Mariestad: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 20: Rad 20:
58.83815, 13.971001 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sjötorp]];
58.83815, 13.971001 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sjötorp]];
58.822725, 13.873542 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bornäsudde]];
58.822725, 13.873542 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bornäsudde]];
58.852608, 13.712343 ~ ~ ~ ~ ~ [[Borhallsudde]];
58.799373, 13.698086 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smörhättan]];
58.799373, 13.698086 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smörhättan]];
58.71506, 13.816784 ~ ~ ~ ~ ~ [[Mariestad]];
58.71506, 13.816784 ~ ~ ~ ~ ~ [[Mariestad]];
58.723689, 13.847508 ~ ~ ~ ~ ~ [[Snuggen]];
58.723689, 13.847508 ~ ~ ~ ~ ~ [[Snuggen]];
58.730753, 13.848825 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nolhagen]];
58.730753, 13.848825 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nolhagen]];
58.744581, 13.863854 ~ ~ ~ ~ ~ [[Snappudden]];
58.711, 13.6755 ~ ~ ~ ~ ~ [[Viksnäsudde]];
58.711, 13.6755 ~ ~ ~ ~ ~ [[Viksnäsudde]];
58.6938, 13.6382 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gullsjö]]
58.6938, 13.6382 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gullsjö]]


  |height=300px
  |height=400px
  |icon=PluppFyr.png
  |icon=PluppFyr.png
}}
}}


Mariestad fick stadsprivilegier år 1583. Ungefär samtidigt även Karlstad. Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som ville etablera knutpunkter för handel och sjöfart i sitt hertigdöme Värmland och norra Västergötland.
Hamnen vid Tidans mynning i Vänern räknades till de viktiga i mitten av 1500-talet. Här fanns den medeltida Tunaholms kungsgård. Mariestad var först en knutpunkt för export av spannmål för att senare domineras av industriprodukter.
Mariestadssjön är stenrik och delvis grund. Särskilt var det inloppet från väster som var stenigt och svårt att angöra. Det var säkrare att gå genom Östersundet i nordost.
Mariestadssjön kom att bli ett av de fyrtätaste farvattnen i Vänern. Men det skulle dröja. Först 1902-1904 togs de många nya ledfyrarna i bruk mellan [[Viksnäsudde]] i väster och [[Bornäsudde]] i öster


== Inseglingsfyrar till Mariestad ==
== Inseglingsfyrar till Mariestad ==

Versionen från 16 augusti 2016 kl. 12.23

Mariestad, svensk stad med ledfyrar, ensfyrar och hamnfyrar vid södra kusten av sjön Vänern.

För insegling i västra inloppet leder fyrplatsen Viksnäsudde samt ensfyrarna Snappudden övre och nedre. För insegling ifrån norra inloppet leder Bornäsudde (i nordost om denna ligger Harnäsudde och Sjötorp med Göta kanal) och ensfyrarna Snuggen och Nolhagen nedre
KartaRitadVänernSödra.jpg
Snuggens fyr. Foto Mariestads Fyrsällskap

SweFlag.jpg VSS logo .jpg Symbol fyr.jpg

Ensfyren Snappudden Övre. Foto Mariestads Fyrsällskap
Ensfyren Snappudden Nedre. Foto Mariestads Fyrsällskap
Ensfyren Nolhagen Övre. Foto Mariestads Fyrsällskap
Ensfyren Nolhagen Nedre. Foto Mariestads Fyrsällskap
Mariestads hamnfyr. Vykort
Laddar karta ...


Mariestad fick stadsprivilegier år 1583. Ungefär samtidigt även Karlstad. Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som ville etablera knutpunkter för handel och sjöfart i sitt hertigdöme Värmland och norra Västergötland.

Hamnen vid Tidans mynning i Vänern räknades till de viktiga i mitten av 1500-talet. Här fanns den medeltida Tunaholms kungsgård. Mariestad var först en knutpunkt för export av spannmål för att senare domineras av industriprodukter.

Mariestadssjön är stenrik och delvis grund. Särskilt var det inloppet från väster som var stenigt och svårt att angöra. Det var säkrare att gå genom Östersundet i nordost.

Mariestadssjön kom att bli ett av de fyrtätaste farvattnen i Vänern. Men det skulle dröja. Först 1902-1904 togs de många nya ledfyrarna i bruk mellan Viksnäsudde i väster och Bornäsudde i öster

Inseglingsfyrar till Mariestad

1904 blev inseglingen till Mariestad klar i och med byggandet av 8 nya fyrar: två vid Nolhagen, en vid Snappudden, en vid Snuggen, en vid Marieholm, en på Röskär och tre inne i hamnen. Av dessa var Snappudden, Nolhagen nedre och Snuggen större fyrar byggda av järn, 16 m höga. Samtliga var försedda med fotogenbelysning

1955 fick Nolhagen övre och nedre elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv. Fyrarna Snappudden, Röskär, Marieholm och den yttre hamnfyren, senare även de inre hamnfyrarna, försågs med AGA-ljus. Därmed var alla automatiserade.

Snuggen

Int nr 952800. Cirka 1M NO om Mariestad, vid Strandvägen ca 2 km norr om Mariestads centrum.

Upptill vitt, nedtill rött 16 m högt fyrtorn. Byggdes 1904, ombyggt 1992. Drevs med fotogen fram till 1955 då den fick elektriskt ljus och AGA-ljus som reserv. 1992 togs AGA-reserven bort. Renoverades 2013 av Mariestads Fyrsällskap.

Fyrkaraktär Oc W 5s. Lysvidd: W 9 M. Lyshöjd: 25,3 m

"Fyrarna Snuggen och Nolhagen nedre är ens i 185,5°. Enslinjen leder fritt från Östersundet till enslinjen hos fyrarna Mariestad övre och nedre. Flera grund ligger nära enslinjen.

Snappudden nedre

Int nr 954500.På Röskär NNO om Mariestad, 1,3 M om farleden.

Vit fyrkur. Byggdes 1904, ombyggt 1993, renoverades år 2011 av Mariestads Fyrsällskap

Fyrkaraktär Iso W 4s. Lysvidd: W 11 M. Lyshöjd: 5,3 m

Fyrarna Snappudden nedre och Snappudden övre är i ens i 074°. Enslinjen leder fritt från farvattnet NO om Viksnäsudde till enslinjen hos fyrarna Nolhagen men inte längre österut. Dagerfyring från 1/12 till vårutprickningens slutförande.

Snappudden övre

Int nr 954501. 1350 m från Snappudden nedre, ca 4 km norr om Mariestads centrum

Vitt 15,5 m högt, nedtill öppet fyrtorn. Byggdes 1904, ombyggt 1993

Fyrkaraktär Q W. Lysvidd: W 10,5 M. Lyshöjd: 14,3 m

Nolhagen nedre

Int nr 954900. 700 m SO om farleden, ca 3 km norr om Mariestads centrum.

Vitt 9 m högt fyrtorn. Byggdes 1904, ombyggt 1992, restaurerades år 2014 av Mariestads Fyrsällskap

Fyrkaraktär Oc WR 5s. Lysvidd: W 9,0 M R 6,4 M. Lyshöjd: 16,3 m

Nolhagen övre

Int nr 954901. 250 m från Nolhagen nedre, ca 3 km norr om Mariestads centrum.

Vitt 13,5 m högt, nedtill öppet fyrtorn. Byggdes 1904, ombyggt 1992, restaurerades år 2014 av Mariestads Fyrsällskap

Fyrkaraktär Oc R 5s. Lysvidd: R 6,4 M. Lyshöjd: 20,7 m

Hamnfyrar

Mariestad nedre. Int nr 953100. I yttre hamnen, ca 100 m O om Oljekajen. Fyrlykta på vit triangeltavla med rött bälte. Byggdes 1904, ombyggt 1994

Fyrkaraktär Iso W 4s. Lysvidd: W 6,5 M. Lyshöjd: 4,5 m

Mariestad övre. Int Nr 953101. På V hamnpiren 410 m från föregående. Fyrlykta på vit tiangeltavla med rött bälte. Byggdes 1904, ombyggt 1994

Fyrkaraktär Q W. Lysvidd: W 6,5 M. Lyshöjd: 8,0 m

Mariestad Inre nedre. Int Nr 955800. På V hamnpiren, 150 m S om pirhuvudet. Fyrlykta och trekantigt dagmärke, vitt med röda kanter. Byggdes 1904, ombyggt 1927

Fyrkaraktär Q R. Lysvidd: R 3,2 M. Lyshöjd: 5,0 m

Mariestad Inre övre. Int Nr 955801. 610 m från föregående. Fyrlykta och trekantigt dagmärke, vitt med röda kanter. Byggdes 1904, ombyggt 1927

Fyrkaraktär Iso R 4s. Lysvidd: R 5,0 M. Lyshöjd: 9,0 m

Länkar

Extern länk till Mariestads fyrsällskap


Jfr Vänern, svenskt fyrväsende, hamnfyr, ensfyr, öppet pelartorn, vänerlots