Gotska Sandön

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Gotska Sandön, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats på öns NV udde, norr om Gotland. Mellersta Östersjön. Bemannad 1859-1970.

På ön fanns även den f.d. bemannade fyrplatsen Tärnudden samt de obemannade fyrarna Hamnudden och Kyrkudden.

Fyrskenet är (1961) helt eller delvis skymt av skog cirka 280 - cirka 13 grad. Bifyren omfattar grundområdet Kopparstenarna (minsta djup 0,9 m)
GotskaSandön karta ritad.jpg
Fl 5s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Gotska Sandön. Foto Ulf Schloss.
Gotska Sandön. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Gotska Sandön fyr med skog. Foto Lotsverket 1925.
Gotska Sandön. Foto Lotsverket 1903.
Gotska Sandön. Biträdesbostad. Foto Lotsverket 1925.
Gotska Sandön. Biträdesbostad. Foto Lotsverket 1925.
Gotska Sandön. Fyrmästarbostad. Foto Lotsverket 1925.
Gotska Sandön. Traktor och arbetsvagn. Foto Lotsverket 1943.
Det återuppbyggda kapellet på Gotska Sandön. Arkiv Fårö Församling.
KyrkuddenGotska Sandön, tidigt 50-tal. Foto Lotsverket.
Gotska Sandöns sydöstra fyr: Tärnuddens fyr. Arkiv Gotlands Allehanda.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
407200 C 7150 N 58 24, O 19 12 Fl W 5s 24 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1859 (2 st) 1859 1969 1970 23,8 41,6


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Gotska Sandön. Beläget i Fårö socken av Gotlands län. Postadress: Fårösund. Telegramadress: Gotska Sandön.

Gotska Sandön är en låg, oregelbunden fyrkant ... med ett ytinnehåll av 4016 hektar. Stränderna är långsamt uppgrundande och bestå liksom hela ön av sand. Hela ön är skogbevuxen, huvudsakligen av barrskog, med inslag här och där av lövskog. Jordmånen är mager, på vissa kusttrakter röres sanden upp av stormvindar till dyner, och något egentligt åkerbruk förekommer ej. Förr har dock sådant förekommit vid ett antal gårdar, nu nedlagda. Till och med spåren av dem äro i det närmaste utplånade. Vid fyrplatsen finnes potatis. och trädgårdsland till husbehov.

År 1860 köptes ön för statsverkets räkning, sedan fyrar byggts under åren 1858 - 1859. Föregående ägare av ön högg virke och byggde fartyg där. Det sista fartyg som byggdes gick av stapeln våren 1858. Det var en brigg, som fick namnet Melbourne, enär den blev första resan befraktad på denna stad från Stockholm. Dessförinnan hade smärre fartyg byggts vid varvet.

I forna tider synes ön haft en ganska talrik befolkning, åtminstone vittna talrika gravar härom. De förskriva sig från olika tidsperioder ända bort mot stenåldern. Fisket och jakten, nu dåliga till och med som binäringar, synes då ha varit rikt givande och utgjort innevånarnas försörjning.

Vid Gotska Sandöns kuster ha under tidernas lopp timat en massa skeppsbrott, varom än i dag ej blott å stränderna liggande vrakdelar utan även i sanden vitnande ben efter omkomna skeppsbrutna vittna. År 1864 strandade en rysk korvett, varvid 16 man omkommo. De övriga 150 räddades av fyrpersonalen, av vilka fyra blevo belönade och dekorerade av ryska regeringen. Under den tid, som nu (28 mars 1926) bortgångne fyrmästaren Karl Bourgström vistades på ön, inträffade ett femtiotal skeppsbrott. Och en vinter var ön genom havsis avstängd från kontakt med yttervärlden i fem och en halv månaders tid.

Förbindelsen med land uppehålles på Lotsverkets bekostnad med en tur i månaden. År 1909 fick fyrplatsen en däckad motorbåt med upphalningsanordningar. Genom telegrafkabeln, som går över ön, kan förbindelse med Stockholm och Gotland upprätthållas.

Av de två fyrarna, vilka byggdes 1858 -1859, indrogs den ena år 1903. Den kvarstående ombyggdes och försågs med bifyr. År 1883 anordnades en fyr på öns södra udde med 2 mans bevakning, men indrogs åter år 1913, då istället två Aga-fyrar uppfördes, en på vardera av öns östra och västra udde. Det finns således numera 4 fyrljus på ön.

År 1915 stationerades på Sandön genom Svenska Sällskapet för Räddning av Skeppsbrutna en motorlivbåt och en raketapparat, vilka skötas av fyrpersonalen.

Första fyrmästaren på Sandön var Julius Bourgström, far till förut omnämnde Karl Bourgström. Första fyrvaktare och fyrbiträden voro F. O. Silén, H. A. R. Sidén, K. A. Rosendahl och A. Jansson.

Under den yngre Bourgströms tid ha sandbindande strandväxter planterats och flygsanden bundits."

Området och Petter Gottberg

Området utgörs av en undervattensrygg i en förlängning från Gotland. Norr om ön fortsätter grundområdet till Kopparstenarna, som varit station för fyrskepp.

Filmerna nedan om Gotska Sandön visar bland annat Gottbergs lada. Det går många historier om Petter Gottberg, som fått namn om sig att vara Östersjöns sista sjörövare. Detta var före fyrarna på ön. Han lär ha haft en halt märr som efter mörkrets inbott leddes på promenad längs stranden. På hästen var fäst en lykta som på avstånd kunde tas för lanternan på ett skepp. Fartyg till havs kunde på så vis tro att vattnet där var nog djupt för andra så att de kunde närma sig. När de kom tillräckligt nära gick det naturligtvis på grund för att bli vrak.

Gottberg hade två döttrar och ett par drängar. Tillsammans lär de ha gjort processen kort med besättningen när den sökte hjälp iland. Sedan var det bara att plundra vraket. Det som var av värde bytte sedan ägare.

Om ett skepp ankrat och sänt några ur sin besättning för att hämta vatten iland lär Gottberg ha bjudit hem dem till sig för att där göra processen kort. Då de efter ett tag saknades på fartyget sändes ett nytt sällskap iland. Samma öde gick de till mötes. Därefter tog Gottberg en båt och med döttrar och drängar begav de sig ut till skeppet och mördade den kvarvarande besättningen. De plundrade fartyget, kapade ankaret och lät det spårlöst driva till havs.

1817 dömdes Gottberg för plundring av vrak och fick straffet fängelse. Man lyckades inte få honom fälld för mord eller dråp. Den 23 december stod han vid skampålen utanför Fårö kyrka. Enligt vissa källor lär inte detta ha varit så betungande som brukligt. Många av Fåröborna lär nämligen ha varit ur hans kundkrets och som köpt fina varor för en billig penning.

Fyren tändes

1858-1859 anlades fyrplatsen. På grund av att marken bestod av lösan sand lät Nils Gustaf von Heidenstam pröva grundläggning med skruvpålar för fyrtornen, sk skruvpålsgrund.

  • Två lika torn byggdes, skelett i järn, åttakantigt, klätt med brädor, försett med lanternin och lins, allt lika i de båda tornen.
  • Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catoptrisk krona (5 fack à 72°) och 4 fack krans (4 ringar). Oljelampa med 2 vekar för rovolja.
  • Fyrarna var de första i järn i Sverige.
  • Den jämförelsevis lätta konstruktionen, jämfört med torn i sten eller tegel, var påkallad av de svåra grundförhållandena.

1867 uppfördes ett ytterligare boningshus. Ritat av A T Gellerstedt. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken. Lat. N. 58° 23’,2. Long. O. 19° 12’,9.

  • Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
  • Tornens höjd från grund: 80 fot (24,0 m).
  • Fyrtornen: röd- och vitmålad träbeklädnad på järnstomme.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: 140 fot (42,0 m).
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
  • Lysfält: från S t V ½ V över N och O till O t S ½ S.

På nordvästra udden av Gotska Sandö är på där befintliga sandkullar de båda fullkomligt lika fyrtornen uppförda på ett avstånd av 800 fot från varandra i S 5º O och N 5º V. Fyrtornen, som är byggda på skruvpålar, består av ståndare och sammanbindningar av järn, inklädda med plank. Tornens nedre delar är rödmålade, men övre delarna jämte lanterninerna vitmålade. Såväl nedre delen av fyrtornen, som fyrbetjäningens nära invid dessa belägna boställshus, skyms av omgivande skog. Fyrarnas väsentligaste ändamål är att varna för grundflacket Kopparstenarna, vilka ligger i N ½ O omkring 11 minuter från fyrarna. Den av de båda fyrarna bestämda riktningslinjen går 1 minut väster om grundets västligaste klack. Fyrarnas övre vitmålade, över skogen uppskjutande, delar utgör goda dagmärken.”

1882 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke i båda fyrarna.

1883 installerades i den norra fyren en von Otters klippapparat med urverk och lod.

1893 byggdes ett kapell samt en ladugård.

1896 byggdes en båtslip.

1898 anordnades en skola.

1903 släcktes och revs den södra fyren.

Lux-ljus

1905 utbyttes det franska glödnätsljuset mot Lux-ljus i huvudfyren.

1908 utbyttes i bifyren fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1934 anordnades telefonlinje till Gotland.

  • Kapellet brann upp.

Elektriskt ljus och radiofyr

1939 elektrifierades fyrplatsen.

  • Ett nytt maskinhus byggdes.
  • Cirkulär radiofyr installerades.
  • Ett nytt hus för skolan samt boningshus för lärarinnan byggdes. Ritat av Hilmer Carlsson.

1950 byggdes ett nytt kapell.

1956 byggdes radiofyren om till flygfyr.

Lotsbarnskola

AlmaDörringFruBild1901.jpg

Lotsbarnskolelärarinna Alma Dörring, detalj av foto 1901.

1885-1925 hade Gotska Sandön lotsbarnskola. Lärare var: Gabriel Lindbom följd av Alma Dörring. Undervisningen fortsatte till c:a 1969 men nu i Skolstyrelsens regi.

  • 1885 Gabriel Lindbom, 73 dagar, 6 elever varav 5 lots-/fyrbarn

1898 den 1 juni anlände fru Alma Dörring.

Ett rum för skolundervisningen hade ordnats i kapellet. I undervisningen deltog även barnen från Tärnuddens fyr. De fick bo i en arbetarbarack nära kapellet. Viss del av året skulle lärarinnan även tjänstgöra på Östergarns holme och fyrplats.

  • 1898 Alma Dörring, 113 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
  • 1899 Alma Dörring, 169 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
  • 1900 Alma Dörring, 162 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
  • 1901 Alma Dörring, 243 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn
  • 1902 Alma Dörring, 206 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn
  • 1903 Alma Dörring, 204 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
  • 1904 Alma Dörring, 201 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
  • 1905 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
  • 1906 Alma Dörring, 125 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
  • 1907 Alma Dörring, 122 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
  • 1908 Alma Dörring, 124 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
  • 1909 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
  • 1910 Alma Dörring, 125 dagar, 1 elever varav 1 lots-/fyrbarn

Undervisningen fortsatte 1925 - c:a 1969 men nu i Skolstyrelsens regi.

1933 kom Karin Jansson och efterträdde Alma Dörring.

1934 flyttades skolan ner till fyrstationen då kapellet brunnit ner. Fyrmästare Ekman upplät ett av rummen i sin bostad som skolsal.

Sedan fick skolan hålla till i en av bostäderna för fyrvaktarna.

1939 var nytt skolhus och lärarinnebostad klara, nu framme vid fyrplatsen.

1939 kom Gunhild Carlsson som lärarinna. Hon ledde undervisningen fram till att fyrplatsen avbemannades.

Avbemanning och personal

1969-1970 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Gotska Sandön

Och sedan

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

  • Sändningarna med radiofyr på Gotska Sandön stängdes.

Nuvarande optik huvudfyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar, 4 fack à 90°, omgående, glödlampa 1000 W, reserv 1000 W, som sista reserv en mindre akryllins monterad ovanpå den ordinarie linsen. 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från diesel

Nuvarande karaktär huvudfyr: Fl W 5s 24 M. Lyshöjd: 41,6 m.

Nuvarande optik bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°, 2x1000W 120V glödlampa.

Nuvarande karaktär bifyr: F R 15 M. Lyshöjd: 37,0 m.

Kapellet

1894 byggdes kapellet.

1934 eldhärjades det och totalförstördes.

1950 efter insamling och en donation kunde det nuvarande återuppbyggda kapellet invigas.

Länkar

  • Svensk Utpost . En film av Åke G. Nilsson. Inspelad på Gotska Sandön 1948 (15 min).

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 3 Fb.
Klass Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: IV. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen. Radiofyr (cirkulär). Elektrisk bifyr i samma torn. Brunt 24 m högt fyrtorn stående i skogen. Fyrplatsen anlagd 1859.
Läge och natur Gotska Sandön är belägen NO Gotland. Ön är skogbevuxen med en mycket säregen natur, den är 9 km lång och 7 km bred
Bostäder Nyrenoverade med el. ljus, vatten, avlopp och värme. Fm 4 rum och kök jämte 2 st. vindsrum. Övriga befattningshavare 2 rum och kök vardera. Varje tjänstebostad i särskilt hus (5 st. boningshus). Under Fv-huset är inrett gemensam tvättstuga och badrum. Särskild värmeledning för badrummet.
Hamn Dåliga förhållanden.
Kommunikationer Tjänstebåt. 1 resa var 14:e dag.
Postanstalt Fårösund. Väg dit: 32 dist.-min. öppen sjö.
Skola Skola finnes på ön, där för närvarande (1943) tre barn undervisas.
Övrigt Genom tjänstebåten plus de förbindelser, som verket bekostar genom särskilt förhyrd motorkutter, är platsen väl rustad på detta område. (Med den kännedom nuvarande (1943) fyrmästare har från olika platser, framhåller han Gotska Sandön som en idyllisk fyrplats.)

Ur Fyrbesökshandboken

Fyrplatsbostäder Många övernattningsplatser i stugor och hyddor (även tältning). Mat, lakan, täcke måste medföras. Bokning etc se www.gotskasandon.se
Ägare SjöV äger fyr och maskinhus, Naturvårdsverket övriga hus
Kontaktperson besök Tillsyningsman Dan Broander 0702-690314 bor där året runt (kommer troligtvis att vara avbemannad vintertid).
Vägbeskrivning Bil Visby - Fårösund (väg 148) c:a 60 km därefter båt Fårösund-Gotska Sandön c:a 30 nm (2,5 tim. c:a 900:- t.o.r). Båt Nynäshamn - Gotska Sandön (3,5 tim. c:a 1100:- t.o.r.). En tur i vardera riktningen 4 dagar i veckan. Båt 1 maj - tidigt i sept. Bokning 0498-240450, fax 0498-241545, email: info@resestugan.se, www.resestugan.se
Övrigt Fyrarna från 1859 på öns norra del var de första av järn som konstruerades och byggdes av Heidenstam. De var till skillnad från hans senare fyrar klädda med trä. År 1883 byttes ett linsfack i båda ut mot varsin 72° katadioptrisk spegellins (9 prismor) och i den nordligaste installerades en persiennapparat med urverk och lod. År 1884 fick båda trevekiga fotogenlampor (45 cl/tim) för konstant nivå. År 1903 släcktes och revs den södra (Bredsand). Den ersattes av en bifyr i den norra fyren med ett helt 72° fack och lampan från den södra fyren. Den norra huvudfyren fick en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk planlins bulls-eye 4 fack á 60° samt krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande, urverk med lod (vikt 128 kg), kvicksilverlagrad (150 kg), en fransk fotogengaslampa och som reserv en fyrvekig fotogenlampa. År 1905 fick båda luxljus och år 1939 elektricitet (110V). År 1942 fick huvudfyren elektrisk rotator.

År 1883 byggdes på sydöstra sidan (Tärnudden) en ny 11,5 m hög träfyr vid gaveln på ett fyrbostadshus, tänd 15 nov. Fyren fick en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 10 fack á 36° med katadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar) runt vilken röda glas roterade på metallhjul, urverk med lod (vikt 128 kg) och tvåvekig fotogenlampa för konstant nivå. Fyren revs 1913 och ersattes av Kyrkudden 13 m hög (nr. 407500, int.nr. C 7156) och Hamnudden 11 m hög (nr. 407700, int.nr. C 7154).

Fyrplatsen har på grund av sitt utsatta läge varit Sveriges mest bemannade (5 man). På ön finns även ett litet fyrmuseum.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, trätornet, utökat 2000 Hela ön är Nationalpark

Beställning av Svenska Fyrsällskapets Fyrbesökshandbok kan göras genom att klicka på länken.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, skruvpålsgrund, järnfyr, fyroptik, Lux-ljus, radiofyr, bifyr, lotsbarnskola, Heidenstam, A T Gellerstedt