Fyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 19: Rad 19:


<gallery>
<gallery>
Fil:Eddystone 1 5.jpg| [[Eddystone]] fyrarna Nr 1-5. Figur Leif Elsby
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] före 1893. Foto Lotsverket
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] före 1893. Foto Lotsverket
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Rad 26: Rad 25:
Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|[[Tistlarna]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|[[Tistlarna]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Trubaduren]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Trubaduren]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:HamnfyrGrundsund.JPG|[[Sektor]]indelad [[hamnfyr]] på stolpe i Grundsund, försedd med [[akryllins]] [[ML-300]]. Foto Leif Elsby
</gallery>
</gallery>



Versionen från 6 oktober 2014 kl. 14.36

Symbol fyr.jpg
Rataskär fyr, båk och lotsutkik 2010. Foto Leif Elsby

fyr kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart.

- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till ledning.

- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk, radiofyr).

Signalerna kan vara

- optiska, se fyrinrättningar nedan,

- akustiska, se mistsignal, eller

- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS.

Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.


Fyrinrättningar

Kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket

För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av

Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr.


Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i

  • kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
  • Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
  • Varningsfyr som markerar farligt område.
  • Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
  • Kantmarkering som anger gräns för farled.
  • Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
  • Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
  • Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.


Kustfyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.

Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.

Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.

Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.

En speciell sort av ledfyr är ensfyrarna som bildar en enslinje.

Dessutom finns/fanns ljusstarka flygfyrar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.


Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr.