Projektering
Projektering, planering av byggande / uppförande.
Här exemplifierad med saxade delar av projekteringen av Farstugrundens kassunfyr.
1. Syftet med fyren är dels att förbättra angöringen av Luleåområdet och dels att ersätta viktiga bojstationer
2. Fyrbyggnad i likhet med fyren Norströmsgrund.
3. Fyren skall utrustas med anordningar för fyrljus, mistsignal, radiofyr, racon och fasadbelysning. Elkraften avses alstras på fyren genom lokala elverk, då avståndet till land gör att en kabelanläggning ur såväl ekonomisk som teknisk synpunkt ej är lämplig. Fyren förutsätts bli obemannad och all apparatur helautomatisk. För kontroll av fyren anordnas radioförbindelse mellan fyren och Luleå lotsplats.
Plan
Angående bottenfast fyr på Farstugrunden samt indragning av farled m.m.
Utformning
... bottenfast fyr ... på Farstugrunden bör ... utformas enligt nedan.
Namn: Farstugrunden
Läge: C:a 65° 19,83’ N, 22° 45,30’ O på c:a 14 m vattendjup. Bottenförhållandena undersökta av …
Karaktär: K 4s
Sektorer: (10 st med vita, röda och gröna sektorer och med specade bäringar)
Ljusstyrkor: C:a 150.000 cd för vitt, 80.000 / 25.000 cd för rött resp. 50.000 / 20.000 för grönt sken
Fyrbyggnad: I likhet med fyren Norströmsgrund. Fasadbelysning.
Färgsättning: Orange.
Lyshöjd: C:a 27 m.
MS: Nautofoner, riktade NV-vart och SO-vart, 3 ljud var 60s.
RC: Igenkänningssignal FA = ..-. .- . Fyren utrustas med racon.
När fyren trätt i funktion
Sedan fyren Farstugrunden trätt i funktion kommer följande säkerhetsanstalter att indragas:
- . Radiofyren Rödkallen och mistsignalen vid samma fyr.
- . Lys- och ljudbojen Farstugrunden samt trattremmaren med kon och klot.
- . ”Marakallenleden” med 6 lys- och ljudbojar samt 11 remmare.
- . Lys- och ljudbojen Falkens Grund, c:a 11 M OSO om Norströmsgrund.
(datum)
(sign)
Allmänna förutsättningar och utrustning
1. Allmänna förutsättningar
Fyren skall utrustas med anordningar för fyrljus, mistsignal, radiofyr, racon och fasadbelysning. Elkraften avses alstras på fyren genom lokala elverk, då avståndet till land gör att en kabelanläggning ur såväl ekonomisk som teknisk synpunkt ej är lämplig. Fyren förutsätts bli obemannad och all apparatur helautomatisk. För kontroll av fyren anordnas radioförbindelse mellan fyren och Luleå lotsplats.
2. Fyrljusanläggningen
Då fyren kommer att förses med helikopterlandningsplatta avses fyrljuset erhållas genom arrangemang av sealed-beam-lampor. Anläggningen utförs i likhet med Norströmsgrund, det vill säga med dubblerat lamparrangemang matat från var sin tyristorstyrning, varigenom heldubblerad och av varandra oberoende utrustning erhålls. Fyrljuskaraktär K4s (2+2). Tändning och släckning skall normalt ske genom fotocellutrustning, men manövrering skall även kunna ske från kontrollstationen (dagerfyring och manövrering). Ljusöppningarna förses i erforderlig omfattning med elvärmerutor. Skärmning i princip enligt (tidigare) förslag.
3. Fasadbelysning
För att underlätta avståndsbedömningen till fyren under mörker anordnas fasadbelysning av SjöV:s standardutförande med fotocellstyrning.
4. Landningsljus
Landningsljus (fotocellstyrt) anordnas för helikopterplattan jämte en röd och grön lampa till ledning för helikopterlandning.
5. Kraftförsörjningen
Elkraften skall erhållas från ettdera av 3 st dieselgeneratoraggregat, om c:a 50 hk, 45 kVA, 400/230V, 3-fas, 50 p/s. För aggregaten anskaffas instrumentskåp innehållande dubblerad start- och stopputrustning jämte övervakningsanordningar. Vid fel skall igång varande aggregat omedelbart stoppas och blockeras för vidare start samt nästa i tur stående aggregat startas. Vid normal drift skall aggregaten automatiskt skiftas efter c:a 200 tim drift. Motorerna skall vara försedda med oljetråg för 1000 tim drift. Kylningen av aggregaten anordnas med separata cellkylare, som förbindes med ventilationssystemet via separata trummor och fläktar. (system enligt Nordvalen – Svinbådan). För fördelning av elkraften anskaffas ett särskilt fördelningsskåp, även med utrustning för inkoppling av aggregaten för manuell drift. För brännoljebehovet anordnas separata tankar om c:a 8 m3 för varje aggregat. I reserv skall på fyren finnas en dieselmotor och en generator för reservändamål.
6. Mistsignalanläggning med dimdetektorer
Ljudsändarna skall utgöras av 2 st 2-grupps nautofoner riktade i nordväst och sydost. En enhet i vardera gruppen skall matas med separat givareutrustning, varigenom ernås att ljudverkan erhålles i båda riktningarna med endast halva anläggningen i drift. Grupperna skall kunna hållas i drift samtidigt eller var för sig oberoende av varandra. Till- och frånslag skall normalt ske automatiskt genom dimdetektorer typ RTM, varav en riktad nordvart och en sydvart.
Då anläggningen skall vara helautomatisk och även anpassad för fjärrkontroll erfordras speciell utrustning härför. Manövrering skall kunna ske via fjärrmanöver vid fel på automatiken , varvid även teckengivareskifte skall kunna utföras genom inkopplingsföljden. (Mist 1 först = teckengivare 1, Mist 2 först = teckengivare 2). Mistsignalkaraktär: 3 ljud var 60 s (4+4+4+4+4+4+40).
7. Radiofyranläggningen
Radiofyr i heltransistoriserat utförande av AGA:s tillverkning typ MAFS 607 installeras. Anläggningen är dubblerad med separat tid- och teckenverk samt anordningar för fjärrmanövrering. Strömförsörjningen anordnas med separata batterier och likriktare för envar av enheterna. Antennanläggning (gemensam för båda sändarna) med avstämningsenhet, genomföringar m.m. utföres enligt SjöV:s standard för fyrar med helikopterlandningsplatta. Upptiningstransformator för avisning av antennen installeras. Igenkänningssignal prel F A (.._. .- ).
8. Racon
För att med radar kunna identifiera fyren installeras 3 cm:s racon-anläggning.
9. Fjärrkontrollanläggningen
För kontroll och övervakning anordnas radiolänk (380 MHz) mellan fyren och kontrollstation och överförningen av informationer och manövrar utföres enligt telegramprincipen. Följande manövrar och indikeringar skall kunna överföras.
…
10. VHF-station
VHF-radiostation installeras för samtal med kontrollstation och tjänstebåtar jämte kustradiostation.
11. Rundradiomottagare
För avlyssning av tidssignalen samt för servicepersonal anskaffas en rundradiomottagare.
12. Batterier.
För dieselgeneratoraggregaten anordnas separat startbatterier och för startautomatiken och övrig utrustning dubbla manöverbatterier, samt ett mindre nödbatteri.
13. Likriktare
För underhållsladdning av start- och manöverbatterier anskaffas lämpliga konstantspänningslikriktare, förslagsvis av LM Ericssons fabrikat.
14. Nödbelysning
Viktigare lampor (trappljus och maskinrum) skall vid nätbortfall kunna inkopplas till ett separat batteri.
15. Kraft- och belysningsinstallationen.
För fördelning och avsäkring anskaffas erforderliga elcentraler, brytare, uttag, kabel och övrig installationsmateriel. Installationsritningar och materialspecifikationer utarbetas genom XX-sektionens försorg.
16. Verktygsutrustning
Mema handborrmaskin med bänkställ och övrig utrustning anskaffas. Övriga handverktyg för maskiner som elutrusningen anskaffas i erforderlig omfattning.
17. Kostnadskalkyl
| Administration | 110 000 |
| Lokalkraft med tillbehör | 225 000 |
| Fyrljus | 135 000 |
| Mistsignal med dimdetektor | 115 000 |
| Radiofyr | 90 000 |
| Fjärrkontroll | 75 000 |
| Radiokommunikation | 15 000 |
| Installationer utomstående | 100 000 |
| Diverse och oförutsett | 35 000 |
| SUMMA KRONOR | 910 000 |
(datum)
(sign)
Konstruktion, dimensionering och byggande
Förutsättningar och utförande
1. Uppförandet av Farstugrundets fyr ... dels förbättra angöringen av Luleåområdet och dels att ersätta viktiga bojstationer med bottenfasta fyrar.
2. Fyren har projekterats på grundval av uppgifter dels betr. säkerhetsanstalters fyrtekniska prestanda och dels betr. bottenundersökningar.
3. Med uppfyllande av de krav som ställts för utformning och utrustning av rubr fyr föreslår vi att fyrbygget utföres lämpligast som s.k. gravitationsfyr, typ Västra Banken, Norströmsgrund, dock med de modifikationer som det mindre vattendjupet, fyrplatsens läge och utrustningen av fyren nödvändiggör.
4. Byggandet av fyren planeras ske enligt den sedvanliga metoden, dvs på pålbädd, under vinterperioden 1972-73 i Jävre-Sandholmen, där vattendjupet invid kaj är c:a 7 m vilket således begränsar djupgåendet av fyrkassunen vid sjösättningen till max 6,2 m.
För att åstadkomma erforderligt deplacement och tillfredsställande flytstabilitet vid bogsering och sänkning av kassunen, påbygges efter sjösättning dess yttre cylindervägg med en vattentät fångdamm av betong. Efter utsättning av fyren på grunden rives de provisoriska väggarna genom att de segmentvis fälls utåt sedan bultförbindningarna mellan de f ö fristående elementen lossats.
5. Före sjösättningen utföres alla betonggjutningar med undantag av radiella väggar över +5,0, isskyddet och fångdammen. Totalvikt av fyren vid sjösättning (på pålbädden) uppgår till c:a 2540 ton, djupgående c:a 6,11 m och metacentrumavstånd c:a 0,59 m.
6. Efter sjösättning och bogsering till hamn med lämpligt djup (S Haraholmen) utförs kompletterande arbeten.
- Pågjutning av bottendel c:a 146 m3 btg
- gjutning av fångdamm c:a 96 m3 btg
- gjutning av radiella väggar c:a 102 m3 btg
- ”isskydd” och gjutning av tornets yttre del 1,20 m till 15,80 m c:a 189 m3 btg
Efter avslutade arbeten gäller följande: total vikt av fyrkassunen efter kompletterande betonggjutningar m.m. 3856 ton, flytdjup c:a 9,28 m och flytstabilitet (metacentrumavstånd) c:a 0,66 m.
Vid sänkning på fyrplatsen blir minimalt metacentrumavstånd c:a +0,35 m. Sandfyllning i kassunen på platsen uppgår till c:a 2.100 m3 och över denna injekteringsbetong till c:a 300 m3.
7. Total vikt för färdig fyr, deplacement frånräknat, uppgår till c:a 5.080 ton.
- Sänkt fyr ej riven fångdamm 2.520 ton.
- Sänkt fyr med riven fångdamm utan sandfyllning 2.360 ton.
8. Dimensionerande belastningar.
a) Stabilitet mot iskrafter
Fyren har i första hand dimensionerats för en iskraft av c:a 2.500 ton som antages verka i medelvattenytan (nivån +14,0) eller fördelad på en bredd motsvarande fyrens diameter c:a 348 ton/m. Fyren Norströmsgrund kan däremot motstå totala iskraften upp till 2.000 ton eller fördelad på fyrens bredd c:a 270 ton/m.
Iskrafter:
- Horisontalkraft 2.500 ton
- Stjälpande moment 35.000 ton m
- …
- Max grundtryck 6,4 kg/cm2
b) Stabilitet mot vågkrafter:
Dimensionerande våg antas vara en brytande våg med höjden 13 m. Från våg- och stabilitetsberäkningar har följande värden erhållits:
- Total horisontalkraft c:a 2.200 ton
- Uppåtriktad vertikalkraft c:a 500 ton
- Stjälpande moment c:a 28.000 ton m
- …
- Max grundtryck 4,4 kg/cm2
c) Stabilitet omedelbart efter rivning av fångdammen
Innan sandfyllningen utförts är fyrens tyngd i lugnvatten 2.360 Mp. Tillåtes tgy = 0,36 som motsvarande beräkning för fyren Finngrundet erhålles tillåten horisontalkraft till 850 Mp vilket ungefär motsvararar en våg med en höjd av c:a 6 m.
9. Kostnader
Beräknade byggkostnader enligt föreliggande förslag uppgår till c:a 3.290.000 kronor. Kostnaden för elektrisk utrustning m.m. har enligt De uppskattats till 910.000 kronor. Totala anläggningskostnaden för fyren Farstugrunden uppgår således till c:a 4.200.000 kronor.
I avvaktan på att Kungl Maj:t ställer erforderliga investeringsmedel till SjöV:s förfogande utföres finansieringen med av AMS förskotterade medel inom ramen för ovan angivna belopp.
(datum)
(sign)
Jfr kassunfyr, Jävre-Sandholmen, Farstugrunden, Lule-leden, Bottenviken