Ratan
Ratan, hamn och lotsplats i Bygdeå, Västerbotten, cirka 40 km NO Umeå, Bottenviken. Hamnen Ratan utgörs av sundet mellan fastlandet och ön Rataskär med sin båk, lotsutkik, angöringsfyr och i södra inloppet ledfyren Ratan Södra.
Hamnen anlades på 1500-talet. Havsytan var då 4 meter högre än idag. Landhöjningen orsakad av den enorma tyngden från inlandsisen sker med ungegär 1 centimeter per år och beräknas fortsätta cirka 5 000 år.
Ratans hamn c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924


Allmänt och historik
Ratan är en naturlig hamn med skyddat läge för alla vindar. Redan på 1600-talet var hamnen flitigt utnyttjad. På 1690-talet inrättades här en krog.
1765 blev Ratan stapelhamn för Norrland, den enda norr om Gävle, och växte i betydelse och var en viktig hamnplats under hela 1800-talet med lots och tull.
Ratan är också känd för en av de sista drabbningarna mellan svenska och ryska trupper. Här landsattes i augusti 1809 en svensk armé i avsikt att skära av reträtten av den ryska armén vid Umeå. De svenska blev slagna vid Sävar och fick dra sig tillbaka. På Ledskär vid fyren Ratan Södra på fastlandsidan finns skansar och gravar från det svensk-ryska kriget.
Innanför kajen finns den gamla mareografen som mätte vattenståndet fram till 1966 då den ersattes av en modernare placerad på Ledskär.
Rataskär med känningsbåken och fyren Rataskär är naturreservat.
Hamn och insegling
Insegling: Från öppen sjö leder två inlopp till Ratan. Det södra inloppet medger 4 m djupgående och det norra 1,7 m djupgående. Förr stod här stångmärket Söderklubben
Hamnen: Dagens gästhamn vid västra stranden har en 95 m lång kaj och 4,5 m djup. I sundet kan vattnet vara strömt.
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Nils Axel Seth Landergren, f. 1839
- Mästerlots: Jonas Gustaf Norlin, f. 1850
- Mästerlots: Johan Gustaf Norlin, f. 1857
- Lots: Carl Teodor Edstedt, f. 1869
Lotsutkiken fanns på Rataskär, först i känningsbåken, därefter i den nya lotsutkiken.
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Båk och fyr på Rataskär
1828 ersattes spirbåken av en åttakantig 18,5 m hög känningsbåk i trä
1899 anlades på Rataskär den f.d. bemannad fyrplatsen. Se Rataskär
Fyren Ratan Södra
1874 anlades ledfyren för södra inloppet till Ratans hamn. Se Ratan Södra
Pegel och mareograf
På platsen har mätning av vattenståndet skett sedan 1700-talet.
- Markeringar i klippväggarna finns inhuggna på 3 ställen.
- Vattenståndet kan läsas av mot en pegel, en fast monterad, graderad "linjal" som sticker ner i vattnet.
1892 installerades på västra sidan av Ratans hamn en mareograf för automatisk mätning av vattenståndet. Inne i byggnaden flöt en kork på vattenytan i en brunn som mynnade i hamnen. På korken satt en stång med penna, som ritade på ett papper. Emellertid gjorde landhöjningen att mareografen kom att stå på torra land och måste ersättas.
1965 ersattes den av en ny vid Ratan Södra och som kopplades till SMHI.
Länkar
- Ratan. Ur Blänket Nr 2013:2 Ratan S. Att göra en fyr till byggnadsminne, Christer Hollinder
- Ratan. Ur Blänket Nr 2015:2 Norrlandsresa 2014, besök på Järnäsklubb, Ratan Södra och VIPP-invigning Holmögadd, Esbjörn Hillberg
Skelleftebukten
Klicka här för att se fyrarna i Skelleftebukten
Se Bottenviken, svenskt fyrväsende, Rataskär, Ratan Södra, pegel, inlandsis, landhöjning, AGA-ljus