Holmögadd
Holmögadd, svensk f.d. bemannad fyrplats på den sydligaste av Holmöarna mellan Östra och Norra Kvarken. Bemannad 1760-2003. Sveriges sist bemannade fyr.
Mellan Östra och Västra Kvarken på den sydligaste av Holmöarna. Fyren var Sveriges sist bemannade och avbemannades år 2003. Den släcktes 2008.
Holmögadd fyrplats enligt Beskrifning 1872.
Holmögadd fyrplats i slutet av 1800-talet. Okänd konstnär.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 082600 | C 5870 | N 63 36, O 20 45 | Fl(2) 10 s | 24,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1760 | 1854 | 1967 | 2003 | 20,5 | 21,4 |
Isväg, hamn och insegling
Isvägen Holmögadd - Ny Karleby har gamla anor. Före järnvägarnas och de goda landsvägarnas tid var det en flitigt använd vinterväg mellan Sverige och Finland. Gamla stallar på Holmögadd och berättelser om äventyrliga händelser vittnar om detta.
Insegling: Hamnen ligger på öns norra del. Från väster angöres hamnen via enslinjen på Malhösarna som fortsätter med enslinjen 100 m väster om kajen. I höjd med vågbrytaren på Malhösarna sker övergång till enslinjen på kajen. Från öster angörs hamnen via insegling från Gaddströmmen och anslutning till den mellersta enslinjen ca 500 m norr om Malhösarna.
Hamnbeskrivning: Mycket skyddad f.d. militär hamn med L-formad betongkaj. Från hamnen leder en 3,5 km lång grusväg till fyrplatsen.
Förhistoria med vippfyr
Ön har en flack berggrund.
1760 den 26 mars gavs i en kunglig resolution "nådig approbation till en så kallad vipps upprättande med fyrpanna på Holmögaddarne". En vippfyr uppfördes på Holmögadd, ritad av fortifikationsofficer Johan Georg Steuer vid Flottans mekaniska kår i Karlskrona. Detta var den fjärde fyr på svensk mark byggd av svenskar och den första norr om Örskär.
1779 brann fyren ner.
Öppen kolfyr
1782 ersattes vippfyren med en spira med järnarm, ritad av överintendent Carl Fredrik Adelcrantz.
- Vid lugnt väder placerades en ljuslykta på armen,
- vid hårt väder en stenkolsgryta.
1785 uppfördes ett massivt cirka 6 m högt vid basen kvadratiskt, uppåt avsmalnande granittorn, med en gryta med öppen kolfyr på toppen. En trätrappa med räcke ledde till toppen. Detta var mycket likt fyren vid Djursten, vilken hade uppförts 1766-1777.
1837 övertog Kronan ansvaret för fyren.
Täckt stenkolsfyr
1837-1838 byggdes tornet "enligt Löwenörns princip" som täckt stenkolsfyr. Som provisorisk fyr användes en vippfyr.
Enligt Underrättelse 1842
HOLMÖ GADD. Täckt Stenkolsfyr.
Lat. N. 63° 35'51". Long. O. 38° 55'45"
Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är ett kalt, stenbundet och lågt skär, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar på alla sidor, hvilket gör att landningen på detsamma ganska svår, stod förr en öppen stenkols-fyr. Under åren 1837 och 1838 uppfördes utmed den gamla ställningen ett nytt fyrtorn af gråsten, 50 fot högt från grunden till altan, och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyrning med stenkol underhålles. Lågan, som brinner circa 72 fot öfver vattenytan, bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar nordvest från tornet står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjäningen jemte uthus, samt 300 alnar N.V. derifrån kolbod m.m. Fyrens torn, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörande af och seglationen i Vestra Qvarken, och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydvart från skäret.
Enligt Underrättelse 1848
Holmö Gadd. Täckt stenkolsfyr.
Lat. N 63° 35'51". Long. O. om Ferrö 38° 55'45". Long O. om Greenwichs meridian 20° 46'
Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är kalt och stenbundet, omgifvet av undervattensgrund och stenhällar på alla sidor, hvilket gör landningen på detsamma ganska svår, uppfördes under åren 1837 och 1838 ett fyrtorn af gråsten, 50 fot högt från grunden till altanen och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyringen med stenkol underhålles. Lågan brinner på 72 fots höjd över vattenytan samt bör i klart väder synas på 3 mils avstånd och derutöfver. Denna fyr tändes för första gången den 1 Oktober sistnämnda år. Omkring 80 alnar N.V. från tornet står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjeningen jemte uthus samt 300 alnar N.V. derifrån en af sten byggd, hvitrappad kolbod. Fyrtornet, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörandet af och seglationen i Vestra Qvarken och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydvart från skäret."
Enligt Underrättelser 1852
Ur Underrättelser 1852: HOLMÖ GADD. Täckt stenkolsfyr.
Lat. N. 63°35'51". Long. O. om Ferrö 38°55'45". Long. O. om Greenwichs meridian 20°46'.
Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är kalt och stenbundet, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar i alla sidor, hvilket gör landningen på detsamma ganska svår, uppfördes under åren 1837 och 1838 ett fyrtorn af gråsten, i rund form, 50 fot högt från grunden till altanen och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyringen med stenkol underhålles. Lågan brinner på 72 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr tändes den 1 Oktober sistnämnda år. Inom 100 alnars afstånd i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda rödfärgade, samt 380 alnar i N.W. från samma byggnad en af sten byggd, hvitrappad kolbod. Fyrtornet, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörandet af och seglationen i westra Qvarken och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydwart från skäret. Pl. I.
Spegelfyr
1853-1854 byggdes tornet fullständigt om efter ritningar av Carl Sandell. Ett i granitsten cirka 20,5 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat med 14 st paraboliska speglar med var sin oljelampa. 3 var monterade runt en övre järnring samt 11 var monterade runt en undre järnring. 83 steg ledde upp till lanterninen. Fyrkaraktär: fast sken.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 63° 35’,8. Long. O. 20° 46’,6.
- Fyrapparaten: 14 st paraboliska speglar med oljelampor.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 72 fot (21,6 m).
- Fyrtornet: av sten, grått.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
- Lysfält: från NO t O över O, S och V till NNV.
- Tornets höjd från grund: 70 fot (21,0 m).
Fyrinrättningen ligger på Södra Gadden, ett av de många skär, som i sydlig riktning utgår från Holmön och Ängsön. Skäret är kalt och stenbundet och på alla sidor omgivet av stenhällar, som gör landningen svår. För att fartyg så mycket säkrare må kunna varnas för de halvmils långa grundflak, som från skäret utgår i sydlig riktning och slutar med 5-fotsgrundet Gaddsnytan, är fyrljuset i riktning mot detta grund, dvs i S 28 V, förstärkt. På omkring 200 fots avstånd NO om fyren står fyrbetjäningens m fl hus. Sydvart om fyren är i ett särskilt hus uppställda tvenne kanoner, varmed skjuts två tätt på varandra följande skott, då under tjocka ljudsignaler hörs från i närheten varande fartyg. Holmö Gadds fyr, jämte det sydvart därom liggande finska fartyget Snipan, ger god rättelse för att söderifrån inkomma i Norra Kvarken. Då Holmö Gadds fyr belyser en betydlig del av såväl Östra som Västra Kvarken, är den för navigering i dessa farvatten av stor vikt.”
1872 erhölls två mistsignalkanoner med lavetter och ett kruthus.
Fotogen
1884 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor med veke. Lysvidden ökade till distansminuter. Fyrkaraktär: F W.
1889 erhölls mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion".
Linsfyr
1896 installerades ny lanternin och en omgående lins, fotogenlampa med veke.
- Linsen av 3:e ordningen mindre (750 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 2 fack à 120°, med catadioptrisk krona och krans samt 1 fack à 120° catadioptrisk spegellins, omgående, kvicksilverlagring. Tillverkad av F Barbier & Benard i Paris.
- Linsen är densamma som idag: 3:e ordningen, mindre modell.
- Fyrkaraktär: Bx(2) 10s 14M. Ljus c:a 0,3 sek, mörker c:a 2,2 sek, ljus c:a 0,3 sek, mörker c:a 7,2 sek. Ljusstyrka: 50,000 HK. Lyshöjd: 21,4 m. Grått, runt, 20,5 m högt stentorn.
1908 utbyttes mistsignalkanonen mot knallsignalapparat, åtkomlig från vaktrummet på tornet.
Knallsignaler: under tjocka avlossas en knallsignal var 10 minut från fyrtornet.
- Ena signalkanonen flyttades till Faluddens fyrplats.
Lux-ljus
1925 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Ljusstyrka 130 000 Hefnerljus
Elektriskt ljus
1939 elektrifierades fyren. Ljusstyrkan ökade till 800 000 Hefnerljus
- Knallsignalapparaten utbyttes mot Nautofon.
- Nytt maskinhus med reservkraftverk. 2 st råoljemotorer om 50 hk vardera, fabrikat Bolinder
- Cirkulär radiofyr anordnades. Sände var 6:e minut vid tjocka och 4 gånger i timmen vid klart väder.
- Värmeledning installerades i maskinrum och fyrtorn.
1946 togs linsfacket med catadioptrisk spegellins bort.
1967 fick fyrplatsen en allmän upprustning.
- Fyren automatiserades men bemanningen behölls.
1968 var tornet grått.
- Optisk karaktär: Bx(2) W 10 s 14 M. Lyshöjd: 21,4 m. Ljusstyrka: W 660 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 60 s (6 + 3 + 6 + 45)
- Cirkulär radiofyr: RC 141. Räckvidd: 60 M. ID-signal: HG. Frekvens: 291,9 kHz. Ingick i kedjan Holmögadd, Sydostbrotten, Norrskär (finska fyr).
1970 delautomatiserades fyren.
19?? stängdes mistsignaleringen.
2000 är Holmögadd och Kullen de två fyrplatser i Sverige, vilka fortfarande var bemannade.
Lotsbarnskola
1897-1910 hade Holmögadd lotsbarnskola. Lärare var:
- 1897-1903 Hanna Nilsson
- 1904-1907 Vendla Vikman Thorslund
- 1908-1910 Alfrida Olofsson
Fler bilder
Holmögadd. Foto Johan Stiernspetz 2020.
Holmögadd maskinrum. Foto Elis Hoffman 2003.
Avbemanning och personal
Staffan Öberg, bitr. fyrmästare på Holmögadd.
2003 den 25 februari avbemannades fyrplatsen, den sista bemannade i Sverige.
- Delfinansieringen från försvaret och SMHI hade löpt ut.
När fyren avbemannades arbetade här fyrmästare Per Erik Broström, biträdande fyrmästare Staffan Öberg, förste fyrvaktare Sven-Olof Gustafsson och Christer Herrmans två och två i 14-dagars skiftgång.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Holmögadd
Och sedan
Nuvarande optik: 3:e ordn. liten (750 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 4 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (4-13) separata katadioptriska prismaringar, 2 fack á 120° monterade i 60° vinkel mot varandra med mörkt 120° fack emellan, roterande, kvicksilverlagring, F Barbier & Benard. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor
Karaktär 2000: Fl(2) 10 s 24,5 M. Lyshöjd: 21,4 m.
2008 i november släcktes fyren.
- Nuvarande karaktär: (släckt)
Vippfyren
Foto Johan Stiernspetz 2020.
2012 uppfördes en rekonstruktion av en vippfyr, se foto.
2021 infördes i Ufs 221:889 en notis om vippfyrens existens.
Kustartilleri
1943 under det pågående andra världskriget anlade försvaret här verksamhet för kustartilleri
Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.
1997 avlossades sista salvan från Holmögadd.
2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter.
Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne.
Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort
Länkar
- Ur Blänket Nr 2012:4 Holmögadd Vippfyr Anno 1760, Anders Wincent, Holmögadds Intresseförening
- Ur Blänket Nr 2013:3 Äntligen är Webbkamera-projektet på Holmögadd i hamn, Anders & Peter Wincent
- Ur Blänket Nr 2015:2 Kustbefästningar och fyrplatser, Lars A. Hansson
- Ur Blänket Nr 2015:2 Norrlandsresa 2014, besök på Järnäsklubb, Ratan Södra och VIPP-invigning Holmögadd, Esbjörn Hillberg
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Ensam på en öde ö" , ST 1982. 3,8MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fyrmästarens bärgardåd" , Svensk Sjöfarts Tidning 1980. 1,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fyrvaktarna lämnar Hölmögadd" , DN 2002. 7,2MB
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex.bitr. 1/11-28/2, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Kallortsklass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen mindre. Radiofyr. Nautofon. 2 st. 50 hkr. Bolinder-motorer. Grått 20,5 m högt fyrtorn av sten. Fyren anlagd 1764. |
| Läge och natur | På den sydligaste av Holmöarna. 3 km långt och 1 km brett lågt skär. Skäret är sönderskuret av vikar och insjöar. Obetydlig växtlighet. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök vardera. Reparation pågår. Värmeledning, avlopp och el.ljus installeras. |
| Hamn | Dåligt skyddad hamn med brygga, slip och båthus 300 m från fyren. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, 8-10 hkr. Bolinder-motor, 4 resor i månaden antingen Holmön 27 km eller Holmsund 28 km. |
| Postanstalt | Holmsund (Holmön). Väg dit: 28 (27) km. |
| Handelsbod | Holmön och Holmsund. Väg dit: från landningsplatsen 2 resp. 1 km. |
| Skola | B-skola Holmön. A-skola Holmsund. Läroverk i Umeå. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Borrad brunn 10 m från bostäderna, men vattnet för närvarande (hösten 1943) ej drickbart. Brunn 75 m från bostäderna, men denna brunn håller ej vatten. Meteorologisk II klass kuststation, som sköts turvis av de vakthavande. |
Karta Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över fyrarna i Våra fyrar 1944.
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Inga övernattningsplatser för allmänheten |
| Ägare | SjöV fyren och bostäder, Fortifikationsverket äger marken |
| Kontaktperson | Holmögadds Intresseför. http.//gadden.holmsund.org, Anders Wincent 090-41903, 0722-320733, Peter W. 0705-828276, 090-23131. SjöV, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Inga båtförbindelser finns. Fyren ligger på sydudden av ön Sörgadden c:a 12 nm från Holmöns hamn och det är ungefär samma avstånd från Holmsund. Brygga finns på norra sidan av Sörgadden med bilväg mellan bryggan till fyrplatsen (ca 1 tim promenad) Den gamla fyrhamnen nära fyren på sydsidan av Sörgadden är svår att anlöpa. |
| Övrigt | Holmögadd var den fjärde fyren som byggdes av svenskar och den första norr om Örskär. Platsens första fyr var en vippfyr byggd 1760 som var tänd och bemannad hösttid. Den lyste inte så bra och brann upp 1779. Tre år senare byggdes en ny enkel koleldad fyr (ritad av Adelcrantz) som inte heller lyste så bra. År 1785 byggdes därför ett 6 m. högt torn på vars topp fanns en öppen stenkolsfyr och en lykta med ett ljus. Denna fyr ersattes 1 september 1838 av ett nybyggt vitrappat fyrtorn av gråsten med lanternin och täckt stenkolseld som tillsammans med Storjungfrun blev en av de två sista stenkolsfyrarna som byggdes i Sverige. Fyrens låga syntes 3 mil i klart väder och den klassificerades som täckt stenkolsfyr.
År 1854 byggdes ett nytt stentorn med 14 paraboliska speglar (11 monterade runt en undre järnring och 3 runt en övre, spegeldiameter 48 cm) som hade varsin envekig rovoljelampa (förbrukning 2,6 cl/tim) med oföränderlig oljeyta som år 1884 byttes mot envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) med oföränderlig bränsleyta. År 1896 installerades nuvarande lins men med en katadioptrisk spegel (ersatt 1946 av mörkfack), roterande i kvicksilver samt trevekig fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) med oföränderlig bränsleyta. År 1925 installerades luxljus, år 1939 elektricitet (1000W 110V lampa) och år 1960 fick fyren 220V. Mistsignalering sköttes med 2 kanoner (finns kvar) från 1872, knallsignalapparat från 1908 och nautofon från 1939. De äldsta byggnaderna är fyrvaktarbostaden och kolhuset av sten från 1838 samt fyrmästarbostaden från 1854. År 1928 byttes lanterninen. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935 och 2000, fyr och fyrplats. |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg.
Fyr 05 Holmögadd
I ett Kungabref af den 18 Nov. 1756 förekommer rörande Holm gadd: ”Likaledes skall i anseende till de olyckor, som på Holmögaddarne tid efter annan händt de Öster- och Vesterbottniska sjöfarande, någon lyckta på dem vara nödig, till hvilken ända ett hus der bör uppbyggas med en lång spira på, hvarpå en lykta upphissas kunde, hvartill bemälte städer föreslå någon del av de fyrpenningar, som Örskär erläggas, men i annat fall att de öfriga städerna jämte fiskarbåtar och utländska fartyg, som nyttja Örskärs segelled, måtte äfven något härtill sammanskjuta”.
Efter hörande af landshöfdingeembeten samt magistraten i städerna vid Bottniska hafvet samt sedan ritning på ett 40 fot högt stentorn af Carl Cronstedt 1759 och på en vippfyr af I. Steuer samma år utförts, resolverade Konungen i skrifvelse år 1760: ”I anledning af sednast underdånig anmälan af den 11:e i denna månad, vilja Vi härmed hafva lämnadt vår nådiga approbation till en så kallad vipps uppsättande med fyrpanna på Holmö Gaddarna, i stället för en tillämnad kostsam båkbyggnad af sten samt att densamma må blifva alldeles lika med den, som efter en af Oss förut i nåder fastställd ritning, kommer att byggas vid Djursten i Stockholms län. Stockholm i Rådkammaren d. 26 Mars 1760. Adolph Friedric / C.Carleson
Uti Amiral G. af Klint efterlemnade papper förekommer följande anteckning rörande fyren:
”Holmö Gaddars fyrbåk byggdes 1756 och blef färdig 1763, bestod i en vipp och en lykta med ljus uti efter första planen; ändrades 1760 till en vipp, som hvilade på ställningsvirke och fyrades med stenkol, kostade 1763 264 R.B. 24 s. I hårdt väder med stenkol och i vackert med ljus. Fyras från medio Aug. till slutet av Nov. Uti Aug. 1779 har denna båk blifvit uppbränd av vådeld, men åter förnyad så att lyktan eller ock stenkolspannan står lodrätt upp och pannan hänger på en arm. Denna fyr står på ett ras ned klippor 4 mil från fasta landet, 2 mil från Holmön och 4 mil från Holmö by. Skärets höjd är knappt 5 aln. öfver vattenbrynen. Ett Vakthus är äfven uppsatt derstädes, som kostat 200 Dr. s:mt”.
År 1759 inköptes ”en stor glas Lykta till lysning” för 263 d. s:mt.
Fyringen sköttes af entreprenörer, med hvilka kontrakt uppgjordes för en tidrymd af 5 år. Förbrukningen af stenkol uppgick till omkring 300 tunnor för en lystid från 15 Aug. till 15 Novemb.
Åren 1837 – 1838 uppfördes på kronans bekostnad, för en summa af 18.000 Rdr banko, ett 64 fot högt, rundt stentorn med lanternin och fyrgryta för stenkolseld efter von Lövenörns konstruktion och öfvertogs då fyringen af Kronan. Lanterninen tillverkades af Samuel Owen i Stockholm. Detta torn nedrefs 1853 och i dess ställe uppfördes åren 1853 – 1854 ett nytt fyrtorn af sten, likaledes rundt, 64 fot högt och försedt med lanternin, tillverkad af Gelertsen i Stockholm och spegelapparat från Wiséen i Stockholm. Kostnaden för den nya fyren var 17.123 Rdr banko. Apparaten bestod af en järnring med derå fästade 11 st. paraboliska speglar, så placerade, att två närgränsande speglars axlar bildade 30° s vinkel och derofvanpå en ring, hvarpå 3 speglar voro riktade mot S.V. Lamporna för en veke hade rofoljebelysning.
År 1884 infördes belysning med fotogen. Ljusstyrkan med rofoljelampor var 2.000 och med fotogenlampor 2.300 Häfnerljus.
År 1896 ombygdes lanterninen och uppsattes i densamma en linsapparat af 3:e ordningen levererad af firman Barbier i Paris. Apparaten (mindre modell) visar hvar 10:e sekund två tätt på hvarandra följande hvita blänkar och består af 2:ne linsfack, innefattande krona, trumma och krans och hvilkas focalaxlar bilda 90° mot hvarandra samt 1 fack katadioptriska spegel. Lampa för konstant nivå för fotogen med 3 vekar. Den nya apparatens ljusstyrka är 50.000 Häfnerljus och kostade densamma 16.048 kronor.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 utbyttes fotogenlampan mot en luxlampa med 52 mm:s glödnätshållare, varvid ljusstyrkan ökades till 130000 hefnerljus. Som reserv för luxlampan anskaffades en fotogenlampa med föränderlig oljeyta.
År 1939 elektrifierades fyren. Som ljuskälla insattes en stand. spec. elektrisk lampa för en effekt av 1000 watt. Fyrskenets ljusstyrka ökades därvid till 900000 hefnerljus. Luxlampan behölls i fyren som reservlampa.
Mistsignaleringen hade från år 1872 utförts medelst skott från en kanon, ett var femtonde minut. År 1908 utbyttes kanonen mot en knallsignalapparat och tiden mellan signalerna minskades till tio minuter. År 1922 minskades denna tid till fem minuter. Vid fyrens elektrifiering indrogs knallsignalapparaten och ersattes med en nautofon, varjämte en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 60 nautiska mil anordnades.
Västra Kvarken
Klicka här för att se fyrarna i Västra Kvarken.
Jfr Västra Kvarken, svenskt fyrväsende, Lotsverket, vippfyr, spegelfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, täckt stenkolsfyr, Steuer, Adelcrantz, Faludden.