Kvicksilverlagring
kvicksilverlagring, en form av lågfriktionslagring av fyrlins. Linsen flyter på ett bad med kvicksilver, likt en båt som flyter på vatten. Användes i Sverige och andra länder till helt nyligen i en del fyrar med tunga linssystem, som därmed blev lättare att driva runt, ljudlöst och nästan helt utan hindrande friktion.
Kvicksilverlagring nådde marknaden i slutet av 1800-talet och fick stort genomslag i ”alla” världens fyrväsenden. Den medgav nya fyrkaraktärer och nya konstruktioner av linser. God ventilation av lanterninen krävdes för att leda bort värmen från fyrljuset. Ny teknik och fokus på hälsa och miljö har gjort att kvicksilverlagring nu har ersatts i Sverige och i andra länder.
Varför kvicksilverlagring
Från början använde man en brinnande låga för att alstra fyrljuset. Ju större låga desto kraftigare ljus. Samtidigt blev värmestrålningen högre. När lins kom i bruket behövde en större låga ett större ”säkerhetsavstånd” till glaslinsen, med andra ord: linsen behövde göras större. Alltså, för att få större lysvidd krävdes inte bara en kraftigare låga utan också en större lins. Större betyder också en tyngre lins. En lins av 1:a ordningen är en "maffig pjäs". Exempelvis Kullen har en lins av 1:a ordningen. Den väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter.
På mitten av 1800-talet lagrades en liknande lins genom att ett flertal "hjul" placerats under linsen. De löpte på en ringformad skiva, en form av "räls" runt linspelaren. Hjulen bar upp hela vikten av linsen. Att dra linsen runt, att få den att rotera, krävde en ansenlig kraft på grund av friktionen. Kraften för driften överfördes från ett tungt lod och via ett kraftigt urverk. 8 minuter var vad den tidens drivning med urverk och lod max orkade med för en så tung lins, förutsatt ett ”rimligt” slitage och livslängd för maskineriet.
Man kan också uttrycka det som så att linsen drevs runt av fyrvaktaren. Slit och släp. Denne vevade ju upp lodet som sedan magasinerade och portionerade ut kraften för att driva linsen runt. Det var emellertid inte bara fyrvaktaren som belastades utan, på den tiden värre, även urverket, som trots smörjning fick en begränsad livslängd och då med jämna mellanrum behövde ersättas och det till en ansenlig kostnad. Och kostnaden var det som kändes surt för Fyrväsendets ledning.
Utvecklingen av kvicksilverlagring löste detta problem. För fyrar som exempelvis Kullen och Hoburg kunde man nu åstadkomma ett varv, inte på 8 minuter, utan på 15 sekunder. För att "starta" en sådan lins krävdes bara kraften av ett lillfinger och linsen fortsatte att rotera ett par minuter efter det att drivningen kopplats bort. Nästan helt utan friktion. Ett fantastiskt framsteg.
I kvicksilverlagring bärs linsen upp av en "flottör" som liknar en rund frälsarkrans, som likt en båt "badar" i en cirkelformad ränna. I rännan finns en tillräcklig mängd av den flytande metallen kvicksilver. Flottören flyter på kvicksilvret likt en båt och kan med lätthet drivas runt.
Kvicksilver är en ren naturprodukt. Den förkommer i naturen som metall på vissa geografiska platser och där i sin form av flytande metall och på andra i förening med svavel, det röda mineralet cinnober. Av försiktighet byts på senare tid kvicksilver ut till något lämpligt alternativ. I fyrsammanhang innebär det att kvicksilvret avlägsnas och linsen i stället bärs upp av kullager / rullager placerad kring linspelaren.
Svenska fyrar med kvicksilverlagring
| Installerad | Fyrplats | Lins | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| 1893 | Garpen | 4:e ordningens planlins | Tornet revs 1933 |
| 1896 | Holmögadd | 3:e ordningens lins | Fyren släckt 2008 |
| 1898 | Högby | 3:e ordningens liten planlins | Bytt mot trumlins 1967 |
| 1898 | Svartklubben | 4:e ordningens lins | ? |
| 1900 | Kullen | 1:a ordningens planlins, 3 fack á 120° | Kvicksilver borttaget 2016 |
| 1903 | Gotska Sandön | 3:e ordningens planlins 4 fack à 60° | Linsen bytt 1970(?) |
| 1903 | Tjärven | 4:e ordningen trumlins 3 fack à 72° och planlins 2 fack à 54° | |
| 1905 | Pite-Rönnskär | 3:e ordningens planlins 3 fack à 72°, spegellins 2 fack à 72° | |
| 1906 | Ölands Norra Udde | 3:e ordningens planlins | Lins ersatt 1976 |
| 1906 | Ölands Södra Udde | 3:e ordningens planlins | ? |
| 1906 | Hanö | 3:e ordningens planlins | Kvicksilver borttaget 2018 |
| 1915 | Hoburg | 1:a ordningens planlins, 3 fack á 120° | Kvicksilver borttaget 2018 |
| 1921 | Östergarn | 3:e ordningens planlins | Bytt mot trumlins 1964 |
| 1921 | Stora Fjäderägg | 3:e ordningens planlins | Bytt mot trumlins 1955 |
| 1922 | Understen | 3:e ordningen planlins |
Länkar
- The Mercury Float Lighthouse Lens; Its Development, Use and Decline, Lightening Lights - The Keepers Log Magazine - Volume 22 Number 3 - page 30-37
Jfr rotationslins, omgående, Kullen, Hoburg.