Oxelösund

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Oxelösund, svensk stad med hamn, lotsplats, hamnfyr och obemannad ledfyr i Norra Östersjön.

Farleden Sävsundet - Oxelösund. Sävösundsleden. Vid Oxelösund. N om farleden.
Landsort karta ritad.jpg
Q.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.
Oxelösund. Foto Esby 2010.
Oxelösund. Foto Tore Olsson 1996.
Oxelösund. Foto Tore Olsson 1996.
Oxelösund. Foto DE.
Oxelösund 1961. Foto NN.
Märketskallen Nr 3 tillverkades 1992 på land i hamnen Oxelösund. Oxelösundsarkivet. De två tidigare hade förstörts i kollisioner.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Oxelösunds lotsplats. Belägen i S:t Nicolai socken av Södermanlands län. Utstation och uppassningsplats för från sjön kommande fartyg: Hävringe, inlopp till Oxelösund, Nyköping, Norrköping och Bråviken i allmänhet. Postadress och Telegramadress: Oxelösund.

Oxelö är ett gammalt lotshemman, år och dato för dess ursprung som sådant är okända. Enligt anteckningar från grosshandlande Konrad Asplund i Nyköping, lotsson från Oxelösund samt bror till framlidne överlotsen C. H. Asplund i Oxelösund, var Oxelö lotshemman från 1700-talet. Hävringelotsarna bodde då på Oxelö, men flyttades år 1846 till Brevik, nuvarande Oxelösund. Den nu befintliga båken på Hävringe uppfördes år 1751, men antagligt är att där förut funnits en äldre sådan och att lotsar varit stationerade där före denna tiden.

Längre bort i tiden var Nyköping den betydande orten i denna landsändan, och vid Enskär har funnits en båk tidigare än vid Hävringe. Utprickad farled fanns söder om Lökholmarna, och fartyg använde farleden Enskär - Nyköping. 'Gamble kung Götstaff' tog från Nyköping åtskilliga laster malt till Stockholm för sin och hovets räkning, och i ett brev till en slottsloven klagar han över att en dylik last förolyckats genom fartygets grundstötning, varför han lägger slottsloven på hjärtat att skaffa 'skickliga styrmän', att hans goda malt ej må hamna på sjöbotten i stället för i kungens mäskkar. Denna ofta återkommande fordran på 'skickliga styrmän' blev som känt uppslaget till lotsinrättningen.

Ännu på mitten av 1800-talet angjorde fartyg Enskär istället för Hävringe, som ju dock var den genaste vägen.

Omkring är 1874 byggdes den första båthamnen på Hävringe. En gammal lotsvaktstuga låg i en klyfta i berget, i skydd för och gömd så mycket som möjligt undan vädret. År 1865 utbyttes denna, nu åtskilligt förfallna stuga mot den nuvarande fyrvaktarebostaden. Den gamla stugan såldes då för 30 kronor, och inköptes för lotsarnas privata räkning av lotsen Karl Gerhardt Sundström (far till Anton och Alfred Sundström samt till Norrköpingslotsen Elfving). en ny vaktstuga uppfördes år 1891 samtidigt med den nuvarande fyren. Ännu senare har vaktstugan utökats och moderniserats. Före fyrens tillkomst år 1891 hängdes en lanterna upp i båken. Särskilt gjordes så för ångaren 'Express', vilken åren 1879 - 1881 gick med post och passagerare på routen Hangö - Stockholm tillfölje ishinder i Stockholmsleden.

Före mitten av 1850-talet var en Wickström lotsålderman vid Oxelösunds och Hävringe lotsplatser. Efter honom kom Claes Gutaf Sundström, som tog avsked år 1874. Han efterträddes av Claes Henning Asplund, på 1890-talet utnämnd till överlots i samband med en grad- och titelförändring som då gjordes. Asplund hade börjat lotsa vid 19 års ålder år 1858. Hävringe-vakten bestod då av 3 lotsar. Efter Asplund blev Arvid Sundström (förut lotsförman i Norrköping), överlots i Oxelösund år 1908. Vid hans bortgång blev C. Ördén överlots den 16 januari 1917.

På 1850-talet var antalet lotsar 12, lotsåldermannen inräknad. På Hävringe-avdelningen kom 9 och på Oxelösund (som nu benämnes gamla Oxelösund), kom åldermannen och 2 lotsar, avsedda för inomskärslotsningen. De deltog ej i Hävringe-vakten.

I mitten av 1850-talet hade lotsarna i naturaförmåner fri bostad och vedbrand, ladugårdshus med plast för 2 kor samt åkerarela, cirka 3 tunnland (1,5 hektar), per man. Den årliga lotsinkomsten var vid denna tidpunkt cirka 300 kronor. Sjöfågelsjakt och fiske (särskilt sälskytte) var då av större betydelse än nu. Någon fridlysningstid för sjöfågel fanns inte, men lotsarna insåg redan då det vara förenligt med god hushållning att skydda ejdern under häckningen, och de var innehavare av Oxelösund - Hävringen och Högstens fisken.

Enligt Öbergs rulla år 1890 var lotslotten vid Oxelösund 1600 à 1700 kronor. Först med detta decennium synes platsen ha börjat sin frammarsch, i det att medellotslotten för tioårsperioden 1891 - 1900 var 3,352 kronor. Sedan dess har trafiken och lotspenningsuppbörden gått stadigt och säket uppåt.

Omkring år 1870 tilldelades Hävringe den första lotskuttern av kostertyp, och under en följd av år bestod Lotsverket desslikes ett årligt underhåll. Då Lotsverket indrog båtunderhållet och ålade lotsarna att själva bekosta detta, beslutade lotsarna att skaffa sig en motorbåt. Båten byggdes vid Lysekils verkstad år 1905 och försågs med en 6 hästkrafters motor. Maskindriven båt visade sig så mycket förmånligare än segelkutter att ännu en båt anskaffades, något mindre och försedd med en 4 hästkrafters motor. Under byggnad är nu (år 1929) en däckad motorbåt av järn, betydligt större än de tidigare båtarna, möjliggjort genom båthamnens förstoring och fördjupning år 1922.

År 1878 flyttades lotsarnas bostäder från Brevik, där nu Oxelösunds järnvägsstation och hamn är belägna, till Sandviken, där nya bostäder uppförts under ledning av fyringenjör Karlsson.

- * -

Utkiken och några andra av Hävringe-vakten, vilka stannat uppe i den ljusa och stilla sommarnatten, hörde strax efter midnatt den 11 juni 1916 dånet av kanoneld och såg blixtarna från densamma från farvattnet i norr. Ehuru givetvis oroade blev de knappast överraskade. Konvojerna av tyska malmångare hade visserligen länge gått förbi trygga, men det var endast rimligt att motparten någon gång skulle försöka störa och oroa denna, för dem skadliga trafik. Man kunde i sommarnatten se konvojens 12 à 16 fartyg jämte konvojfartygen, en bevärad handelsångare om cirka 1,000 tons samt ett par bevärade trålare. Ännu knappast synliga kom en rad ryska torpedbåtar, hann upp konvojen och öppnade eld mot dess försvar. Det största konvojfartyget syntes omedelbart styra vinkelrätt ut till havs, till synes lämnande åt sitt öde de konvojerade fartygen, vilka i sin tur genast satte kurs in mot närmaste land.

Flykten var emellertid, det insåg till och med de i taktik olärda åskådarna, en krigslist avsedd att locka fienden från sit huvudbyte. Och listen lyckades fullständigt. I stället för att detachera en eller på sin höjd ett par torpedbåtar att förfölja den armerade ångaren - hjälpkryssaren - samt rikta huvudstyrkan åt att avskära återtåget för handelsfartygen sattes samtliga torpedbåtar in på att beskjuta den flyende bevärade ångaren. Och den mötte snart sitt öde, ehuru den i det längsta flöt på de tomfat dess lastrum var fyllt med, varefter torpedeskadern försvann, tydligen i tanke att den väl förrättat sitt värv. De konvojerade fartygen räddade sig in på neutralt område, de bevärade trålarna hade likaledes räddat sig. Stillheten sänkte sig över den för en kort stund så upprörda valplatsen.

Då striden var över kom en båt sökande land. Den innehöll 6 oskadade och 3 sårade från den sänkta hjälpkryssaren, bland dem även dess chef. De skadade fördes upp till lotsvaktstugan och förbands med material ur den platsen tillhöriga samaritlådan. Då det var gjort, skulle man gå iland med motorbåten, men innan man gett sig iväg kom en av de bevärade trålarna sökande efter överlevande. På den togs nu ombord männen från båten, och den gav sig in till Nyköping, där de skadade togs in på sjukhus. Samtliga var vid tillfället utan huvudbonad - i strid gällde enligt chefens besked den regeln att alla skulle ha blottade huvuden. Chefen Hoffman fick av dåvarande mästerlotsen Ördén låna en segelsällskapsmössa.

Det var i få ord den i tidningarna mycket omskrivna sjöstriden vid Hävringe."

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Norrköpings lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsålderman: Carl Henning Asplund, f. 1839
  • Mästerlots: Carl Viktor Öhman, f. 1844
  • Lots: Jacob Theodor Åhlström, f. 1841
  • Lots: Johan Erik (Andersson) Karlström, f. 1851
  • Lots: Karl Emil Vigren, f. 1862
  • Lots: Gerdt Karl Elfving, f. 1865
  • Lots: Per Emil Boqvist, f. 1868
  • Lots: Carl Johan Ördén, f. 1868
  • Lots: Carl Ernst Janse, f. 1861
  • Lots: Claes Herman Asplund, f. 1860
  • Lotslärling: Isak Gunnar (Bratt) Sundström, f. 1870
  • Lotslärling: Carl Alfred Sundström, f. 1870
  • Lotslärling: Wilhelm Ferdinand Åberg, f. 1870
  • Lotslärling: Carl Johan Bergström, 1868

Lotsbarnskola

Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.

Fyrplatsen

1883 anlades fyrplatsen. Veklampa.

1908 hade fyren veklampa med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: F W 8M. Lyshöjd: 20 m. Rött lotsuppassningshus med lykta på hörnet.

  • Fyren är synlig i nordostlig riktning i farleden från Ledskärs fyr samt i en sektor med oförstärkt sken från 37 grad till 43 grad, vilken sektor lämnar ledning vid ankring i mörker.
  • Hälles tänd 6 Juli - 6 Juni.

(Nya) fyrplatsen

WGS-84 Lat. N 58 39,7. Long. E 17 07,7. Sv. Nr. 453200. Int. Nr. C6814

1921 anlades (nya) fyrplatsen. AGA-ljus.

1938 elektriskt ljus med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: K WRG 1,5s 9M. Lyshöjd: 4 m. Vit fyrkur.

1979 fick fyren nuvarande karaktär.

Nuvarande utseende: Vit fyrkur.

Nuvarande karaktär: Q WRG 10,5M. Lyshöjd: 4,0 m.

Sävösundsleden

Klicka här för att se fyrarna i Sävösundsleden.


Jfr Norra Östersjön, Södertälje kanal, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, Landsort