Solpaneldrift

solpaneldrift, energiförsörjning från solljus med hjälp av solpaneler.

Solpaneler används för fyrljuset samt för drift av racon och fjärrmanövrering.

1983 fick fyren Kuggviksskär i Bråviken, som första fyr, energiförsörjning genom solceller och "solbatteri". Den utrustades med 4 solpaneler av fabrikat ARCO typ M53, vardera med 36 solceller. Dessa laddade via en laddningsregulator ett ackumulatorbatteri av typ NiCd (nickel-cadmium). Utvärderingen av denna fyr, liksom de 6 andra försöksfyrarna inklusive Sandhamn Stångskär, utföll till belåtenhet. De 7 försöksfyrarna var försedda med likadana system och spridda längs svenska kusten. Sjöfartsverket hade inte tidigare använt NiCd-batterier i fyrinstallationer.

1984 påbörjade Sjöfartsverket ett 10-årigt program för ombyggnad av fyrarna.

• Det syftade till att skapa bättre arbetsmiljö , samt för att reducera kostnader för drift och underhåll.
• Man ville få bort hanteringen av acetylengas och de tunga gastuberna.
• Försök med solceller hade då visat sig vara en framkomlig väg.

Under 1980-talets senare hälft fortgick den tekniska utvecklingen. I syfte att förenkla anläggningarna och minska servicebehovet befanns laddningsregulatorn inte längre att behövas då antalet solceller i en panel minskades till 33 st, dvs ett oreglerat system. NIFE utvecklade en för solpaneler bättre lämpad NiCd-ackumulator.

• Allt eftersom man vann ytterligare erfarenheter insågs även att man kunde minska gångtidsreserven från cirka 100 till 50 dygn.

Ett antal standardsystem utvecklades:

• 1 solpanel och tillhörande batteri med 105 Ah kapacitet,
• 2 paneler och 244 Ah batteri,
• 2-4 paneler och 348 Ah batteri resp
• 4 paneler och 522 Ah batterikapacitet.

Fyrar och fyrljus Jan 1989 Nov 1993 Förändring

• AGA-ljus (acetylengas) 197 5 - 192
• Dalénljus (acetylengas) 1 0 - 1
• El med gasreserv (AGA-ljus) 52 1 - 51
• El med Dalénljus som reserv 27 0 - 27
• El med batterireserv 308 388 + 80
• El utan reserv 141 133 - 8
• Batteri (engångs) 141 78 - 63
• Solpaneldrift 148 370 + 222
• Vindkraft 25 20 - 5

Summa fasta fyrar 1040 995 - 45

• Fasadbelysta kummel 66 117 + 51
• Lysboj 259 272 + 13
• Lysprick 23 44 + 21

Totalt antal med ljus 1388 1428 + 40

1991 blev Engelska Grundet den första av de stora utsjöfyrarna som modifierades till energiförsörjning från solpaneler.

• 1992 utrustades, som näst sista gasfyr, Såtens fyr på Orust med solpaneldrift. Lilla Köttö vid Fjällbacka sparades som sista gasfyr i Sjöfartsverkets regi.
• 1992 började man också att bygga bort drift genom engångsbatterier, sk primärbatterier, vilka ersattes av solpaneldrift.

1992 byggdes Grundkallen om till solpaneldrift. Sealed-beam-lamporna ersattes av en halogenlampa på 20 W monterad i akryllins, typ ML300. Fyrapparaten monterades på kanten av helikopterplattan. Det sektorindelade fyrljuset hade lysvidd 9,2 M för vit, 6,6 M för röd resp 5,6 M för grön sektor.

1992-1993 förändrades följande utsjöfyrar till solpaneldrift: Västra Banken, Grundkallen, Svenska Björn, Sydostbrotten samt Ölands Södra Grund. De försågs med 4 paneler för att förse fyrljuset med energi, 1 panel för raconen samt 1 för fjärrmanövreringen. För att ha högsta total tillförlitlighet gav man dem separata system. Vissa av dessa fyrar fick även paneler för att ge kraftförsörjning för ventilation, närskyddsdjus samt belysning.

• En konsekvens av övergången till solpaneldrift var att det starka spaltsektorljuset från sealed-beam-lampor övergavs.
• Fyrens lysvidd reducerades till hälften eller mindre.
• Fyrarnas fasadbelysning ersattes av lyktor monterades på fyrkroppen.
• Samtidigt byttes racon och utrustning för fjärrmanövrering ut till energisnåla modeller.
• Tid mellan servicetillsyn kunde dubbleras.

I slutet av 1993 hade 375 fyrar byggts om till solpaneldrift och detta till en kostnad av cirka 25 MSEK.

• 1994 återstod cirka 30 fyrar med primärbatterier att modifiera.

Den nya tekniken med ombyggnad till drift från solpanel har varit mycket kostnadsbesparande. Driftsäkerheten har visserligen försämrats, men hålls på en för användaren tillräckligt hög nivå.

• Den nya tekniken också har inneburit, att det är svårt att använda de gamla fyrlinserna, som optiskt är gjorda för en ljuskropp större än den i en liten halogenlampa.
• De gamla linserna riskerar därför att monteras ner.
• Alternativt monteras en ny fyrlykta med plastlins utanför lanterninen.
• Standard akryllins är tillverkad i ett stycke i form av en trumlims med 300 mm diameter. I den kan en lågvolts glödlampa 60/10 W vara monterad, dvs den ordinarie glödtråden i lampglaset är för 60 W och då den går sönder kopplas reservtråden på 10 W automatiskt in på strömförsörjningen. Alternativt kan en 20/20 W halogenlampa användas.

1998 (februari) var 445 av Sjöfartsverkets fyrar försedda med solpaneldrift. De hade en sammanlagd maxeffekt av 49 kW och var anslutna till ackumulatorer med 106 000 Ah kapacitet. Kraften kom från 968 paneler.

• År 2000 hade Sjöfartsverket 461 fyrar försedda med solpanel i drift. Utvecklingen pågår fortsatt.

Jfr solpanel, fyrljus, elektriskt ljus, vindgenerator, halogenlampa, racon, akryllins, Svenska Björn.