Hoburg
Hoburg, svensk f.d. bemannad fyrplats på Gotlands södra udde i Mellersta Östersjön. Bemannad 1846-1978.
Hoburg, äldre namn på fyren stavades Gottlands Södra Udde, är Gotlands andra bemannade fyrplats efter den på Östergarnsholm.
Fyren, som står c:a 2,000 m in på udden, skymmes nära under land av den höga Hoborgsklippan. Hoburgen är namnet på Gotlands sydligaste udde. Området utgörs av kalksten med klintpartier ner mot vattnet. Här ligger också rauken Hoburgsgubben och grottan Hoburgsgubbens skattkammare.
Förtoning över Hoburg enligt Beskrifning 1872.
Hoburg fyrplats sedd från sjön. Foto Jan Gunnar Persson 2019.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 423000 | C 7210 | N 56 55, O 18 09 | Fl W 5 s | 27 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1846 | 1846 | 1978 | 1978 | 21,7 | 57,9 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Hoborgs fyr. Belägen på Gotlands södra udde, Sundre socken av Gotlands län. Lyser över sjön samt leder in till Flisars hamn (5 fot djup = 1,5 m). Postadress. Vamlingbo. Telegramadress: Visby.
Fyr byggdes år 1846 och ändrades år 1915.
Första kända fyrmän var Virsén, Hultgren och Elgstrand (förnamnen okända)."
Förarbete
- 1828 presenterades ritningar av Förvaltningen för Sjöärendena för Kungl. Maj:t efter klagomål från svenska och utländska handelsmän över att det saknades fyrar på Gotland. Inget hände.
- 1839 inlämnades ytterligare ett förslag till Kungl. Maj:t, denna gång med två fyrtorn. Inget hände. Vid denna tid började Förvaltningen för Sjöärendena att bygga om de täckta stenkolsfyrarna till spegelfyrar, vilket drog dryga resurser både personellt och ekonomiskt.
- 1844 lämnade Förvaltningen för Sjöärendena ännu ett förslag till Kungl. Maj:t om en fyr på Hoburgen.
- 1845 lämnade den Storbrittanniske Ministern i Stockholm en framställan till Kungl. Maj:t om behovet av en fyr på Gotlands södra udde. I ett brev daterat 31 juli 1845 från Kungl. Maj:t meddelas Förvaltningen för Sjöärendena att dess förslag godkänts och att medel beviljats för byggandet.
Fyrplatsen
Lotsfördelningsman Osterman i Visby stakade ut byggplatsen. Han hade funnet en plats på Hoburgen varifrån en fyr kunde lysa tillräckligt väl. Ett kontrakt skrevs med grosshandlare Christian Tegner i Västervik om uppförandet av en fyr i kalksten, ett boningshus samt ett uthus.
1845-1846 anlades fyrplatsen 36 m över havet. Ett 21 m högt, runt, vitt torn i kalksten med lanternin innehållande en omgående fyrapparat med speglar, vardera med en oljelampa. Ritat av J T Byström. Den 1 oktober 1846 tändes fyren.
- Hela fyrplatsen kostade 44 620 kronor att uppföra. Se riksdaler.
- Fyrapparat med 12 stycken paraboliska speglar, vardera med en oljelampa. 3 lampor monterade på var sida av en kvadratisk järnställning, omgående, omloppstid 8 minuter, lagrad på rullbana, urverk med lod, lodvikt 42,5 kg. Detta gav fyrkaraktären 1 blänk à 30 sekunder var annan minut. Ljusstyrka 6 000 HK.
- Rovoljan förvarades i kopparcisterner om cirka 100 liter placerade i vaktrummet för att även vid lägre utomhustemperatur hålla sig flytande (stelningspunkt cirka +10 °C).
Enligt Underrättelse 1848
"Gottlands Södra Udde. Omgående Spegelfyr.
Lat. N 56° 56'. Long. O. om Ferrö 36° 39'. Long O. om Greenwichs meridian 18° 9'15"
Åren 1845 och 1846 uppfördes ett fyrtorn på berget Klefven, beläget omkring 2,800 alnar N.O. från Hoburg, eller sydligaste udden af Gottland. Denna fyr, som för första gången tändes den 1 Oktober 1846, har från grunden till altanen 51 1/2 fot och fyrlågan brinner på 195 fots höjd öfver vattenytan samt bör alltså synas i klart väder på 4 mils afstånd och derutöfver. Fyrapparaten består af 12 stycken polerade messings-reverberer, fördelade 3:ne på hvar sida af en, medelst utvexlingsverk omgående kvadratisk ställning, hvars hela omloppstid är 8 minuter och hvarunder fyra lika starka sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera, med omkring 1 1/2 minuts mörka mellantider, belysa horisonten i alla riktningar från O. t. N. syd öfver till N. t. O. på kompassen.
Enligt Underrättelser 1852
GOTTLANDS SÖDRA UDDE. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 56°56'. Long. O. om Ferrö 36°19'. Long. O. om Greenwichs meridian 18°9'15”.
Åren 1845 och 1846 uppfördes ett fyrtorn af sten på berget Klefven, beläget 2800 alnar N.O. från Hoburg eller sydligaste udden af Gottland. Denna fyr, som för första gången tändes den 1 Oktober 1846, har från grunden till altanen på 51 ½ fots höjd och fyrlågan brinner 195 fot öfver vattenytan samt bör alltså i klart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Fyrappareten består af 12 stycken polerade reverberer, fördelade 3:ne på hvar sida af en, medelst utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvars hela omloppstid är 8 minuter och hvarunder fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera, med omkring 1 ½ minuts mörka mellantider, belysa horisonten i alla riktningar från O. t. N. syd öfver till N. t. O. på kompassen. Tornet är hvitrappadt, och ej långt derifrån stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, hvilka byggnader synas väl till sjös. Pl. II.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 56° 55’,3. Long. O. 18° 11’,1.
- Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
- Tornets höjd från grund: 74 fot (22,2 m).
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 195 fot (58,5 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt.
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 133 fot (39,9 m).
- Lysfält: runt från O t N över O, S, V och N till N t O.
Fyrtornet, som är av sten, ligger på berget Kleven omkring 5,600 fot NO från Hoburg eller Gotlands sydligaste udde. Fyrapparatens 12 st oljelampor med paraboliska speglar är fästade 3 på vardera sidan av den omgående kvadratiska ställningen. Omloppstiden är 8 minuter, varunder fyren visar 4 starka blänkar, vardera av omkring 30 sekunders varaktighet med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Nära intill tornet ligger fyrbetjäningens bostadshus, vilka, jämte tornet, synas väl till sjöss. Fyren skyms stundom av tjocka, som lägrar sig på bergsslätten omkring tornet.”
Fotogen
1882 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampor med veke. Man använde lampor med konstant nivå vilket gav jämn ljuslåga. Ljusstyrkan ökade till 7 500 HK.
1892 byggdes en fotogenbod.
Linsfyr och mistsignal
1914-1915 byggdes i betong tornet på till 21,7 m höjd. Lanterninen byttes och försågs med kvicksilverlagring lins av 1:a ordningen. Linsen tillverkad av Barbier, Benard & Turenne, Ingenieurs Constructeures, Usines Paris -82, Rue Curial, 82, Blanc-Misseron (Nord).
- Fotogenlampan med veke utbyttes mot Lux-ljus modell större (brännare med tre glödnät).
- Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 3 fack à 120°, omgående, omloppstid 15 sekunder, kvicksilverlagring, urverk med lod, lodvikt 400 kg. Lux-ljus med tre glödstrumpor. Detta gav fyrkaraktären 1 blixt var 5:e sekund.
- Linsen var likadan som t ex den i Kullens fyr och gjorde Hoburg till en av Sveriges ljusstarkaste. Linsapparaturen väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter. Linsen flöt på ett bad med 285 kg kvicksilver för att minska friktionen, nu ombyggt till mekaniskt lager.
- Det övre delen av tornet målades svart. I tornet leder 61 trappsteg i sten upp till vaktrummet, därifrån 14 steg i trä till linsnivån och ytterligare 12 steg i gjutjärn till lanterninplanet.
- Fyrkaraktär: Bx W 5s 21M. Lyshöjd: 57,9 m. Ljusstyrka: 500 000 HK. Vitt, runt, 21,7 m högt stentorn med svart bälte å översta tredjedelen.
- Mistsignalering med knallsignalapparat installerades på tornet. Laddandet sköttes från vaktrummet. Utlösningen av sprängladdningen skedde elektriskt inifrån tornet.
- Knallsignal,: under tjocka avfyras var 5:e minut en knallsignal, liknande ett kanonskott.
- Lanterninen var nykonstruerad och med välvda, tjocka glas för att motstå knallsignalerna.
- Samtidigt som fyren byggdes om - restaurerades fyrplatsen i sin helhet och ett nytt hus byggdes åt fyrmästaren.
Elektriskt ljus
1951 elektrifierades fyren genom anslutning till det allmänna elnätet.
- Ett maskinhus med aggregat för reservkraft byggdes.
- Lux-ljuset utbyttes mot en glödlampa på 1000 W. Ljusstyrka 3 800 000 candela.
- Knallsignalapparaten utbyttes mot en Nautofon, vilken uppfördes vid stranden på en ställning på Revudden SV om fyren.
- Ställningen försågs med radarreflektor.
1957 utbyttes urverk med lod mot elektrisk drivning av linsen.
Radiofyr
1957 installerades cirkulär radiofyr. Frekvens: 298,8 kHz. Räckvidd: 70 nm.
1968 var tornet upptill svart nedtill vitt
- Optisk karaktär: Bx W 5 s 20 M. Lyshöjd: 57,9 m. Ljusstyrka: 2 000 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 15 s (6 + 9). Uppsatt på Revudden i en 9,5 m hög ställning 1 M SV om fyren.
- Radarreflektor på toppen av Nautofonen.
- Cirkulär radiofyr: RC 262. Räckvidd: 70 M. ID-signal: OB. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Utklippan, Ölands Norra Udde, Hammer Odde (dansk), Hoburg, Sandhammaren, Ölands Södra Grund.
1975 delautomatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1978 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hoburg
Och sedan
19?? stängdes mistsignaleringen.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift, varav Hoburg var en.
- Radiofyr 1993: Hoburg
- ID: OB
- Frekvens (kHz): 301,5
1999 blev Hoburg en av Sjöfartsverkets referensplatser och sändare för D-GPS.
- ID 465.
- Frekvens: 302,0 kHz.
2001 var Hoburg en av Sjöfartsverkets 10 sändare för radionavigering enligt D-GPS
- Station: Hoburg
- Latitud: N 56° 55'
- Longitud: O 18° 09'
- Frekvens (kHz): 302,0
- ID: 465
- Ny frekvens (sep 2001): 297,5
2001, den 18-19 september, infördes för de svenska D-GPS-stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändras sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.
2002 var Hoburg som enda plats på Gotland bemannad av personal från SMHI för väderobservationer. Dessa utförde viss tillsyn av fyren samt visning av fyren för allmänheten.
2018 ersattes kvicksilverlagringen av linsen med mekanisk lagring (285 kg kvicksilver (ca 20 liter)).
Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 8 inslipade ringar omgivet av ett varierande antal (10-12 under och 12-17 över) separata catadioptriska prismaringar, 3 fack á 120°, Barbier & Benard, omgående, mekanisk lagring av linsen (kvicksilverlagringen ersatt 2018), 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft med dieselmotor, RC
Nuvarande karaktär: Fl W 5 s 27 M. Lyshöjd: 57,9 m.
Länkar
- Hoburg. Ur Blänket Nr 2011:3 Fyrsläkt i tre generationer, Intervju med Bertil Nilsson, Marstrand 2011-03-22, Leif Elsby
- Hoburg. Ur Blänket Nr 2013:2 Fyrvärd på Hoburgs fyr , Gösta Svaninger
- Hoburg. Ur Blänket Nr 2015:3 Grattis, i år fyller Hoburgs stora lins 100 år, Esbjörn Hillberg
- Hoburg. Ur Blänket Nr 2015:3 Berättelser om Corsewall, Hoburgen och Märket, Håkan Groop
- Hoburg, SMHI. Ur Blänket Nr 2015:3 Observera Hoburg! , Leif Elsby
- Hoburg. Ur Blänket Nr 2016:2 Syner vid fyren. Reflektioner från två guider vid Hoburgens fyr …, Anna Nordström & Conny Lundsten
- Hoburg. Video Hoburgen linsen 2015, Leif Elsby
- Radio SR Hoburgs fyr och ljusets betydelse, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Hasse Hörlin, fd fyrvaktare på Gotska Sandön. Birgitta Lundberg, boende i Sundre socken, norr om Hoburgs fyr. Leif Elsby, Svenska fyrsällskapet.
Externa länkar
- Hoburg. Film 9 min Fyren (1948) , Filmarkivet.se Filmen visar lysboj, rapportering väder, tändning av Lux-ljus, drivning av linsen med lod och urverk, mistsignalering med knallsignal och mycket mer
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Knallsignal i fyrtornet. Fyrtornet byggt av sten är 21,5 m högt inkl. lanternin. |
| Läge och natur | Gotlands södra udde c:a 2000 m in på udden, kal bergsplatå, inga trädgårdsland, endast mindre blomrabatter, bostäderna omgivna av 1,5 m hög stenmur, sikt åt havet från OSO-NNV. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök. Värmeledning. Badrum i tvättstugan. Vatten- och avloppsledning saknas. |
| Hamn | Ingen hamn, men skyddad vik å södra sidan för mindre båtar. |
| Kommunikationer | 18 km landsväg till Burgsvik. 79 km järnväg Burgsvik-Visby. Bilskjuts Hoburg-Burgsvik 12 kr. |
| Postanstalt | Vamlingbo. Väg dit: 9 km landsväg. Handlanden i Vamlingbo innehar poststation. Post endast vardagar. |
| Handelsbod | Som ovan. Bättre sortering i manufaktur, speceri och järn finns dock i Burgsvik. Väg dit: 18 km. |
| Skola | Folkskola B i Sundre, 3 km. Realskola och läroverk i Visby. Inga inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Meteorologiska observationer. Ingen stormvarningsstation. Gott dricksvatten, under torrare årstid måste tvättvattnet fraktas c:a 1500 m. Vedfrågan måste ordnas genom skärgårdsstyrelsen i Visby. Pannved hemfraktad 14,13 kr per kbm. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | En lägenhet disponeras av SjöV fritidsnämnd |
|---|---|
| Ägare | SjöV äger fyren och alla byggnader |
| Kontaktperson | Jan Ströberg 0708-949694, 0498-271523. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-63 00 00. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Visby - Hoburg 95 km. Kör väg 140 söderut från Visby och därefter väg 142 till Hoburg. |
| Övrig information | Redan när Carl von Linné gjorde sin Gotländska resa 1741 konstaterade han att det borde byggas en fyrbåk på Hoburg. Det dröjde dock drygt 100 år innan en fyr uppfördes.
Fyren som tändes 1 oktober 1846 kallades först för Gotlands Södra Udde. Den klassifierades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 3½-4 mil. Fyrapparaten var identisk med den på Fårö. De ursprungliga rovoljelamporna byttes ut mot 12 fotogenlampor med konstant nivå år 1882 vilka sedan år 1915 byttes mot luxljus med trelågig brännare. Nuvarande lins av 1:a ordn. (1840 mm) installerades 1915 när man tog bort de paraboliska speglarna. Samtidigt byggdes torntoppen om varvid man satte upp en ny lanternin och installerade ett nytt urverk med lod (vikt 400 kg) som användes fram till år 1957. Linsens omloppstid var 15 sek. Fyren elektrifierades år 1951. En knallsignalleringsapparat för mistsignallering monterades 1915. Den byttes ut mot en nautofon 1951. Då man kör väg 140 söderut från Visby till Hoburg bör man stanna någon kilometer söder om Västergarn i Kovik och titta på den stora modellen av en vippfyr. |
| Skydd enligt lag | Beslutat 7/12 2017 som statligt byggnadsminne: Hoburgs fyrplats, Juves s:3 och s:4, Gotlands kommun |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 18 Hoborg senare stavat Hoburg
År 1839 inlemnade Sjöförvaltningen till Kungl. Maj:t ett förslag om uppförandet af två fyrtorn på Gotlands södra udde.
År 1844 inlemnade Sjöförvaltningen till Kungl. Maj:t ett nytt förslag, deri förekommer: ”Dock har, vid lokalens närmare undersökande vid Hoborg, man trott sig finna en punkt, hvarifrån en enda fyr skulle kunna tillräckligt lysa såväl Öster som Väster från Hoborgslandet” och då ett fyrtorn naturligtvis blir mindre kostsamt att uppföra och underhålla än två, lärer den ändring böra ske att i stället för de föreslagna två fyrarna å Hoborgs udde allenast en reverberfyr uppföres, hvilken skulle fullkomligt skilja sig från närmast belegna stillastående fyrar” och anhåller förvaltningen att hemställan måtte göras till Rikets ständer om anslag till uppförande af denna fyr.
År 1845 gjorde Storbrittaniske Ministern i Stockholm framställning om önskvärdheten och nyttan af en fyr på Gotlands södra udde.
Ett Kungabref af den 31 Juli 1845 meddelar att anslag till fyren beviljats och att förvaltningens förslag godkändts.
Fyrtornet uppfördes åren 1845 – 1846 på entreprenad, af kalksten, rundt, till en höjd af 72 fot med lanternin och spegelapparat. Fyrapparaten, som visar en hvit blänk hvarannan minut, består af 12 st. paraboliska messingsspeglar fästade på en fyrkantig järnställning 3 st. på hvarje sida med ett urverk som kringdrifver apparaten samt lampor med konstant nivå för rofolja och en veke, med en ljusstyrka af 6000 Häfnerljus. Hela fyranläggningen kostade 44.620 kronor.
År 1882 utbyttes de gamla lamporna mot likartade för fotogen och blef då ljusstyrkan 7500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1915 utbyttes spegelapparaten mot en roterande linsapparat av 1:a ordningen. Linsen består av 3 fack, vardera omfattande 120°, och sammansatta av en rund mittlins och omkring denna koncentriskt anbringade linsringar. Apparaten är monterad på en ringformad flottör, som flyter i ett med 285 kg kvicksilver fyllt, likaledes ringformat kärl av gjutjärn, vilket uppbäres av en gängad gjutjärnskolonn. Ett urverk driver runt apparaten ett varv på 15 sekunder. Som ljuskälla insattes en luxlampa med 3-lågig brännare. Ljusstyrkan ökades till 500000 hefnerljus och fyrkaraktären till vitt blixtsken med en blixt var 5 sekund. Kostnaden för linsapparaten uppgick till 35684 kronor.
Som reservlampa anskaffades en nivålampa med lampnäbb och fem vekar. Den nya linsapparaten trädde i verksamhet den 8 november 1915.
År 1951 elektrifierades fyren varvid ljusstyrkan ökades till 3800000 hefnerljus.
År 1957 installerades elektrisk drivanordning för linsapparaten, bestående av en 3-fas kuggväxelmotor med en effekt av 0,25 hkr.
År 1916 anordnades mistsignalering med knallsignaler. Anordningen kunde börja verksamheten den 1 april. Signaleringen utfördes med ett skott var 5 minut. År 1951 ersattes knalsignalapparaten med en nautofon, varmed under dis och tjocka gives ett långt ljud var 15 sekund.
År 1957 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 70 nautiska mil.
Gotland södra delen
Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, spegelfyr, Gotland, Kullen, Östergarn, rovolja, fotogen, Lux-ljus, kvicksilverlagring, mistsignal, knallsignalapparat, Nautofon, radarreflektor, radiofyr, GPS, SMHI.