Ystad

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ystads fyrar, hamnfyrar för inloppet till Ystad men som även tjänstgörande som kustfyr. Södra Östersjön.

Ystad karta ritad.jpg
Fyren Ystad inre. Foto Sten Persson

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg

Fyrarna i Ystad och Falsterbo. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Ystad inre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Ystad yttre, f.d. Söderstjärna. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Ystad inre 2001. Det lilla huset till höger inrymmer mätare för vattenståndet, se pegel. Foto Leif Elsby
Flyttningen av Ystad inre 1866. Foto Lotsverket
Ystad inre 1893. Foto Lotsverket
Ystad inre 1924. Foto Lotsverket
Ystad yttre fyr inifrån hamnen 1893. Foto Lotsverket
Ystad hamnen. Vykort
Ystad yttre 1922, f.d. Söderstjärna. Foto Lotsverket
Ystad yttre 1926, f.d. Söderstjärna. Foto Lotsverket
Ystad fyrpersonals bostadshus 1922. Foto Lotsverket
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
finns ej finns ej N 55 26, O 13 50 (släckt) 15 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1847 1865/66 1866 aldrig bemannad 15,7 16,0


Postfyrar

Under 1840-talet hade Ystad hamn två fyrlyktor tända på Postdirektörsämbetets bekostnad då postbåtarna förväntades inlöpa till hamnen.

  • Ljuset från dessa kunde emellertid förväxlas med i staden tända ljus.
  • En hemställan gjorde därför till Kungl. Maj:t om att bättre fyrar måtte sättas upp för hamnen.

Ystad Nedre Nr 1 och Ystad Övre Nr 1

1847 uppfördes två fyrtorn i trä:

  • ett på yttersta östra hamnpiren åttakantigt mindre torn med lanternin och spegel för sideralsken med oljelampa för rovolja samt
  • ett åttakantigt större torn med lanternin och spegel för sideralsken med oljelampa för rovolja placerat längre in i hamnen. Ritat av Carl Sandell.
  • Utseendet hos det inre tornet (Ystad Övre Nr 1) påminde om det på Malören, ritat 1850 av Nils Gustaf von Heidenstam.

Original optik: Sideralskensspegelapparat med envekig rovoljelampa för föränderlig oljeyta

1858 uppsattes på den östra pirarmen en järnstolpe med lanterna. Ritat av Carl Sandell.

1865 revs det inre tornet i trä för att bereda plats för att utvidga järnvägsbangården.

  • Den yttre fyren i trä försågs med rött lampglas till sideralskenet.

Ystad Övre Nr 2

1866 utbyttes det inre tornet i trä (Ystad Övre Nr 1) mot ett nytt inre torn (Ystad Övre Nr 2), en åttakantig järnfyr, med lanternin och lins.

1871 togs lanternan på järnstolpe ner.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”a) Inre fyren (Ystad Övre Nr 2): Linsfyr med vitt, fast sken. Lat. N. 55° 25’,6. Long. O. 13° 50’,1.

  • Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 55 fot (16,5 m).
  • Fyrtornet: av järnplåt, nedre delen röd, övre vit
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
  • Lysfält: alla riktningar mot sjön.
  • Tornets höjd från grund: 53 fot (15,9 m).

Fyrtornet, som är av järnplåt, står nära hamnbassängen, något väster om bangårdsbyggnaderna.”

”b) Yttre fyren (Ystad Nedre Nr 1): Hamnfyr med rött, fast sken. 1300 fot (cirka 390 m) i S 34° från linsfyren.

  • Tornet för hamnfyren står på yttersta änden av västra hamnarmen. Fyrapparaten är ett sideralsken och lampa med rött glas. Lamplågans höjd över vattnet är 20 fot. Den lyser åt alla sidor och har en lysvidd av 6 minuter. Tornet är vitmålat.
  • Fyrarna, vilka står i NO t N och SV t S från varandra, bör av fartyg som söka sig in till Ystad, hållas ens, och yttre fyren på hamnarmen tagas helt nära om babord, för att ingå genom den endast 220 fot breda hamnöppningen. 2:ne hamnfyrar anbringades 1847, men med anledning därav, att den inre eller vita fyren måste för blivande bangårdsanläggning flyttas, uppfördes 1865, i stället för det äldre tornet av trä, ett torn av järnplåt. Fullt uppsatt flyttades detta 1866 för att bliva bättre synligt, till den plats i närhet av hamnen, där den nu står på skruvpålsgrund. På det nya tornet anbringades en linsapparat av 4:e ordningen, däri en stark gaslåga används till ljuskälla. Fyren anses numera som kustfyr, vilken tjänar till rättelse även för den allmänna sjöfarten längs Skånes södra kust. Lotsar passar upp i staden.”

1873 erhöll Ystad Övre en ny fot av järn.

Ystad Nedre Nr 2, fd Söderstjärna

1879 revs det yttre/nedre tornet (Ystad Nedre Nr 1 från 1847) och

  • ersattes av ett i järn cirka 8 m högt åttakantigt torn med lanternin, nya Ystad yttre/nedre (Ystad Nedre Nr 2, fd Söderstjärna).
  • Detta var den, samma år, demonterade och flyttade fyren på Söderstjärna i Karlskrona, försedd med lins och fotogenlampa.
  • Linsen var inköpt 1870 för fyren Söderstjärna.

Linsen av 5:e ordningen (375 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 2 fack à 90°, med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (2 ringar) samt catadioptrisk spegellins 2 fack à 90° (8 prismor). Fyren visade rött fast sken.

1894 installerades i Ystad Övre Nr 2 en brännaren för auerlampa för lysgas.

Ystad Nedre Östra

1909 byggdes på det östra pirhuvudet en ny fyr försedd med AGA-ljus samtidigt som

  • den yttre/nedre västra fyren släcktes och dess fyrapparat monterades ner.

1922 utbyttes brännaren för auerlampa i Ystad Övre Nr 2 mot AGA-ljus. Linsen kompletterades med sfärisk spegel.

Ystad nedre Västra

1934 flyttades den yttre fyren (Ystad nedre Nr 2, fd Söderstjärna) till pirhuvudet på den nybyggda västra vågbrytaren.

  • Det på platsen tidigare järntornet utbyttes mot en åttakantig fyrkur ståendes på ett fundament av betong.

1938-1939 elektrifierades Ystad Övre och den yttre fyren (Ystad yttre/nedre).

1949 anordnades mistsignalering med Tyfon.

Radiofyr

1957 installerades cirkulär radiofyr. Frekvens: 287,3 kHz. Räckvidd: 30 nm.

1968 var fyrsken skymt från cirka 290° och norröver. Fyrarna är ens i 019°. I enslinjen ligger 700 m från nedre fyren grundet Snubblan (5,8 m).

Nya Ystad Övre och Nedre

1975 byggdes nya ensfyrar Ystad Nedre och Ystad Övre.

  • Ystad Övre Nr 2 släcktes (från 1866), nu ersatt
  • Ystad Övre Nr 2 är numera förklarad som byggnadsminne.

2000 Ystad Yttre Västra placerad på yttre V vågbrytaren. Vit plastkur på betongkassun. Kassunen fasadbelyst. Optisk karaktär: Fl R 3 s 9,0 M. Lyshöjd: 8,0 m.

  • Ystad Yttre Östra placerad på yttre O vågbrytaren. Vit plastkur på betongkassun. Kassunen fasadbelyst. Optisk karaktär: Fl(2) G 6 s 5,4 M. Lyshöjd: 8,0 m.
  • Ystad nedre placerad på centralkajen. Fackverksmast med orange trekantig tavla med svart ram. Optisk karaktär: Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 31,0 m.
  • Ystad (nya) övre placerad 250 m NO om föregående. Fackverksmast med orange trekantig tavla med svart ram. Optisk karaktär: Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 37,0 m.
  • Ystad nedre och övre är ens i 036°.
  • Lysbojen Ystad Redd placerad 2,5 M SSV om Ystad var röd-vit (mittledsboj). Optisk karaktär: LFl W 10 s 5,8 M. Lyshöjd: 4,0 m. Radarreflektor.
  • Lysbojen Åsen V om farleden var röd (babordsboj). Optisk karaktär: Fl(2) R 6 s 4,0 M. Lyshöjd: 3,2 m. Radarreflektor.
  • Lysbojen Revnabben O om inloppet var grön (styrbordsboj). Optisk karaktär: Fl(2) G 6 s 3,0 M. Lyshöjd: 4,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad Yttre Västra): Fl R 3 s 9,0 M. Lyshöjd: 8,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad Yttre Östra): Fl(2) G 6 s 5,4 M. Lyshöjd: 8,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad nedre): Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 31,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad [nya] övre,): Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 37,0 m.


Nuvarande karaktär (gamla fyren Ystad övre): (släckt)

Nuvarande optik (gamla fyren Ystad övre): Nedmonterad

Länkar

Kustartilleri

På platsen fanns under andra världskriget här verksamhet för kustartilleri

Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.

2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter

Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne

Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej
Ägare Ystads kommun äger fyren
Kontaktperson Flemming Eklund 0705-180671, Sjöhistoriska Föreningen Ystad. www.ystadsjohistoriska.se
Vägbeskrivning Hamnen Ystad, vid järnvägen
Övrigt På 1840-talet hade Postdirektörsämbetet två lyktor i hamnen som tändes när postbåtar väntades. Lyktorna kunde förväxlas med andra ljus så man begärde en bättre hamnfyr. År 1847 installerade lotsverket sideralskensspegelapparater med envekiga rovoljelampor i två mindre sexsidiga hamnfyrar som tändes 1 okt. Fyrarna var av trä, en yttre lägre fyr på yttersta piren och en inre högre fyr med 46 fot högt torn längre in i hamnen. Fyrarna klassificerades som stillastående hamnfyrar, skenet från den högre syntes 2½-3 mil och från den lägre 1 mil.

Yttre fyren försågs 1865 med röda lampglas och ny rovoljelampa. Den revs 1879 men ersattes av ett 8,3 m högt åttakantigt järntorn (tidigare Söderstjärna utanför Karlskrona) som utrustades med envekig fotogenlampa, 5:e ordn. (375 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (2 ringar) samt katadioptrisk spegellins (8 prismor) 2 fack á 90° (inköpt 1870 för Söderstjerna). Fyren visade rött ljus. I nedre delen av tornet fanns även en parabolisk spegelapparat som lyste mot andra piren. Järnfyren togs ur drift 1909 och ersattes av en ny AGA fyr på östra pirhuvudet. Fyren användes till 1934 då den ersattes av en åttakantig järnkur placerad på den nybyggda västra vågbrytaren. AGA fyren fungerar numera som ett sjömärke utan ljus.

Den Inre fyren revs 1865 då mer plats behövdes för järnvägsbangården. Nuvarande åttakantiga järntorn (ritat av Gellerstedt) med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt lysgaslampa byggdes 1865 samt flyttades till och tändes på sin nuvarande plats 1866. År 1894 installerades Auerbrännare för lysgas (förbrukning 110 l/tim). År 1922 kompletterades linsen med en sfärisk spegelreflektor och Dalénljus med klipp (förbrukning pilotlåga 0,4 l/tim + drift 9 l/tim). Fyren elektrifierades 1939 (60W 220V lampa) och togs ur bruk 1975. Samma år uppfördes de två nya ensfyrarna Ystad Nedre (nr. 655300, int.nr. C 2450) och Ystad Övre (nr. 655300, int.nr. C 2450-1)

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyren, från 2013 byggnadsminne

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, hamnfyr, Lotsverket, sideralsken, linsfyr, gasljus, skruvpålsgrund, AGA-ljus, järnfyr, lysboj, Malören, Söderstjärna.