Vippfyr

Vippfyr modell Skagen. Figur Leif Elsby

Vippfyr modell Kvitsöy. Figur Leif Elsby

Vippfyr från Valbyte, Gotland. Foto Leif Elsby

vippfyr, även kallad fyrvipp eller ”fyrbåck”, konstruktion där en öppen fyreld i en järnkorg lyftes upp från marken med hjälp av en hävstång för att bättre kunna ses från håll.

Vippfyren är en vidareutveckling av den öppna kolfyren. I slutet av 1700-talet började både vippfyr och öppen kolfyr att ersättas av täckt stenkolsfyr, vars fyreld var bättre skyddad från vind och nederbörd.

Uppfinnare

1625 uppfanns vippfyren av Jens Pedersen Grove, dansk borgare i Helsingör, och kom att användas på ett flertal platser i Norden samt även fyren Spurn Point i England.

Konstruktion

En lodrät kraftig flera meter hög påle, överst försedd med en klyka, förankrades i marken.

• Den stagades med ett par kraftiga snedstöttor.
• I klykan låg en trästång, vars yttre del utformades av järn för att inte ta eld.
• I denna var en järnkorg, även kallad fyrfat, fäst i järnkedjor.
• För fyrelden användes kådrik ved eller ofta stenkol som bränsle.
• En lina var fäst en bit från toppen av hävstången.
• När fyrfatet skulle fyllas med bränsle lossade man den bakre förankringen på stången, drog i linan och lät korgen vippa ner.
• Fyrvippen var arbetskrävande och krävde mycket passning.
• Ibland skadades den direkt av fyrelden eller indirekt av nedfallande glöd och brann ner.

Förbrukning och fylltid

För fyringen 1807 av bränsle för vippfyren Kvitsöy fyr i Norge, tänd mellan 20 augusti och 20 mars, rapporteras den årliga förbrukningen av kol uppgå till 400 tunnor (à 188 liter = 75,2 m3).

• Tiden att fälla ner fyrgrytan, fylla den med en tunna kol och åter hissa upp den var 6 minuter.

Tabell

I Skandinavien uppfördes vippfyr på följande fyrplatser

1627 __ Skagen, Danmark ____________________ världens första vippfyr. Ersatt 1747 av öppen kolfyr på ett torn.

1627 __ Anholt, Danmark ____________________ Ersatt 1788 av öppen kolfyr på ett torn.

1627 __ Falsterbo, då tillhörande Danmark __ Ersatt 1796 av öppen kolfyr på ett torn.

1635 __ Nidingen (dubbelfyr), då tillhörigt Danmark. Ersatt på 1660-talet av öppen kolfyr på marken.

1677 __ Ölands Södra Udde (eventuellt) _____ Ersatt 1785 av öppen kolfyr på nyuppfört stentorn.

1700 __ Kvitsöy utanför Stavanger, Norge ___ 1829 ersattes Kvitsöy vippfyr med ny fyr (täckt stenkolsfyr).

1725 __ Lindesnes (eventuellt), Sörlandet, Norge

1727 __ Knudshoved, Stora Bält, Danmark ____ Ersatt 1809 av ett 3 m högt torn med täckt stenkolsfyr.

1744 __ Helsingborg ________________________ Tänd då postbåten väntades. Ersatt 1832 då ny hamn invigdes.

1759 __ Djursten (eventuellt) ______________ Ersatt 1767 med öppen kolfyr på ett torn

1760 __ Holmögadd. Brann dock upp 1779 _____ Ersatt 1782 med spira på järnarm.

1789 __ Utklippan. Tänd på behov av lots ___ Ersatt 1812 av två fyrfat på stenpelare.

17?? __ Spurn Point, England

1830 __ Naven, Vänern ______________________ Ersatt 1856 av fyr- och passningshus med fyrlykta.

1??? __ Alsviken, Hablingbo, Gotland _______ Ännu i bruk 1905. Se bild.

1??? __ Kronvalds fiskeläge, Gotland _______ Se bild.

Rekonstruktioner

På Gotland finns rekonstruerade fyrvippar uppförda på följande platser: Alsviken väst om Hablingbo, Bungemuseet vid Fårösund (rekonstruktion av den på Alsviken), Koviks fiskeläge norr om Klintehamn, Valbyte vid Västergarn, Kronvalds fiskeläge väst om Eksta.

1561 användes i Kullen, då tillhörande Danmark, en papegojfyr, vilket troligen var en föregångare till vippfyren.

Länkar

• Ur Blänket 2010:2 Vippfyren i Karlskrona, Eva Dahlberg

• Ur Blänket 2012:4 Holmögadd Vippfyr Anno 1760, Anders Wincent, Holmögadds Intresseförening

Jfr bränsle, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyr- och handelshistoria, Smeaton, Kullen, lysvidd, spegelfyr.