Ystad: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Ystad''', svensk stad med hamn, [[lotsplats]], [[hamnfyr]]ar för inloppet till Ystad men som även tjänstgörande som [[kustfyr]]. [[Södra Östersjön]].
'''Ystad''', svensk stad med hamn med posttrafik, [[lotsplats]], [[hamnfyr]]ar för inloppet till Ystad men som även tjänstgörande som [[kustfyr]]. [[Södra Östersjön]].


  Fyren '''Ystad Inre''' och dess '''[[mareograf]]''' ligger ett stenkast från järnvägsstationen. Den är numera släckt och ersatt av flera i bruk varande [[ensfyr]]ar och [[hamnfyr]]ar.
  Fyren '''Ystad Inre''' och dess '''[[mareograf]]''' ligger ett stenkast från järnvägsstationen. Den är numera släckt och ersatt av flera i bruk varande [[ensfyr]]ar och [[hamnfyr]]ar.
[[Fil:YstadStrip1872.jpg|900px|border]]
[[Ystad]] enligt [[Beskrifning 1872]].


[[Fil:Ystad karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Södra Östersjön]]
[[Fil:Ystad karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Södra Östersjön]]
Rad 15: Rad 20:
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|46px|border|länk=Internationella fyrdagen]]
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|46px|border|länk=Internationella fyrdagen]]


[[Fil:Klaff Lots.jpg|thumb|125px|Axelklaff för '''[[lots]]'''. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Klaff Lots.jpg|thumb|125px|Axelklaff för '''[[lots]]'''. Figur Leif Elsby. ]]
[[Fil:Klaff Fyrmäst 1.jpg|thumb|125px|Axelklaff för '''[[fyrmästare]]'''. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Klaff Fyrmäst 1.jpg|thumb|125px|Axelklaff för '''[[fyrmästare]]'''. Figur Leif Elsby. ]]
[[Fil:YstadElsby2015.jpg|thumb|250px| Fyren [[Ystad]] inre och Ystads centralstation. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:YstadElsby2015.jpg|thumb|250px| Fyren [[Ystad]] inre och Ystads centralstation. Foto Leif Elsby. ]]
[[Fil:Ystad inre.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] inre 2001. Det lilla huset till höger inrymmer mätare för vattenståndet, se [[pegel]]. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Ystad inre.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] inre 2001. Det lilla huset till höger inrymmer mätare för vattenståndet, se [[pegel]]. Foto Leif Elsby. ]]
[[Fil:Ystad övre 1.jpg|thumb|250px| Fyren [[Ystad]] inre. Foto Sten Persson]]
[[Fil:Ystad övre 1.jpg|thumb|250px| Fyren [[Ystad]] inre. Foto Sten Persson. ]]


[[Fil:YstadX2Falsterb1852.jpg|thumb|500px|[[Ystad]] inre och yttre samt [[Falsterbo]]. Ur [[Underrättelser 1852]] om [[Fyr]]ar, [[Känningsbåk]]ar och andra [[Sjömärke]]n ]]
[[Fil:YstadX2Falsterb1852.jpg|thumb|500px|[[Ystad]] inre och yttre samt [[Falsterbo]]. Ur [[Underrättelser 1852]] om [[Fyr]]ar, [[Känningsbåk]]ar och andra [[Sjömärke]]n]]
[[Fil:Ystad inre flyttningen 1866.jpg|thumb|250px| Flyttningen av [[Ystad]] inre 1866. Foto [[Lotsverket]] ]]
[[Fil:Ystad inre flyttningen 1866.jpg|thumb|250px| Flyttningen av [[Ystad]] inre 1866. Foto [[Lotsverket]]]]


[[Fil:YstadInre 1880.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] inre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:YstadInre 1880.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] inre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880. ]]
[[Fil:YstadYttre 1880.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] yttre, f.d. [[Söderstjärna]]. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:YstadYttre 1880.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre, f.d. [[Söderstjärna]]. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880. ]]


[[Fil:Ystad inre 1893.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] inre 1893. Foto [[Lotsverket]] ]]
[[Fil:Ystad inre 1893.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] inre 1893. Foto [[Lotsverket]]]]
[[Fil:Ystad inre 1924.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] inre 1924. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Ystad inre 1924.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] inre 1924. Foto Lotsverket. ]]
[[Fil:Ystadhamn.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] yttre, f.d. [[Söderstjärna]]. Vykort]]
[[Fil:Ystadhamn.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre, f.d. [[Söderstjärna]]. Vykort. ]]
[[Fil:Ystad yttre fyr inifrån hamnen 1893.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] yttre fyr inifrån hamnen 1893. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Ystad yttre fyr inifrån hamnen 1893.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre fyr inifrån hamnen 1893. Foto Lotsverket. ]]
[[Fil:YstadHamnenVykort.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] hamnen. Vykort]]
[[Fil:YstadHamnenVykort.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] hamnen. Vykort. ]]
[[Fil:Ystad yttre 1922.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] yttre 1922, f.d. [[Söderstjärna]]. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Ystad yttre 1922.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre 1922, f.d. [[Söderstjärna]]. Foto Lotsverket. ]]
[[Fil:Ystad yttre 1926.jpg|thumb|250px| [[Ystad]] yttre 1926, f.d. [[Söderstjärna]]. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Ystad yttre 1926.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre 1926, f.d. [[Söderstjärna]]. Foto Lotsverket. ]]
[[Fil:Ystad fyr bostadshus 1922.jpg|thumb|250px| Ystad fyrpersonals bostadshus 1922. Foto Lotsverket]]
[[Fil:YstadNedreVästrafr1935TO2000.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] nedre Västra, från 1935. Foto Tore Olsson 2000. ]]
[[Fil:Ystad yttre fyren Vykort.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] yttre. Vykort. ]]
[[Fil:Ystad fyr bostadshus 1922.jpg|thumb|250px|Ystad fyrpersonals bostadshus 1922. Foto Lotsverket. ]]
[[Fil:Ystad övre I.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] övre (från 1975). Foto Nils Stenberg 2021. ]]
[[Fil:Ystad övre.jpg|thumb|250px|[[Ystad]] övre (från 1975). Foto Nils Stenberg 2021. ]]


{{#display_map: 55.425045, 13.827328 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad
{{#display_map: 55.425045, 13.827328 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad
Rad 49: Rad 58:
55.427, 13.82562 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad inre;
55.427, 13.82562 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad inre;


55.425045, 13.827328 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad nedre;
55.425045, 13.827328 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystad]] nedr;
55.426869, 13.829609 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad övre;
55.426869, 13.829609 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystad]] övr;
55.417397, 13.816597 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Yttre Västra;
55.417397, 13.816597 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Yttre Västra;
55.41681, 13.818365 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Yttre Östra;
55.41681, 13.818365 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Yttre Östra;


55.425162, 13.816362 ~ ~ ~ ~ ~ Ystads Båthamn nedre;
55.425162, 13.816362 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystads Båthamn]] nedr;
55.426569, 13.817223 ~ ~ ~ ~ ~ Ystads Båthamn övre;
55.426569, 13.817223 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystads Båthamn]] övr;


55.425264, 13.774996 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Telekabel nedre;
55.425264, 13.774996 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystad Telekabel]] nedr;
55.425955, 13.775642 ~ ~ ~ ~ ~ Ystad Telekabel övre
55.425955, 13.775642 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystad Telekabel]] övr


  |height=400px
  |height=400px
Rad 84: Rad 93:
Säkert är - därom vittna talrika fynd - att en bebyggelse skett kring åmynningen redan vid medeltidens inträde. Förhållandena hade blivit fredligare och den gamla vikingahamnen förvandlades småningom till en fiske- och marknadsplats. Hävderna lämnar intet besked om när platsen erhöll sina stadsrättigheter, men tidigt på 1200-talet nämns Ystad som en blomstrande handelsort, som fått sitt uppsving på samma sätt som Skanör och Falsterbo genom det rika sillfisket, vilket lockade fiskeflottor och krämareskepp från när och fjärran. Den gamla ån fanns ännu kvar men hade uppslammats och förträngts och börjat förlora sin betydelse som hamn samtidigt som bebyggelsen förlades till strax väster om ån. Ännu in på medeltiden torde dock åmynningen ha fått tjänstgöra till skydd för mindre fartyg. Handeln med utlänningar bedrevs ute på djupt vatten vid 'Engelska broen' eller 'Engelska bryggan', en naturlig stenbro utanför sandrevet strax öster om staden. Stadens egna krämare var ofta sina egna skeppare och deras fartyg hade stundom sitt vinterläge i viken vid Hörte mölla.  
Säkert är - därom vittna talrika fynd - att en bebyggelse skett kring åmynningen redan vid medeltidens inträde. Förhållandena hade blivit fredligare och den gamla vikingahamnen förvandlades småningom till en fiske- och marknadsplats. Hävderna lämnar intet besked om när platsen erhöll sina stadsrättigheter, men tidigt på 1200-talet nämns Ystad som en blomstrande handelsort, som fått sitt uppsving på samma sätt som Skanör och Falsterbo genom det rika sillfisket, vilket lockade fiskeflottor och krämareskepp från när och fjärran. Den gamla ån fanns ännu kvar men hade uppslammats och förträngts och börjat förlora sin betydelse som hamn samtidigt som bebyggelsen förlades till strax väster om ån. Ännu in på medeltiden torde dock åmynningen ha fått tjänstgöra till skydd för mindre fartyg. Handeln med utlänningar bedrevs ute på djupt vatten vid 'Engelska broen' eller 'Engelska bryggan', en naturlig stenbro utanför sandrevet strax öster om staden. Stadens egna krämare var ofta sina egna skeppare och deras fartyg hade stundom sitt vinterläge i viken vid Hörte mölla.  


Då staden växte genom inflyttning och handeln erhöll ökad betydelse , främst genom tillskyndan av Hansestäderna, som i Ystad anlade Härings-Compagnier, kontor och härbärgen, flyttades hamnen 150 famnar åt väster och anordnades genom anläggning av en 400 fot (120 m) lång pålbrygga rätt ut i sjön. Kring denna pålbrygga vars kärnvirke ännu ligger dolt i den nuvarande skeppsbron och ett avsevärt stycke upp under Hamngatan, har Ystads nuvarande hamn vuxit fram. Strandlinjen gick då vid pass 100 meter högre upp än nu och samtliga tomter kring det nuvarande hamnområdet ha vunnits genom utfyllnad under århundradens lopp.  
Då staden växte genom inflyttning och handeln erhöll ökad betydelse, främst genom tillskyndan av Hansestäderna, som i Ystad anlade Härings-Compagnier, kontor och härbärgen, flyttades hamnen 150 famnar åt väster och anordnades genom anläggning av en 400 fot (120 m) lång pålbrygga rätt ut i sjön. Kring denna pålbrygga vars kärnvirke ännu ligger dolt i den nuvarande skeppsbron och ett avsevärt stycke upp under Hamngatan, har Ystads nuvarande hamn vuxit fram. Strandlinjen gick då vid pass 100 meter högre upp än nu och samtliga tomter kring det nuvarande hamnområdet ha vunnits genom utfyllnad under århundradens lopp.  


Givetvis var det kostsamt för stadens borgare att underhålla den oskydadde skeppsbron. Skeppen som endast kunde lägga till vid lugnt väder hade mestadels sin ankarplats ute på redden. År 1629 gick några brokar förlorade under en stark storm. Kronan bekostade ekvirke för reparationen och bryggan förlängdes nu så att den mätte 400 fot (120 m). På 1750-talet upptogs frågan om byggandet av en ordentligt skyddad hamn. Bron skulle nu få en huk mot sydväst, varigenom en 'värndamm' bildades, 'varest fartygen kunde ligga i säkerhet'. I början av 1800-talet erhöll broändan en förläggning åt öster. Avsikten härmed var att bilda en skyddad hamn för 'Kungl. Postfartygen och smärre fartyg'. Anordningen var emellertid misslyckad och under de närmast följande årtiondena utbyggdes de nuvarande karakteristiska hamnarmarna. Arbetet skedde i skilda perioder och utan någon ursprunglig enhetlig plan. Nu var emellertid hamnen skyddad. I senare tid har en del förändringar skett: Den mest betydande fullbordas just nu och har avsett en breddning av västra hamnarmen för att vinna tomter från havet.  
Givetvis var det kostsamt för stadens borgare att underhålla den oskydadde skeppsbron. Skeppen som endast kunde lägga till vid lugnt väder hade mestadels sin ankarplats ute på redden. År 1629 gick några brokar förlorade under en stark storm. Kronan bekostade ekvirke för reparationen och bryggan förlängdes nu så att den mätte 400 fot (120 m). På 1750-talet upptogs frågan om byggandet av en ordentligt skyddad hamn. Bron skulle nu få en huk mot sydväst, varigenom en 'värndamm' bildades, 'varest fartygen kunde ligga i säkerhet'. I början av 1800-talet erhöll broändan en förläggning åt öster. Avsikten härmed var att bilda en skyddad hamn för 'Kungl. Postfartygen och smärre fartyg'. Anordningen var emellertid misslyckad och under de närmast följande årtiondena utbyggdes de nuvarande karakteristiska hamnarmarna. Arbetet skedde i skilda perioder och utan någon ursprunglig enhetlig plan. Nu var emellertid hamnen skyddad. I senare tid har en del förändringar skett: Den mest betydande fullbordas just nu och har avsett en breddning av västra hamnarmen för att vinna tomter från havet.  


Det äldsta nämnda sjömärket är en fyrbåk, som torde ha stått strax nordost om den plats där järnvägsstationen är belägen. Båken har tydligen varit ett veritabelt åbäke, ty i en gammal smädedikt från 1700-talets sista år beskrevs den sålunda:  
'''Båk och fyr.''' Det äldsta nämnda sjömärket är en fyrbåk, som torde ha stått strax nordost om den plats där järnvägsstationen är belägen. Båken har tydligen varit ett veritabelt åbäke, ty i en gammal smädedikt från 1700-talets sista år beskrevs den sålunda:  


'Den första byggnadskonst, som mitt öga lyser, -
'Den första byggnadskonst, som mitt öga lyser, -
Rad 96: Rad 105:
från detta englaverk ...' osv.  
från detta englaverk ...' osv.  


Denna båk ersattes omsider av en järnfyr, densamma som nu står invid järnvägsstationen, dit den flyttades från den ursprungliga båkplatsen år 1865, då järnvägsanläggningen påbörjats. Ute på den västra hamnarmens huk, som fullbordades omkring 1845, stod ursprungligen en träfyr. Huken blev rätt illa skadad under en storm den 13 november 1872, vilken även spolierade träfyren. Året därpå monterades en järnfyr på huken. Det var fyren 'Söderstjärna' vid Karlskrona, som hitflyttades och alltjämt posterar vid Ystads hamninlopp som 'Röde fyr'. Det hände emellertid ofta , att seglarna rände på östra huken. Där placerades då en reflektor för att återkasta skenet från 'Röde fyr'. Reflektorn ersattes för ett femtontal år sedan av en grön Dahlén-fyr med solventil. Denna sistnämnda bekostades av hamnen. De två gamla inseglingsfyrarna är statens alltifrån den tid då Ystad var transito-orten för Sveriges postförbindelser med kontinenten över Stralsund. Även dessa två fyrar ha numera Dahlén-ljus, vilken förbilligande anordning medfört att fyrpersonalen indragits och fyrarnas skötsel uppdragits åt en särskild tillsyningsman som extrasyssla.  
Denna [[båk]] ersattes omsider av en järnfyr, densamma som nu står invid järnvägsstationen, dit den flyttades från den ursprungliga båkplatsen år 1865, då järnvägsanläggningen påbörjats. Ute på den västra hamnarmens huk, som fullbordades omkring 1845, stod ursprungligen en träfyr. Huken blev rätt illa skadad under en storm den 13 november 1872, vilken även spolierade träfyren. Året därpå monterades en järnfyr på huken. Det var fyren 'Söderstjärna' vid Karlskrona, som hitflyttades och alltjämt posterar vid Ystads hamninlopp som 'Röde fyr'. Det hände emellertid ofta , att seglarna rände på östra huken. Där placerades då en reflektor för att återkasta skenet från 'Röde fyr'. Reflektorn ersattes för ett femtontal år sedan av en grön Dahlén-fyr med solventil. Denna sistnämnda bekostades av hamnen. De två gamla inseglingsfyrarna är statens alltifrån den tid då Ystad var transito-orten för Sveriges postförbindelser med kontinenten över Stralsund. Även dessa två fyrar ha numera Dahlén-ljus, vilken förbilligande anordning medfört att fyrpersonalen indragits och fyrarnas skötsel uppdragits åt en särskild tillsyningsman som extrasyssla.
 
I Ystad, som annorstädes, utövades lotsyrket under medeltiden av fiskare och ortskunniga skeppare. Man känner föga eller intet om dessa 'ledsagare' eller 'styrmän'. Något skrå hade de inte här, men troligen bodde de vid stadens västra strandlinje (namnet Kikaregränd ger kanske en antydning), där lotsfamiljerna även sedan haft sina små fastigheter - och ha det än idag! På grund av hamnens gamla betydelse för rikets posttrafik är det ganska säkert att Ystad erhöll en ordnad lotsinrättning redan då lotstvånget infördes genom 1607 års sjölag.
 
Möjligen uppfördes redan då det gamla lotshus , den s.k. 'Fyrkappan', som låg alldeles framför ett gammalt tullhus på den tomt, som upptages av det nuvarande tullhuset. 'Fyrkappan' hade ett rum för lotsarna och ett för lotsåldermannen och omgavs av en kätte inom ett lågt trädäck, där stadens ledighetskommitté plägade sola sig. 'Fyrkappan' revs år 1888 och samtidigt byggdes det nuvarande lotshuset med sin lilla gård borta vid västra hamnarmens landfäste. Även detta lotshus är nu dämt att försvinna, dels för att ge plats för utvidgade spåranläggningar och dels därför att utsikten kommer att stängas efter den nya hamnbyggnadens tillkomst. Det nya lotshuset får sin plats ute på det nya hamnområdet inom den nya vågbrytaren, tätt inrill den nuvarande lotshamnen.
 
Säkerligen kan både kyrkböckernas och arkivens bouppteckningsinstrument ge upplysningar om de äldsta lotsarna i Ystad och de förhållanden under vilka de levde. Detta material väntar emellertid på sin bearbetning och i dessa anteckningar måste vi inskränka oss till namnen efter 1850-talet.
 
Lotsåldermannen under åren 1860 - 1889 var kapten Frans Kloo. På den tiden var Enebuske fyrmästare. Efter Kloss avgång blev fyrmästaren A. J. Rundkvist lotsförman. Han efterträddes den 1 april 1910 av fyrmästaren P. M. Falkman, som kvarstod som lotsförman till 1916 års utgång, då befattningen övergick till mästerlotsen L. O. A. Dahl.
 
Under 1850-talet var vid lotsplatsen anställda: mästerlotsarna Hans Olsson, Johan Pettersson, Martin Pettersson och August Cardell samt extra lotsen Martin Pålsson, vilka alla omkom på sjön under försök att lotsa in en danska jakt under en fruktansvärd storm den 6 februari 1868. - Till lotsar efter dessa antogs samma år: Martin Olsson, Anders Olsson (Sandhammar-Olsson, fader till nuvarande lotsförmannen Anton Dahl), Löfgren och Nils Blixt.
 
Mästerlotsen Martin Olsson blev skadad i tjänsten år 1888 och avgick då med pension. Som lots i hans ställe inträdde O. M. Malmgren år 1889. denne dog år 1914 och efterträddes av J. M. Garin, vilken transporterades till Malmö år 1918. Som hans efterträdare antogs år 1919 Anders Skotte.
 
Anders Olsson dog år 1882 och efterträddes av Hans Peter Ahlgren. Denne avgick med pension år 1915 och efter honom antogs Ivar Anton Dahl.  


I Ystad, som annorstädes, utövades lotsyrket under medeltiden av fiskare och ortskunniga skeppare. Man känner föga eller intet om dessa 'ledsagare' eller 'styrmän'. Något skrå hade de inte här, men troligen bodde de vid stadens västra strandlinje (namnet Kikaregränd ger kanske en antydning), där lotsfamiljerna även sedan haft sina små fastigheter - och ha det än idag! På grund av hamnens gamla betydelse för rikets posttrafik är det ganska säkert att Ystad erhöll en ordnad lotsinrättning redan då lotstvånget infördes genom 1607 års sjölag. Möjligen uppfördes redan då det gamla lotshus , den s.k. 'Fyrkappan', som låg alldeles framför ett gammalt tullhus på den tomt, som upptages av det nuvarande tullhuset.  
Löfgren dog i unga år, 1876 och till hans efterträdare antogs Gustaf Petersson, som dog år 1889 och efterträddes av lotsförmannen L. O. A. Dahl.  


(fortsättning följer)
Nils Blixt avgick med pension år 1903 och avled år 1915. I hans ställe inträdde år 1903 Nils August Wessberg.


== [[Lotsplats]] ==  
== [[Lotsplats]] ==  
Rad 288: Rad 311:
|-
|-
|'''Kontaktperson'''
|'''Kontaktperson'''
| Flemming Eklund 0705-180671, Sjöhistoriska Föreningen Ystad. www.ystadsjohistoriska.se
| Fleming Eklund 0705-180671, Sjöhistoriska Föreningen Ystad. www.ystadsjohistoriska.se
|-
|-
|'''Vägbeskrivning'''
|'''Vägbeskrivning'''
| Hamnen Ystad, vid järnvägen
| Hamnen Ystad, vid järnvägen.
|-
|-
|'''Övrigt'''
|'''Övrigt'''

Versionen från 2 juli 2022 kl. 16.09

Ystad, svensk stad med hamn med posttrafik, lotsplats, hamnfyrar för inloppet till Ystad men som även tjänstgörande som kustfyr. Södra Östersjön.

Fyren Ystad Inre och dess mareograf ligger ett stenkast från järnvägsstationen. Den är numera släckt och ersatt av flera i bruk varande ensfyrar och hamnfyrar.

YstadStrip1872.jpg

Ystad enligt Beskrifning 1872.


Ystad karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.
Fyren Ystad inre och Ystads centralstation. Foto Leif Elsby.
Ystad inre 2001. Det lilla huset till höger inrymmer mätare för vattenståndet, se pegel. Foto Leif Elsby.
Fyren Ystad inre. Foto Sten Persson.
Ystad inre och yttre samt Falsterbo. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken.
Flyttningen av Ystad inre 1866. Foto Lotsverket.
Ystad inre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Ystad yttre, f.d. Söderstjärna. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Ystad inre 1893. Foto Lotsverket.
Ystad inre 1924. Foto Lotsverket.
Ystad yttre, f.d. Söderstjärna. Vykort.
Ystad yttre fyr inifrån hamnen 1893. Foto Lotsverket.
Ystad hamnen. Vykort.
Ystad yttre 1922, f.d. Söderstjärna. Foto Lotsverket.
Ystad yttre 1926, f.d. Söderstjärna. Foto Lotsverket.
Ystad nedre Västra, från 1935. Foto Tore Olsson 2000.
Ystad yttre. Vykort.
Ystad fyrpersonals bostadshus 1922. Foto Lotsverket.
Ystad övre (från 1975). Foto Nils Stenberg 2021.
Ystad övre (från 1975). Foto Nils Stenberg 2021.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
finns ej finns ej N 55 26, O 13 50 (släckt) 15 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1847 1865/66 1866 aldrig bemannad 15,7 16,0


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Ystads lotsplats. Belägen på Skånes sydkust, Malmöhus län. Upptogs som lotsplats år 1667. Postadress och telegramadress: Ystad.

Ystads hamn och stad ligger längst inne i Ystadsbukten, och bådas historia kan spåras till vikingatiden. I äldre tider fanns en bred åmynning, vilken bildade en naturlig hamn för de kringfarande nordborna, samtidigt som den utgjorde en utfallsport för de ätter, som byggt sina gårdar uppe på åsarna och som med sina närmaste stamfränder bildade Herrestads härad. Traditionen förbinder en del av händelserna i Hervararsagan med denna trakt. Den krigiska Hervor, kämpen Angantyrs dotter, skall ha haft sin borg strax norr om den plats där Ystad nu ligger. Ännu för ett sekel sedan skall spår av denna fornborg ha anträffats i Borrie socken.

Säkert är - därom vittna talrika fynd - att en bebyggelse skett kring åmynningen redan vid medeltidens inträde. Förhållandena hade blivit fredligare och den gamla vikingahamnen förvandlades småningom till en fiske- och marknadsplats. Hävderna lämnar intet besked om när platsen erhöll sina stadsrättigheter, men tidigt på 1200-talet nämns Ystad som en blomstrande handelsort, som fått sitt uppsving på samma sätt som Skanör och Falsterbo genom det rika sillfisket, vilket lockade fiskeflottor och krämareskepp från när och fjärran. Den gamla ån fanns ännu kvar men hade uppslammats och förträngts och börjat förlora sin betydelse som hamn samtidigt som bebyggelsen förlades till strax väster om ån. Ännu in på medeltiden torde dock åmynningen ha fått tjänstgöra till skydd för mindre fartyg. Handeln med utlänningar bedrevs ute på djupt vatten vid 'Engelska broen' eller 'Engelska bryggan', en naturlig stenbro utanför sandrevet strax öster om staden. Stadens egna krämare var ofta sina egna skeppare och deras fartyg hade stundom sitt vinterläge i viken vid Hörte mölla.

Då staden växte genom inflyttning och handeln erhöll ökad betydelse, främst genom tillskyndan av Hansestäderna, som i Ystad anlade Härings-Compagnier, kontor och härbärgen, flyttades hamnen 150 famnar åt väster och anordnades genom anläggning av en 400 fot (120 m) lång pålbrygga rätt ut i sjön. Kring denna pålbrygga vars kärnvirke ännu ligger dolt i den nuvarande skeppsbron och ett avsevärt stycke upp under Hamngatan, har Ystads nuvarande hamn vuxit fram. Strandlinjen gick då vid pass 100 meter högre upp än nu och samtliga tomter kring det nuvarande hamnområdet ha vunnits genom utfyllnad under århundradens lopp.

Givetvis var det kostsamt för stadens borgare att underhålla den oskydadde skeppsbron. Skeppen som endast kunde lägga till vid lugnt väder hade mestadels sin ankarplats ute på redden. År 1629 gick några brokar förlorade under en stark storm. Kronan bekostade ekvirke för reparationen och bryggan förlängdes nu så att den mätte 400 fot (120 m). På 1750-talet upptogs frågan om byggandet av en ordentligt skyddad hamn. Bron skulle nu få en huk mot sydväst, varigenom en 'värndamm' bildades, 'varest fartygen kunde ligga i säkerhet'. I början av 1800-talet erhöll broändan en förläggning åt öster. Avsikten härmed var att bilda en skyddad hamn för 'Kungl. Postfartygen och smärre fartyg'. Anordningen var emellertid misslyckad och under de närmast följande årtiondena utbyggdes de nuvarande karakteristiska hamnarmarna. Arbetet skedde i skilda perioder och utan någon ursprunglig enhetlig plan. Nu var emellertid hamnen skyddad. I senare tid har en del förändringar skett: Den mest betydande fullbordas just nu och har avsett en breddning av västra hamnarmen för att vinna tomter från havet.

Båk och fyr. Det äldsta nämnda sjömärket är en fyrbåk, som torde ha stått strax nordost om den plats där järnvägsstationen är belägen. Båken har tydligen varit ett veritabelt åbäke, ty i en gammal smädedikt från 1700-talets sista år beskrevs den sålunda:

'Den första byggnadskonst, som mitt öga lyser, - en fyrbåk är, vars spets den svenska flaggan hyser, - den på en piedestal av torkad råsten står, - i göthisk stil uppbyggd i smakens gyllne år, - från detta englaverk ...' osv.

Denna båk ersattes omsider av en järnfyr, densamma som nu står invid järnvägsstationen, dit den flyttades från den ursprungliga båkplatsen år 1865, då järnvägsanläggningen påbörjats. Ute på den västra hamnarmens huk, som fullbordades omkring 1845, stod ursprungligen en träfyr. Huken blev rätt illa skadad under en storm den 13 november 1872, vilken även spolierade träfyren. Året därpå monterades en järnfyr på huken. Det var fyren 'Söderstjärna' vid Karlskrona, som hitflyttades och alltjämt posterar vid Ystads hamninlopp som 'Röde fyr'. Det hände emellertid ofta , att seglarna rände på östra huken. Där placerades då en reflektor för att återkasta skenet från 'Röde fyr'. Reflektorn ersattes för ett femtontal år sedan av en grön Dahlén-fyr med solventil. Denna sistnämnda bekostades av hamnen. De två gamla inseglingsfyrarna är statens alltifrån den tid då Ystad var transito-orten för Sveriges postförbindelser med kontinenten över Stralsund. Även dessa två fyrar ha numera Dahlén-ljus, vilken förbilligande anordning medfört att fyrpersonalen indragits och fyrarnas skötsel uppdragits åt en särskild tillsyningsman som extrasyssla.

I Ystad, som annorstädes, utövades lotsyrket under medeltiden av fiskare och ortskunniga skeppare. Man känner föga eller intet om dessa 'ledsagare' eller 'styrmän'. Något skrå hade de inte här, men troligen bodde de vid stadens västra strandlinje (namnet Kikaregränd ger kanske en antydning), där lotsfamiljerna även sedan haft sina små fastigheter - och ha det än idag! På grund av hamnens gamla betydelse för rikets posttrafik är det ganska säkert att Ystad erhöll en ordnad lotsinrättning redan då lotstvånget infördes genom 1607 års sjölag.

Möjligen uppfördes redan då det gamla lotshus , den s.k. 'Fyrkappan', som låg alldeles framför ett gammalt tullhus på den tomt, som upptages av det nuvarande tullhuset. 'Fyrkappan' hade ett rum för lotsarna och ett för lotsåldermannen och omgavs av en kätte inom ett lågt trädäck, där stadens ledighetskommitté plägade sola sig. 'Fyrkappan' revs år 1888 och samtidigt byggdes det nuvarande lotshuset med sin lilla gård borta vid västra hamnarmens landfäste. Även detta lotshus är nu dämt att försvinna, dels för att ge plats för utvidgade spåranläggningar och dels därför att utsikten kommer att stängas efter den nya hamnbyggnadens tillkomst. Det nya lotshuset får sin plats ute på det nya hamnområdet inom den nya vågbrytaren, tätt inrill den nuvarande lotshamnen.

Säkerligen kan både kyrkböckernas och arkivens bouppteckningsinstrument ge upplysningar om de äldsta lotsarna i Ystad och de förhållanden under vilka de levde. Detta material väntar emellertid på sin bearbetning och i dessa anteckningar måste vi inskränka oss till namnen efter 1850-talet.

Lotsåldermannen under åren 1860 - 1889 var kapten Frans Kloo. På den tiden var Enebuske fyrmästare. Efter Kloss avgång blev fyrmästaren A. J. Rundkvist lotsförman. Han efterträddes den 1 april 1910 av fyrmästaren P. M. Falkman, som kvarstod som lotsförman till 1916 års utgång, då befattningen övergick till mästerlotsen L. O. A. Dahl.

Under 1850-talet var vid lotsplatsen anställda: mästerlotsarna Hans Olsson, Johan Pettersson, Martin Pettersson och August Cardell samt extra lotsen Martin Pålsson, vilka alla omkom på sjön under försök att lotsa in en danska jakt under en fruktansvärd storm den 6 februari 1868. - Till lotsar efter dessa antogs samma år: Martin Olsson, Anders Olsson (Sandhammar-Olsson, fader till nuvarande lotsförmannen Anton Dahl), Löfgren och Nils Blixt.

Mästerlotsen Martin Olsson blev skadad i tjänsten år 1888 och avgick då med pension. Som lots i hans ställe inträdde O. M. Malmgren år 1889. denne dog år 1914 och efterträddes av J. M. Garin, vilken transporterades till Malmö år 1918. Som hans efterträdare antogs år 1919 Anders Skotte.

Anders Olsson dog år 1882 och efterträddes av Hans Peter Ahlgren. Denne avgick med pension år 1915 och efter honom antogs Ivar Anton Dahl.

Löfgren dog i unga år, 1876 och till hans efterträdare antogs Gustaf Petersson, som dog år 1889 och efterträddes av lotsförmannen L. O. A. Dahl.

Nils Blixt avgick med pension år 1903 och avled år 1915. I hans ställe inträdde år 1903 Nils August Wessberg.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Anders Johan Rundqvist, f. 1839
  • Mästerlots: Nils Johan Ernst Blixt, f. 1832
  • Lots: Han Peter (Persson) Algren, f. 1855
  • Lots: Olof Magnus Malmgren, f. 1844
  • Lots: Olof Anton O:son Dahl, f. 1866

Lotsbarnskola

Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen gick i den allmänna sockenskolan.

Postfyrar

Under 1840-talet hade Ystad hamn två fyrlyktor tända på Postdirektörsämbetets bekostnad då postbåtarna förväntades inlöpa till hamnen.

  • Ljuset från dessa kunde emellertid förväxlas med i staden tända ljus.
  • En hemställan gjorde därför till Kungl. Maj:t om att bättre fyrar måtte sättas upp för hamnen.

Ystad Nedre Nr 1 och Ystad Övre Nr 1

1847 uppfördes två fyrtorn i trä:

  • ett på yttersta östra hamnpiren åttakantigt mindre torn med lanternin och spegel för sideralsken med oljelampa för rovolja samt
  • ett åttakantigt större torn med lanternin och spegel för sideralsken med oljelampa för rovolja placerat längre in i hamnen. Ritat av Carl Sandell.
  • Utseendet hos det inre tornet (Ystad Övre Nr 1) påminde om det på Malören, ritat 1850 av Nils Gustaf von Heidenstam.

Original optik: Sideralskensspegelapparat med envekig rovoljelampa för föränderlig oljeyta

Enligt Underrättelse 1848

YSTAD. 2:ne stillastående Hamnfyrar.

Lat. N. 55°25'30". Long. O. om Ferrö 32°. Long. O. om Greenwichs meridian 13°50'15"

1:o Den större fyren eller den inre, uppförd på stranden längst in i hamnen, består af ett 40 fot högt torn af trä, deruti en siderallampa med vanligt hvitt sken är anbragt. Fyrlågan brinner på 52 fots höjd öfver vattenytan och är synlig till sjös ifrån V.N.V. syd öfver till O.N.O. på kompassen och kan ifrån ett vanligt skeppsdäck synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd.

2:o Den lägre eller yttre fyren är uppförd på vestra hamnpirens yttersta ända, har 20 fots höjd öfver vattnet och är, till skillnad från den större fyren, som från ljus i staden, försedd med ett rödt sken, hvilket synes rundtikring horisonten på ett afastånd af omkring 1 mil. Denna fyr bör vid inseglingen i hamnen tagas tätt om bagbord.

Fyrarne, hvilkas bärning från hvarandra är N.O. t. N. och S.V. t. S. på kompassen, äro belägne 1451 fot från hvarandra. Fyrbåken på hamnpiren är hvitmålad och den större eller inre fyren är nedifrån till två tredjedelar röd samt den öfre tredjedelen hvitmålad. Dessa båda fyrar uppfördes 1847 och tändes första gången den 1 Oktober samma år.

Enligt Underrättelser 1852

YSTAD. 2:ne stillastående Hamnfyrar.

Lat. N. 55°25'30”. Long. O. om Ferrö 32°. Long. O. om Greenwichs meridian 13°50'15”.

1:o Den större eller inre fyren, uppförd på stranden längst in i hamnen, består af ett sexhörnigt torn af trä, 45 fot högt från grunden till lanterninen, deruti en siderallampa med försilfradt sken är anbragt. Fyrlågan brinner på 52 fots höjd öfver vattenytan och är synligt till sjös ifrån W.N.W. syd öfver till O.N.O. på kompassen och kan ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 ½ à 3 mils afstånd.

2:o Den mindre eller yttre fyren är uppförd på westra hamnpirens yttersta ända, har 20 fots höjd från vattenytan till fyrlågan och är, till skillnad så väl från den större fyren , som från ljus i staden, försedd med ett rödt sken, hvilket synes rundtikring horisonten på ett afstånd af omkring 1 mil. Lysningsapparaten består af en mindre siderallampa. Denna fyr bör vid inseglingen i hamnen tagas tätt om babord. Fyrarne, hvilkas bäring från hvarandra är N.O. t. N. och S.W. t. S. på kompassen, äro belägna 1451 fot från hvarandra. Fyrtornet på hamnpiren är hvitmåladt och det större eller inre tornet är nedifrån till två tredjedelar röd- samt den övre tredjedelen hvitmåladt. Dessa båda fyrar uppfördes 1847 och tändes första gången den 1 Oktober samma år. Pl. III.

1858 uppsattes på den östra pirarmen en järnstolpe med lanterna. Ritat av Carl Sandell.

1865 revs det inre tornet i trä för att bereda plats för att utvidga järnvägsbangården.

  • Den yttre fyren i trä försågs med rött lampglas till sideralskenet.

Ystad Övre Nr 2

1866 utbyttes det inre tornet i trä (Ystad Övre Nr 1) mot ett nytt inre torn (Ystad Övre Nr 2), en åttakantig järnfyr, med lanternin och lins.

1871 togs lanternan på järnstolpe ner.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”a) Inre fyren (Ystad Övre Nr 2): Linsfyr med vitt, fast sken. Lat. N. 55° 25’,6. Long. O. 13° 50’,1.

  • Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 55 fot (16,5 m).
  • Fyrtornet: av järnplåt, nedre delen röd, övre vit
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
  • Lysfält: alla riktningar mot sjön.
  • Tornets höjd från grund: 53 fot (15,9 m).

Fyrtornet, som är av järnplåt, står nära hamnbassängen, något väster om bangårdsbyggnaderna.”

”b) Yttre fyren (Ystad Nedre Nr 1): Hamnfyr med rött, fast sken. 1300 fot (cirka 390 m) i S 34° från linsfyren.

  • Tornet för hamnfyren står på yttersta änden av västra hamnarmen. Fyrapparaten är ett sideralsken och lampa med rött glas. Lamplågans höjd över vattnet är 20 fot. Den lyser åt alla sidor och har en lysvidd av 6 minuter. Tornet är vitmålat.
  • Fyrarna, vilka står i NO t N och SV t S från varandra, bör av fartyg som söka sig in till Ystad, hållas ens, och yttre fyren på hamnarmen tagas helt nära om babord, för att ingå genom den endast 220 fot breda hamnöppningen. 2:ne hamnfyrar anbringades 1847, men med anledning därav, att den inre eller vita fyren måste för blivande bangårdsanläggning flyttas, uppfördes 1865, i stället för det äldre tornet av trä, ett torn av järnplåt. Fullt uppsatt flyttades detta 1866 för att bliva bättre synligt, till den plats i närhet av hamnen, där den nu står på skruvpålsgrund. På det nya tornet anbringades en linsapparat av 4:e ordningen, däri en stark gaslåga används till ljuskälla. Fyren anses numera som kustfyr, vilken tjänar till rättelse även för den allmänna sjöfarten längs Skånes södra kust. Lotsar passar upp i staden.”

1873 erhöll Ystad Övre en ny fot av järn.

Ystad Nedre Nr 2, fd Söderstjärna

1879 revs det yttre/nedre tornet (Ystad Nedre Nr 1 från 1847) och

  • ersattes av ett i järn cirka 8 m högt åttakantigt torn med lanternin, nya Ystad yttre/nedre (Ystad Nedre Nr 2, fd Söderstjärna).
  • Detta var den, samma år, demonterade och flyttade fyren på Söderstjärna i Karlskrona, försedd med lins och fotogenlampa.
  • Linsen var inköpt 1870 för fyren Söderstjärna.

Linsen av 5:e ordningen (375 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 2 fack à 90°, med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (2 ringar) samt catadioptrisk spegellins 2 fack à 90° (8 prismor). Fyren visade rött fast sken.

1894 installerades i Ystad Övre Nr 2 en brännaren för auerlampa för lysgas.

Ystad Nedre Östra

1909 byggdes på det östra pirhuvudet en ny fyr försedd med AGA-ljus samtidigt som

  • den yttre/nedre västra fyren släcktes och dess fyrapparat monterades ner.

1922 utbyttes brännaren för auerlampa i Ystad Övre Nr 2 mot AGA-ljus. Linsen kompletterades med sfärisk spegel.

Ystad nedre Västra

1934 flyttades den yttre fyren (Ystad nedre Nr 2, fd Söderstjärna) till pirhuvudet på den nybyggda västra vågbrytaren.

  • Det på platsen tidigare järntornet utbyttes mot en åttakantig fyrkur ståendes på ett fundament av betong.

1938-1939 elektrifierades Ystad Övre och den yttre fyren (Ystad yttre/nedre).

1949 anordnades mistsignalering med Tyfon.

Radiofyr

1957 installerades cirkulär radiofyr. Frekvens: 287,3 kHz. Räckvidd: 30 nm.

1968 var fyrsken skymt från cirka 290° och norröver. Fyrarna är ens i 019°. I enslinjen ligger 700 m från nedre fyren grundet Snubblan (5,8 m).

Vattenståndsmätningarna pågick 1886-1987

Personal

Fyren var obemannad men krävde ändå tillsyn. På tiden med veklampa bestod arbetet av att fylla på bränsle, trimma veken, göra rent lampglas, glasrutor och skivorna som bildade sektorer.

Med fyren automatiserad med AGA-ljus behövdes bara tillsyn då och då för att kolla att allt var OK.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ystad

Nya Ystad Övre och Nedre

1975 byggdes nya ensfyrar Ystad Nedre och Ystad Övre.

  • Ystad Övre Nr 2 släcktes (från 1866), nu ersatt
  • Ystad Övre Nr 2 är numera förklarad som byggnadsminne.

2000 Ystad Yttre Västra placerad på yttre V vågbrytaren. Vit plastkur på betongkassun. Kassunen fasadbelyst. Optisk karaktär: Fl R 3 s 9,0 M. Lyshöjd: 8,0 m.

  • Ystad Yttre Östra placerad på yttre O vågbrytaren. Vit plastkur på betongkassun. Kassunen fasadbelyst. Optisk karaktär: Fl(2) G 6 s 5,4 M. Lyshöjd: 8,0 m.
  • Ystad nedre placerad på centralkajen. Fackverksmast med orange trekantig tavla med svart ram. Optisk karaktär: Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 31,0 m.
  • Ystad (nya) övre placerad 250 m NO om föregående. Fackverksmast med orange trekantig tavla med svart ram. Optisk karaktär: Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 37,0 m.
  • Ystad nedre och övre är ens i 036°.
  • Lysbojen Ystad Redd placerad 2,5 M SSV om Ystad var röd-vit (mittledsboj). Optisk karaktär: LFl W 10 s 5,8 M. Lyshöjd: 4,0 m. Radarreflektor.
  • Lysbojen Åsen V om farleden var röd (babordsboj). Optisk karaktär: Fl(2) R 6 s 4,0 M. Lyshöjd: 3,2 m. Radarreflektor.
  • Lysbojen Revnabben O om inloppet var grön (styrbordsboj). Optisk karaktär: Fl(2) G 6 s 3,0 M. Lyshöjd: 4,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad Yttre Västra): Fl R 3 s 9,0 M. Lyshöjd: 8,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad Yttre Östra): Fl(2) G 6 s 5,4 M. Lyshöjd: 8,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad nedre): Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 31,0 m.

Nuvarande karaktär (Ystad [nya] övre,): Iso W 4 s 15,0 M. Lyshöjd: 37,0 m.


Nuvarande karaktär (gamla fyren Ystad övre): (släckt)

Nuvarande optik (gamla fyren Ystad övre): Nedmonterad

Länkar

Kustartilleri

På platsen fanns under andra världskriget verksamhet för kustartilleri

Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.

2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter

Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne

Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej
Ägare Ystads kommun äger fyren
Kontaktperson Fleming Eklund 0705-180671, Sjöhistoriska Föreningen Ystad. www.ystadsjohistoriska.se
Vägbeskrivning Hamnen Ystad, vid järnvägen.
Övrigt På 1840-talet hade Postdirektörsämbetet två lyktor i hamnen som tändes när postbåtar väntades. Lyktorna kunde förväxlas med andra ljus så man begärde en bättre hamnfyr. År 1847 installerade lotsverket sideralskensspegelapparater med envekiga rovoljelampor i två mindre sexsidiga hamnfyrar som tändes 1 okt. Fyrarna var av trä, en yttre lägre fyr på yttersta piren och en inre högre fyr med 46 fot högt torn längre in i hamnen. Fyrarna klassificerades som stillastående hamnfyrar, skenet från den högre syntes 2½-3 mil och från den lägre 1 mil.

Yttre fyren försågs 1865 med röda lampglas och ny rovoljelampa. Den revs 1879 men ersattes av ett 8,3 m högt åttakantigt järntorn (tidigare Söderstjärna utanför Karlskrona) som utrustades med envekig fotogenlampa, 5:e ordn. (375 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (2 ringar) samt katadioptrisk spegellins (8 prismor) 2 fack á 90° (inköpt 1870 för Söderstjerna). Fyren visade rött ljus. I nedre delen av tornet fanns även en parabolisk spegelapparat som lyste mot andra piren. Järnfyren togs ur drift 1909 och ersattes av en ny AGA fyr på östra pirhuvudet. Fyren användes till 1934 då den ersattes av en åttakantig järnkur placerad på den nybyggda västra vågbrytaren. AGA fyren fungerar numera som ett sjömärke utan ljus.

Den Inre fyren revs 1865 då mer plats behövdes för järnvägsbangården. Nuvarande åttakantiga järntorn (ritat av Gellerstedt) med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt lysgaslampa byggdes 1865 samt flyttades till och tändes på sin nuvarande plats 1866. År 1894 installerades Auerbrännare för lysgas (förbrukning 110 l/tim). År 1922 kompletterades linsen med en sfärisk spegelreflektor och Dalénljus med klipp (förbrukning pilotlåga 0,4 l/tim + drift 9 l/tim). Fyren elektrifierades 1939 (60W 220V lampa) och togs ur bruk 1975. Samma år uppfördes de två nya ensfyrarna Ystad Nedre (nr. 655300, int.nr. C 2450) och Ystad Övre (nr. 655300, int.nr. C 2450-1)

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyren, från 2013 byggnadsminne

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Skånes sydkust

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, hamnfyr, Lotsverket, sideralsken, linsfyr, gasljus, skruvpålsgrund, AGA-ljus, järnfyr, lysboj, Malören, Söderstjärna.