Fyr: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
<gallery> | <gallery> | ||
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] före 1893. Foto Lotsverket | Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] före 1893. Foto Lotsverket | ||
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg | Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg | ||
Rad 26: | Rad 25: | ||
Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|[[Tistlarna]]. Foto Esbjörn Hillberg | Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|[[Tistlarna]]. Foto Esbjörn Hillberg | ||
Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Trubaduren]]. Foto Esbjörn Hillberg | Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Trubaduren]]. Foto Esbjörn Hillberg | ||
Fil:HamnfyrGrundsund.JPG|[[Sektor]]indelad [[hamnfyr]] på stolpe i Grundsund, försedd med [[akryllins]] [[ML-300]]. Foto Leif Elsby | |||
</gallery> | </gallery> | ||
Versionen från 6 oktober 2014 kl. 14.36
fyr kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart.
- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till ledning.
- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk, radiofyr).
Signalerna kan vara
- optiska, se fyrinrättningar nedan,
- akustiska, se mistsignal, eller
- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS.
Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.
Dämman före 1893. Foto Lotsverket
Understen nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn år 1927 som Almagrundet. Foto Lotsverket
Renoverad Pater Noster lyfts tillbaka. Foto Leif Elsby
Tistlarna. Foto Esbjörn Hillberg
Trubaduren. Foto Esbjörn Hillberg
Sektorindelad hamnfyr på stolpe i Grundsund, försedd med akryllins ML-300. Foto Leif Elsby
Fyrinrättningar
För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr.
Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i
- kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
- Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
- Varningsfyr som markerar farligt område.
- Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
- Kantmarkering som anger gräns för farled.
- Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
- Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
- Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.
Kustfyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.
Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.
Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.
Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.
En speciell sort av ledfyr är ensfyrarna som bildar en enslinje.
Dessutom finns/fanns ljusstarka flygfyrar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.
Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr.