Stångehuvud: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Stångehuvud''', svensk obemannad [[ledfyr]] vid [[Lysekil]], [[Skagerack]] | '''Stångehuvud''', svensk obemannad f.d. [[ledfyr]] vid [[Lysekil]], [[Skagerack]] | ||
Inloppet till [[Lysekil]] | Inloppet till [[Lysekil]] | ||
[[Fil:Hållö karta ritad.jpg|100px|left|border|länk= | [[Fil:Hållö karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Bohuskusten södra]] | ||
[[Fil:(släckt).jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | [[Fil:(släckt).jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]] | [[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]] | ||
[[Fil:STANGEHUVUD.jpg|thumb| | [[Fil:STANGEHUVUD.jpg|thumb|250px|Stångehuvud. Vykort]] | ||
[[Fil:STANGEHUVUD 2.jpg|thumb| | [[Fil:STANGEHUVUD 2.jpg|thumb|250px|Stångehuvud. Vykort]] | ||
[[Fil:KlipporBohuslän.jpg|thumb| | [[Fil:KlipporBohuslän.jpg|thumb|250px|[[Ledfyr]]en Stångehuvud med röd bohusgranit med rundade former nötta av [[inlandsis]]en. Arkiv www.alltomlysekil.se]] | ||
{{#display_map: 58.27120, 11.41367 ~ ~ ~ ~ ~ Stångehuvud | {{#display_map: 58.27120, 11.41367 ~ ~ ~ ~ ~ Stångehuvud | ||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
'''1890''' anlades fyrplatsen. Veklampa | '''1890''' anlades fyrplatsen. Veklampa | ||
'''1917''' fick fyren AGA-ljus med lins av 6:e | '''1917''' fick fyren [[AGA-ljus]] med [[lins]] av 6:e [[ordning]]en | ||
'''1940''' Släcktes fyren, nu ersatt av den nybyggda fyrplatsen [[Stångholmen]] | '''1940''' Släcktes fyren, nu '''ersatt''' av den nybyggda fyrplatsen [[Stångholmen]] | ||
'''Idag''' ägs | '''Idag''' ligger fyren i Stångehuvuds Naturreservat, som är ett populärt område för fritidsaktiviteter. Fyrhuset ägs av stiftelsen Vikarvet. | ||
== Fyrens syfte == | == Fyrens syfte == | ||
Samtidigt med [[Stångehuvud]] anlades obemannad [[ledfyr]] på [[Bläckhall]] och på [[Svensholmen]] | Samtidigt med [[Stångehuvud]] anlades år 1890 obemannad [[ledfyr]] av samma typ på [[Bläckhall]] och på [[Svensholmen]] | ||
Fyrarna gav ledning från [[Lysekil]] nordvart via inomskärsleden och vidare över Malmö Drag med fortsättning till [[Smögens Hamn|Smögen]] och [[Gravarne]]. | |||
== Teknik == | == Teknik == | ||
| Rad 45: | Rad 45: | ||
Fyren var utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen. | Fyren var utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen. | ||
Huset var av den tidens standardmodell. Det var tillverkat i trä på snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Det | Huset var av den tidens standardmodell. Det var tillverkat i trä på snickerifabrik [[Bark & Warburg]] i [[Göteborg]]. Det kom som "prefab" till fyrplatsen och monterades på kort tid. | ||
[[Sektor]]erna bildades med hjälp av skivor av färgat glas monterade på ställningar som satt fast i berget utanför fyrhuset. Den ledande sektorn med vitt ljus bildades av glipan mellan de färgade glasen. På gamla fotografier ser de ut som mörka skärmar. | |||
När [[AGA-ljus]]et ersatte veklampan innebar det att driften blev automatiserad. En [[solventil]] tände fyren när det blev mörkt och släckte den när det blev ljust. Bränsle behövde bara fyllas på en eller två gånger per år. Det sköttes av Lotsverkets personal från [[Erholmen]]s gasstation vid [[Marstrand]]. De bytte [[gasackumulator]]erna som innehöll [[acetylen]] som var fyrens [[bränsle]]. | |||
== Personal == | == Personal == | ||
Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. Arbetet bestod av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent [[lampglas]], glasrutor och skivorna som bildade [[sektor]]er. | |||
Med fyren automatiserad med [[AGA-ljus]] behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK. | |||
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [http://fyr.org/fyrpersonal/index.php?id=16&lid=166 fyrpersonal Stångehuvud] | För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [http://fyr.org/fyrpersonal/index.php?id=16&lid=166 fyrpersonal Stångehuvud] | ||
Jfr [[Skagerack]], [[Västerhavet]], [[Brofjorden]], [[svenskt fyrväsende]], [[Lotsverket]], [[ledfyr]] | Jfr [[Skagerack]], [[Västerhavet]], [[Brofjorden]], [[svenskt fyrväsende]], [[Lotsverket]], [[ledfyr]] | ||
Versionen från 5 januari 2017 kl. 14.37
Stångehuvud, svensk obemannad f.d. ledfyr vid Lysekil, Skagerack
Inloppet till Lysekil
WGS-84 Lat. N 58 16,3. Long. E 11 24,8
Sv. Nr. -. Int. Nr. -
1890 anlades fyrplatsen. Veklampa
1917 fick fyren AGA-ljus med lins av 6:e ordningen
1940 Släcktes fyren, nu ersatt av den nybyggda fyrplatsen Stångholmen
Idag ligger fyren i Stångehuvuds Naturreservat, som är ett populärt område för fritidsaktiviteter. Fyrhuset ägs av stiftelsen Vikarvet.
Fyrens syfte
Samtidigt med Stångehuvud anlades år 1890 obemannad ledfyr av samma typ på Bläckhall och på Svensholmen
Fyrarna gav ledning från Lysekil nordvart via inomskärsleden och vidare över Malmö Drag med fortsättning till Smögen och Gravarne.
Teknik
Fyren var utrustad med en så kallad åtta-dagarslykta. Det var en sorts fotogenlampa. Den var tänd dygnet runt. Den hade en bränslebehållare stor nog att räcka i åtta dagar. Bränslet bestod av så kallad gasolja, den tidens fotogen.
Huset var av den tidens standardmodell. Det var tillverkat i trä på snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Det kom som "prefab" till fyrplatsen och monterades på kort tid.
Sektorerna bildades med hjälp av skivor av färgat glas monterade på ställningar som satt fast i berget utanför fyrhuset. Den ledande sektorn med vitt ljus bildades av glipan mellan de färgade glasen. På gamla fotografier ser de ut som mörka skärmar.
När AGA-ljuset ersatte veklampan innebar det att driften blev automatiserad. En solventil tände fyren när det blev mörkt och släckte den när det blev ljust. Bränsle behövde bara fyllas på en eller två gånger per år. Det sköttes av Lotsverkets personal från Erholmens gasstation vid Marstrand. De bytte gasackumulatorerna som innehöll acetylen som var fyrens bränsle.
Personal
Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. Arbetet bestod av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.
Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Stångehuvud
Jfr Skagerack, Västerhavet, Brofjorden, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr