett. 1873 _ Björn ________________________ tre signalkanoner med lavett. Komplement till gonggong 1873 _ Faludden _____________________ två signalkanoner med lavett. Komplement till gonggong 1873 _ Landsort _____________________ två signalkanoner med lavett. Komplement till gonggong 1873 _ Måseskär _____________________ två sexpundiga signalkanoner med lavett. En borttagen 1925. 1873 _ Ölands Södra Udde ____________ två signalkanoner med lavett. 1874 _ Svenska Högarna ______________ en signalkanon med lavett. 1874 _ Fyrskepp Nr 13 Kalkgrundet ___ två signalkanoner + mistklocka 1875 _ Nidingen _____________________ tre signalkanoner med lavett. 1884 _ Fyrskepp Nr 15 Utgrunden _____ två signalkanoner + mistklocka, reserv till ångmistsirén 1892 _ Fyrskepp Nr 27 Malmö Redd ____ en signalkanon + mistklocka 1894 _ Fyrskepp Nr 19 Norströmsgrund_ signalkanoner + mistklocka, reserv till ångvissla 1894 _ Fyrskepp Nr 18 Reserv ________ två signalkanoner + mistklocka, reserv till ångdrive tyfon 1894 _ Fyrskepp Nr 5 Utgrunden ______ två signalkanoner + mistklocka 1895 _ Sandhammaren _________________ en trepundig signalkanon med lavett. 1896 _ Fyrskepp Nr 2B Almagrundet ___ två signalkanoner + mistklocka, reserv till ångmistsirén 1899 _ Fyrskepp Nr 21 Trelleborgsredd två signalkanoner + mistklocka 1900 _ Fyrskepp Nr 22 Västra Banken _ två trepundiga signalkanoner + mistklocka, reserv till ångmistlur 1901 _ Fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna_ signalkanoner + mistklocka, reserv till ångmistsirén 1901 _ Fyrskepp Nr 24 Reserv ________ en signalkanon + mistklocka, reserv till ångmistsirén 1909 _ Fyrskepp Nr 28 Reserv ________ en signalkanon + mistklocka, reserv till ångmistsirén

Not: Med uttrycket trepundig menas en kanon med kaliber för skjutande av en kula gjord i järn och med en vikt av tre skålpund, dvs 3 x 425 gram = 1275 gram

Hur man gjorde en mynningsladdad kanon klar för mistsignal

Följande text är saxad ur http://www.kanoner.nu/index.php/eld/ (se Länkar nedan).

Innan laddning måste eldröret rengöras med hjälp av en plunderskruv som rengör eldröret från ev kardusrester och skräp. Med en viskare av läder, eller svinborst, som doppats i en hink med vatten (läskbalja), rengjordes eldröret hela vägen ner i kammarstycket. Den våta viskaren gjorde även så att eventuella glödande krutrester släcktes. I fänghålet vid kanonens kammare tog man med hjälp av ett fängborr bort eventuella krutrester i fänghålet.

I krutkoger (en slags behållare i trä, eller kopparplåt) förvarades krutet. Krutet låg uppmätt och förpackat i tygpåsar, så kallade karduser. En sådan trycktes ner i eldrörets bottenläge med knopen inåt, och sömmen nedåtvänd. Vanligen beräknades mängden krut till en tredjedel av projektilens vikt. En 6-pundig kanon (för kulor om 3 kilo), vanlig som mistsignalkanon, laddades sålunda med cirka ett kilo krut.

Efter kardusen tryckte man ner en förladdning. Förladdningen bestod av mossa, halm eller tågvirke som pressades ner hårt mot krutet med en ansättare/ laddstake.

Genom att sticka en rymnål genom fänghålet och in i kardusen tryckte man hål i kardusen. Sedan fylldes krut både i fänghål och i fängpannan, dvs i bakre delen på kanonen.

Kanonen antändes med en luntstake, som är en pinne med lindad lunta på. Lunta var hampa eller lin som sedan dränkts i en trög vätska av bland annat salpeter och kalk.

Säkerhetsregler: Luntstaken fick inte placeras på vindsidan eller för nära kanonen eller krutet. Vid laddning fick man inte stå framför pjäsen, utan vid sidan av eldröret.

Bakladdare "av kommendör Engströms konstruktion"

Mistsignalkanon enligt kommendör Engströms konstruktion. Detalj ur foto från Lotsverkets arkiv

Mistsignalkanon enligt kommendör Engströms konstruktion. Figur Leif Elsby

Från 1884 infördes en av kommendör C E Engström konstruerade bakladdad mistkanon (laddas "bakifrån" ungefär som en "modern" kanon), "av kommendör Engströms konstruktion", som kom att ersätta de äldre mynningsladdarna.

Den stod på en lavett av trä och oftast inne i ett skjul, endast mynningen stack ut.

"Kanonen är över tre meter i längd och försedd med bakladdningsmekanism. Pappförladdningarna är 61,8 mm i genomskärning, men loppet vidgas mot kanonens mynning. Dess enda ändamål är att dundra så mycket som möjligt."

Normalhylsans laddning är 700 gram svartkrut.
Då vinden blåser mot kanonen, bör man begagna en längre hylsa, rymmande 1,200 gram.
Vid storm lägger man en särskild papperskardus, rymmande 1,500 gram krut, framför normalhylsan. Denna laddning av 2,200 gram krut höres mycket långt.

Under gynnsamma omständigheter höres skottet 25 engelska sjömil och under ogynnsamma 3 à 4 sjömil, enligt tyska försök.

Skotthastigheten kan uppgå till 25 à 30 skott per minut.

Följande svenska fyrplatser försågs med denna

Period ________ Fyrplats __________ Anmärkning

1884 - 1915 _ Kullen ___________ ersattes av mistsirén. 1884 - 1899 _ Norrskär (Finland) ersattes av knallsignalapparat. 1886 - 1934 _ Fårö _____________ ersattes av knallsignalapparat. 1989 - 1908 _ Holmögadd ________ ersattes av knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Faludden. 1891 - 1896 _ Ölands Södra Udde_ "gick sönder" 1896 och ersattes samma år med ny (se nedan). 1895 - 1927 _ Utklippan ________ ersattes av tyfon. Kanonen flyttades till Fårö. 1896 - 1907 _ Ölands Södra Udde_ ny ersättningskanon "sedan den gamla gått sönder". Flyttades till Fårö. 1897 - 1904 _ Pater Noster _____ ersattes av knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Vinga. 1899 - 1902 _ Trelleborg _______ ersattes av handmistlur. 1904 - 1926 _ Vinga ____________ erhållen från Pater Noster, flyttades till Valö. 1907 - 1934 _ Fårö _____________ erhållen från Ölands Södra Udde. Ersattes av knallsignalapparat. 1908 - 1915 _ Faludden _________ erhållen från Holmögadd, ersattes av mistsirén. Kanonerna flyttades 1922 till Svenska Högarna. 1922 - 1938 _ Svenska Högarna __ 2 st erhållna från Faludden, ersattes av knallsignalapparat som erhölls från Landsort. 1926 - 19?? _ Valö _____________ erhållen från Vinga. 1927 - 1934 _ Fårö _____________ ersättningskanon erhållen från Utklippan. Ersattes av knallsignalapparat

Lyssna på svenska & norska mistsignaler

Klicka här för att lyssna

Länkar

Engströms kanon på Stockholmsutställningen 1897, artikel i Gotlänningen 26 juli 1897. Här berättas bl.a. om att man monterat ihop den Engströmare som sprängdes sönder på ÖSU 1896 (då fb Bark skadades).