Riksdaler

riksdaler, förkortning rdr, var från början av 1600-talet benämning på det svenska dalermyntet av silver.

Fram till 1776 användes I Sverige mynträkning i mark, öre och penningar. 1873 infördes krona som huvudmynt i Sverige. 1 krona = 1 Rdr riksmynt. 1 krona = 100 öre

Tidiga betalningsmedel

Ursprungligen användes som betalningsmedel föremål, som ansågs vara värdebeständiga.

• I till exempel Syd- och Mellanamerika ansåg indianerna att cacaobönor vara mer inflationssäkra än guld och silvermetall.
• I Indien användes krakmandlar (cirka 1750: 1 rupie = 48 peis. 1 peis = 64 bedams. 1 bedams = 1 krakmandel, dvs 3072 krakmandlar = 1 rupie).

Tidiga mynt

Sedan antiken har mynt använts.

• De första präglades cirka 650 f.Kr. i Lydien (västra Turkiet).
• Därifrån spred sig myntprägling till greker och Orienten.
• Romarnas mynt, denarer av silver, började ges ut på 200-talet f.Kr. och blev en internationellt använd valuta.
• Andra länder gav efter hand ut egna mynt.
• Med växande handel fick myntväsendet sitt genombrott på 1500-talet.

794-1300 präglades myntet denar i Karl den Stores rike (nuvarande Frankrike, BeNeLux, Tyskland, Österrike, Schweiz, Norditalien).

1252 började i Florens myntet florin att präglas. Metallen var guld.

1275 återvände Marco Polo till Venedig från sin resa till Kina. Han kunde berätta att kineserna använde sedlar. 1282 började i Venedig myntet dukat att präglas. Metallen var guld. Venedig kontrollerade vid denna tid all handel med Orienten.

1518 började det tyska riksmyntet taler att tillverkas.

1524-1618 var mark myntenhet i Danmark (1 mark = 16 Skilling = 192 Penge).

Sverige

I Sverige kom utländska mynt tidigt till användning.

• Under vikingatiden präglades nordiska mynt.
• Under medeltiden präglades i Sverige först de lägre valörerna penning och örtug, senare även de högre valörerna öre och mark.

995-1035 präglades mynt i Sigtuna. Olof Skötkonung lät anlita engelska myntslagare som använde stansar med engelska kungabilder.

1140 återupptogs myntprägling i det som skulle bli Sverige, i bl a Lödöse.

1512-1664 var mark myntenhet i Sverige (1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar).

1534 infördes i Sverige myntet daler. Det präglades i silver fram till 1776. 1 daler silvermynt = 50 öre.

1600 (cirka) kallades daler (silvermynt) för riksdaler.

1624 började dalern att präglas i koppar men gick till lägre kurs än silvermyntet.

• Myntens värde gick efter vikten.
• Det störst myntet vägde 19,7 kg och motsvarade 10 daler silvermynt.

Sedlar

Sedlar fanns i Kina redan under 600-talet under Tangdynastin.

• Under Sungdynastin under åren 960-1279 var sedlar ett vanligt betalningsmedel.
• Till exempel den italienske upptäcksresande Marco Polo berättade om detta.

1661 utgavs de första banksedlarna i Sverige genom Stockholms Banco, ett finanshus ägt av bankir Johan Palmstruch.

• Sedlarna kallades kreditivsedlar och kan närmast jämföras med vår tids checkar eller postväxlar.
• Det kom att visa sig att banken gav ut sedlar utan täckning, vilket gjorde att den gick i konkurs.

1668 grundades Riksens Ständers Bank, nuvarande Sveriges Riksbank.

• Man började att utfärda sk transportsedlar i fasta valörer.
• Sedlarna trycktes till en början av privata boktryckare.
• Sedlar som var utfärdade av Riksens Ständers Bank var försedda med påskriften: "Den som denna sedel efterapar skal warde hängd".

1694 bildades Bank of England. Pundets värde knöts till guldets.

1737 anförtroddes tryckningen till det kungliga boktryckeriet.

• Men trots att falskmynteri var belagt med dödsstraff kom många falska sedlar i omlopp.

1743 fick Sverige fasta valörer för sedlar.

1755 beslutade Riksens Ständers Bank att starta ett eget pappersbruk och sedeltryckeri.

• Yrkeskunniga personer smugglades från Holland och byggde upp Tumba pappersbruk utanför Stockholm.
• I Holland rådde förbud mot export av teknik och tekniskt kunnande.

1759 den 7 februari kunde holländaren Erasmus Mulder visa upp det första provet på sedelpapper från Tumba pappersbruk.

1789 inrättades Riksgäldskontoret som ett ämbetsverk för förvaltning av statsskulden och styrdes av reglemente fastställt av riksdagen.

Sedlar och mynt utgivna av Riksens Ständers Bank kallades banko, och

• om de var av silver kallades de specie.

Riksgäldskontorets sedlar kallades riksgäld.

1 rdr riksgäld (riksgäldsedel) = 2/3 av 1 rdr banko (banksedel).

1 rdr banko = 3/8 av 1 rdr specie (silvermynt).

På 1830-talet gav några svenska privatägda banker ut sedlar.

• De hade fått riksbankens tillstånd för detta.
• Göteborgs Enskilda Bank gav ut egna sedlar under åren 1848-1901.

1931 avskaffade Sverige guldmyntfoten.

1972 fick Sverige ny myntlag, som ersatte den från 1873. All koppling till ädla metaller upphörde.

Sverige och devalveringar

1715-1719 utgavs Karl XII:s nödmynt (Görtzdaler) sedan stadskassan tömts.

1719 genomfördes en så kallad myntrealisation, idag kallad devalvering, på grund av inflationen.

1745 genomfördes ånyo en myntrealisation (devalvering) på grund av inflationen.

• Kronan hade låtit riksbanken trycka mer sedlar än vad den hade täckning för i gångbart mynt.
• Sedlarnas värde sjönk och de löstes inte längre in.
• Sedelpressarna hade fått gå på grund av ökade kostnader för kriget mot Ryssland.

1777 genomfördes ånyo en myntrealisation (devalvering) på grund av inflationen efter ytterligare ökad sedelutgivning.

• Riksbanken löste in sina sedlar till halva nominella värdet.
• Riksdalern blev svenskt huvudmynt.

1 rdr = 6 daler = 48 skilling = 576 rundstycken.

1 daler = 8 skilling. 1 skilling = 12 rundstycken.

1803 genomfördes ånyo en myntrealisation (devalvering) i Sverige på grund av inflation.

• Gustaf III:s ryska krig skulle betalas med de av riksgäldskontoret utgivna riksgälds- och kreditsedlarna.
• Även dessa gavs ut i för stor mängd. För 2 riksdaler i riksgäldssedlar erhölls 1 riksdaler i banksedlar.
• Kort därefter måste man tillgripa ännu en myntrealisation (devalvering).
• De för finska kriget 1808-1809 utgivna sedlarna blev då oinlösliga.

1834 genomfördes ånyo en myntrealisation (devalvering) i Sverige på grund av inflation.

• Silvermyntfoten återinfördes och fastställde kursen för riksdalern.
• Sedlarna löstes in till 3/8 av nominella värdet.

1855 genomfördes en devalvering och myntreform.

1,5 Rdr riksmynt = 1 Rdr banko.

1 rdr riksmynt delades i 100 öre

1976-1982 hade Sverige flera devalveringar.

• Kronan devalverades i augusti 1981.
• I oktober 1982 devalverades den åter, nu med 16%.

Tyskland

1871 införde Tyskland valutan mark som knöts till guld via nya myntlagar.

1873 infördes i Tyskland valutan Reichsmark. 1 RM = 100 Reichspfenning.

1914-1918 rådde hyperinflation i Tyskland (Versaillesfreden 1919).

• Före första världskriget motsvarade 1 Reichsmark = 0,89 krona.
• Efter kriget hade kursen fallit katastrofalt.
• I januari 1921 kostade 1 dollar 64 Reichsmark.
• I november 1923 var kursen 1 dollar = 4,2 triljoner Reichsmark.

1924 fick tyskarna den nya räntemarken.

1 räntemark = 1 biljon Reichsmark.

1948 infördes i Västtyskland valutan Deutsche Mark.

1 DM motsvarade 0,81 krona.

Myntunioner

1865 infördes den Latinska myntunionen som omfattade Frankrike, Italien, Belgien, Schweiz och Grekland.

• Unionen upphörde efter det fransk-tyska kriget 1870-1871.

1873 infördes i Sverige krona som huvudmynt. 1 krona = 1 Rdr riksmynt. 1 krona = 100 öre.

• Då infördes den Skandinaviska myntunionen. Detta gjordes på danskt initiativ.
• Samma valuta användes nu av svenskar, danskar och norrmän.
• Under 51 år höll sig kronkursen stabil och inflationen var låg, fram till upplösningen.
• Man hade guldmyntfot dvs sedlarna kunde lösas in till sitt värde i guld.

1924 upplöstes den Skandinaviska myntunionen.

Dollarn

1792 blev dollar myntenhet i USA.

1971 avskaffade USA guldmyntfoten.

Europa med ecu och Euro

1981 införde EU en artificiell valuta, ecu.

1991 knöts den svenska kronan till ecu. EU:s medlemsstater beslöt att bilda den Europeiska Monetära Unionen EMU.

1992 fick den svenska kronan flytande växelkurs.

1998 inrättades den Europeiska centralbanken ECB.

1999 knöts den danska kronan till euro.

1999 började 11 europeiska länder att använda valutan euro vid elektroniska överföringar.

2001 såldes Tumba bruk till det amerikanska företaget Crane & Co och fick namnet Crane AB.

2002, den 1:e januari, gick 12 EU-länder över till euro som enda betalningsmedel. Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland, Österrike.

• Sedlarna var i valörerna 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro.
• Mynt i valörerna 1 och 2 euro, samt 1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent. 1 euro = 100 cent.
• Nästan 300 miljoner européer har euro som enda valuta.
• Den amerikanska dollarn hade cirka 391 miljoner användare, varav 287 miljoner i USA.

2004 folkomröstade Sverige om övergång till euro som enda betalningsmedel. En majoritet sade nej.

Falskmynteri

2001 försågs de svenska sedlarna i valör 100 och 500 kronor med nytt säkerhetspapper och tryck samt en folieremsa för att försvåra förfalskning.

• Dollarn är dock den sedel som vanligast blir förfalskad.

2002 rapporterades cirka 2000 falska sedlar till den svenska polisen.

• Framför allt var det enkla förfalskningar gjorda med hemdator (scanner och bläckstråleskrivare).

2004 upptäcktes och polisanmäldes i Sverige 2 051 stycken förfalskade sedlar till ett värde av 886 500 kronor.

Jfr Lotsverket, straff, prisutveckling.