Utklippan: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 35: Rad 35:
[[Fil:Utklippan fp 1925.jpg|thumb|250px|[[Utklippan]] fyrplatsen 1925. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Utklippan fp 1925.jpg|thumb|250px|[[Utklippan]] fyrplatsen 1925. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Lux-ljus ritat.jpg|thumb|250px|[[Lux-ljus]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Lux-ljus ritat.jpg|thumb|250px|[[Lux-ljus]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Utklipp3.jpg|thumb|250px|Här är [[lins]]en på [[Utklippan]] ersatt med en roterande strålkastare. Foto NN]]
[[Fil:Utklipp3.jpg|thumb|250px|Här är [[lins]]en på [[Utklippan]] på prov ersatt med en roterande strålkastare av modell Johnny Apell. Foto E Hillberg]]
[[Fil:UtklippanRotSpegelApell1.jpg|thumb|250px|Närbild på roterande strålkastare av modell Johnny Apell på test på [[Utklippan]]. Foto E Hillberg]]


[[Fil:601500DT01.jpg|thumb|250px|[[Utklippan]]. Foto DT ]]
[[Fil:601500DT01.jpg|thumb|250px|[[Utklippan]]. Foto DT ]]
Rad 90: Rad 91:
|}
|}


== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
"'''Utklippans fyr'''. Belägen på yttersta hörnet av Blekinge och Smålandslandet , Torhamns socken av Blekinge län. Postadress och telegramadres: Karlskrona.
Utklipporna är enligt en gammal beskrivning belägna uti Blekinge läns östra skärgård, inemot 4 mil (27,6 distansminuter) från närmaste fast land, som är Torhamn, samt inemot 1 1/2 mil (8,5 distansminuter) till ön Utlängan. Enligt samma beskrivning brukade utklipporna av Hästholmens åboar endast slåtter och sälskytte samt bestod av följande jordsorter, uppmätt av C. Sylvander, Hästholmen den 20 oktober 1801:
'Norra Skjäret
* Gräsmark något stenig: 4 tunnland + kala berg: 5 tunnland. Summa 9 tunnland
Södra Skjäret
* Gräsmark något stenig: 2 tunnland + sämre gräsmark med äpple och enbuskar beväxte: 1 tunnland + kala berg: 3 tunnland. Summa 8 tunnland
Tillkommer: stenar som icke nyttjas till annat än att på den skjuta skjäl emedan de på dem uppgå.'
År 1760 föreslog Amiralitetskollegium att en [[spirbåk]] skulle byggas på Utklippan. Kungl. Maj:t ansåg det emellertid betänkligt att i krigstid låta utsätta [[känningsbåk]]ar, varför saken fick anstå. Under krigstiden lär emellertid tillfälliga fyrar ha anordnats. Enligt Generalorder den 30 september 1812 anordnades tvenne [[kolfyr]]ar. Enligt Kungl. brev den 5 mars 1836 skulle en lampfyr inrättas, men sedan fråga väckts om anläggning i sammanhang därmed dels av ett Martellertorn, dels en telegraf, förordnades den 12 mars 18398 att en gemensam fyr- och telegraf skulle byggas, varvid av lotsverkets medel skulle utgå 11,820 [[riksdaler]], varjämte för arbete kommenderas 50 man av på Kungsholmen förlagda arbetskarlar. Enligt Generalorder den 3 mars 1834 (Krimkriget?) iordningställdes en telegraf för att till Kungshomen meddela de upptäckter man gjorde på Utklipporna. Denna telegraf indrogs enligt Generalorder den 6 mars 1836. Kostnaden utgick av de till neutralitetens upprätthållande anvisade medel.
På det södra eller yttersta skäret är uppförd en besättningsbyggnad av sten, vars södra torn, uppfört 1839 - 1840, är inrättat till fyrtorn. Första fyrapparaten bestod av 6 stycken polerade [[reverber]]er, som kringdrevos av ett utväxlingsverk. Nuvarande fyrapparaten är en andra ordningens lins med luxljus.
Första mistsignaleringsanordningen var en malmklocka, anbragt ovanpå befästningsbyggnadens tak. Nuvarande mistsignal är kanon, varmed avfyras två skott var 10 minut vid tjocka eller disigt väder.
På den helt kala holmen är, förutom de nämnda befästningsbyggnaderna, uppförda fyrbetjäningens bostads- och ekonomihus jämte några andra hus.
Under den tid fyr funnits och fyrbetjäningvistades på platsen ha vid olika tillfällen tre fyrbiträden och en fyrvaktare vådligen omkommit på sjön. Ett fyrbiträde fastnade med öppen båt i drivis och drev med den i två dagar tills han bärgades iland på Bornhol. År 1881 strandade här furstens av Monaco lustyacht med ägaren ombord.
Första kända fyrman var fyrmästaren Aspegren."


== Området ==
== Området ==
Rad 209: Rad 236:


== Och sedan ==
== Och sedan ==
'''1972'''  monterades linsen ner och byttes ut mot en fyrapparat [[PRB-46]] Mk I (sealed-beam-lampor monterade två över varandra i en cirkel) , cirka 0,5 m Ø, [[omgående]].  
'''1972'''  monterades linsen ner. Efter prov med roterande spegel (se bild) ersattes den med en fyrapparat [[PRB-46]] Mk I (sealed-beam-lampor monterade två över varandra i en cirkel), cirka 0,5 m Ø, [[omgående]].  
* [[Bifyr]]en flyttades till samma lanternin som huvudfyren.  
* [[Bifyr]]en flyttades till samma lanternin som huvudfyren.  


Rad 226: Rad 253:


== Länkar ==
== Länkar ==
* ''' Video: [https://youtu.be/os2FVDc0cc8 Livet på Utklippan 1928]''', (3 min 29 sek)
*  Lyssna på '''Dagny Carlsson fyrvaktardotter berättar [https://audioboom.com/posts/7475020-dagny-carlsson-fyrvaktardotter-berattar-1985 Klicka här]'''. En inspelning från 1985.


* [[Utklippan]]. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2012:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2012Extract/EttFyrbarnsHistoriaUtklippan.pdf Ett ”fyrbarns” historia]''', Sten-Eric Lindström
* [[Utklippan]]. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2012:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2012Extract/EttFyrbarnsHistoriaUtklippan.pdf Ett ”fyrbarns” historia]''', Sten-Eric Lindström

Versionen från 30 mars 2020 kl. 09.32

Utklippan, svensk f.d. bemannad fyrplats på ett skär i havet SSO om Karlskrona, Södra Östersjön. Bemannad 1789-1972.

Långören inlopp. I gamla tider hade ön ett strategiskt läge för trafiken mellan Stockholm och örlogsstaden Karlskrona. Här anlades befästning (donjon), optisk telegraf och fyrplats med kustfyr, mistsignal och radiofyr.
Utklippan karta ritad.jpg
Fl 15s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Utklippan. Foto Lars Johansson
Utklippan. Foto Esbjörn Hillberg
Utklippan fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg
Utklippan 1890. Foto Lotsverket
Öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Vippfyr. Figur Leif Elsby
Utklippan 1872. Figur Leif Elsby
Utklippan. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Utklippan. Foto Lotsverket
Utklippan från sjön före 1910. Foto Lotsverket
Utklippan 1890. Foto Lotsverket
Utklippan 1925. Foto Lotsverket
Utklippan fyrplatsen 1925. Foto Lotsverket
Lux-ljus. Figur Leif Elsby
Här är linsenUtklippan på prov ersatt med en roterande strålkastare av modell Johnny Apell. Foto E Hillberg
Närbild på roterande strålkastare av modell Johnny Apell på test på Utklippan. Foto E Hillberg
Utklippan. Foto DT
Utklippan. Foto DT
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
601500 C 7442 N 55 57, O 15 42 Fl W 15 s 23,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1789 1870 1972 1972 30,9 31


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Utklippans fyr. Belägen på yttersta hörnet av Blekinge och Smålandslandet , Torhamns socken av Blekinge län. Postadress och telegramadres: Karlskrona.

Utklipporna är enligt en gammal beskrivning belägna uti Blekinge läns östra skärgård, inemot 4 mil (27,6 distansminuter) från närmaste fast land, som är Torhamn, samt inemot 1 1/2 mil (8,5 distansminuter) till ön Utlängan. Enligt samma beskrivning brukade utklipporna av Hästholmens åboar endast slåtter och sälskytte samt bestod av följande jordsorter, uppmätt av C. Sylvander, Hästholmen den 20 oktober 1801:

'Norra Skjäret

  • Gräsmark något stenig: 4 tunnland + kala berg: 5 tunnland. Summa 9 tunnland

Södra Skjäret

  • Gräsmark något stenig: 2 tunnland + sämre gräsmark med äpple och enbuskar beväxte: 1 tunnland + kala berg: 3 tunnland. Summa 8 tunnland

Tillkommer: stenar som icke nyttjas till annat än att på den skjuta skjäl emedan de på dem uppgå.'

År 1760 föreslog Amiralitetskollegium att en spirbåk skulle byggas på Utklippan. Kungl. Maj:t ansåg det emellertid betänkligt att i krigstid låta utsätta känningsbåkar, varför saken fick anstå. Under krigstiden lär emellertid tillfälliga fyrar ha anordnats. Enligt Generalorder den 30 september 1812 anordnades tvenne kolfyrar. Enligt Kungl. brev den 5 mars 1836 skulle en lampfyr inrättas, men sedan fråga väckts om anläggning i sammanhang därmed dels av ett Martellertorn, dels en telegraf, förordnades den 12 mars 18398 att en gemensam fyr- och telegraf skulle byggas, varvid av lotsverkets medel skulle utgå 11,820 riksdaler, varjämte för arbete kommenderas 50 man av på Kungsholmen förlagda arbetskarlar. Enligt Generalorder den 3 mars 1834 (Krimkriget?) iordningställdes en telegraf för att till Kungshomen meddela de upptäckter man gjorde på Utklipporna. Denna telegraf indrogs enligt Generalorder den 6 mars 1836. Kostnaden utgick av de till neutralitetens upprätthållande anvisade medel.

På det södra eller yttersta skäret är uppförd en besättningsbyggnad av sten, vars södra torn, uppfört 1839 - 1840, är inrättat till fyrtorn. Första fyrapparaten bestod av 6 stycken polerade reverberer, som kringdrevos av ett utväxlingsverk. Nuvarande fyrapparaten är en andra ordningens lins med luxljus.

Första mistsignaleringsanordningen var en malmklocka, anbragt ovanpå befästningsbyggnadens tak. Nuvarande mistsignal är kanon, varmed avfyras två skott var 10 minut vid tjocka eller disigt väder.

På den helt kala holmen är, förutom de nämnda befästningsbyggnaderna, uppförda fyrbetjäningens bostads- och ekonomihus jämte några andra hus.

Under den tid fyr funnits och fyrbetjäningvistades på platsen ha vid olika tillfällen tre fyrbiträden och en fyrvaktare vådligen omkommit på sjön. Ett fyrbiträde fastnade med öppen båt i drivis och drev med den i två dagar tills han bärgades iland på Bornhol. År 1881 strandade här furstens av Monaco lustyacht med ägaren ombord.

Första kända fyrman var fyrmästaren Aspegren."

Området

Landgrundningar och bränningar finns i nästan alla riktningar runt Utklippan inom ett största avstånd av 1000 m från fyren. Närmre land ligger fyrplatsen Utlängan.

Vippfyr

1789 uppfördes en vippfyr. Fyringen skedde endast då lotsarna på Hästholmen så behövde.

Öppen kolfyr

1812 uppfördes för flottan två stycken 2,5 m höga stenpelare med vardera en öppen kolfyr.

  • Dubbelfyren skulle inte förväxlas med Ölands Södra Udde.

1814 släcktes fyrarna.

Spegelfyr

1839-1840 uppfördes en i sten och med tjocka murar kvadratisk byggnad i två våningar.

  • I två diagonalt placerade hörn uppfördes var sitt runt torn.
  • Det västra var försett med en optisk telegraf för signalering med Karlskrona.
  • Det östra var försett med lanternin innehållande en fyrapparat med speglar och oljelampa för rovolja. Ritat av J T Byström.
  • Fyrapparaten med sex paraboliska speglar, med var sin oljelampa för rovolja, hade formen av en liksidig triangel med två speglar på var sida. Ställningen var omgående, drevs med urverk och lod och gav fyrkaraktären blänk.

Enligt Underrättelse 1842

UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55° 56'35". Long. O. 33° 49'34"

På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin undrehålles, det norra tornet är ämnadt för inrättande af en telagraf. Lysnings-apparaten i fyren består af 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka genom ett urverk vridas omkring inom 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar, med lika många mörka mellantider. Fyrljuset har 51 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd från ett vanligt skepps däck. Denna fyr tändes första gången hösten år 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergsholme, finnas, förutan nämnde byggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus äfvensom ett fiskarhus, alla rödfärgade.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Utklippan. Omgående Spegelfyr.

Lat. N 55° 56'35". Long. O. om Ferrö 33° 49'34". Long O. om Greenwichs meridian 15° 39'49"

På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade messings-reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk vridas omkring på 6 minuter och derunder gifva trenne sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Fyrljuset är 51 fot öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt skeppsdäck. Denna fyr tändes förts gången den 15 November 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, utom nämnde befästningsbyggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus, äfvensom ett fiskarehus, alla rödfärgade. "

1850 uppsattes på huvudbyggnadens tak en klockstapel med en mindre mistklocka.

Enligt Underrättelser 1852

UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55°56'35”. Long. O. om Ferrö 33°49'34”. Long. O. om Greenwichs meridian 15°39'49”.

På det södra eller yttersta skäret på Utklipporna är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn, uppbygdt åren 1839 och 1840, är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk föras omkring på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Tornet är 31 fot högt från grunden till altanen och fyrljuset, som brinner på 51 fots höjd öfver vattenytan, kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt högt skeppsdäck. Denna fyr tändes första gången den 15 November sistnämnda år. Ofvanom befästningsbyggnadens tak är uppsatt en malmklocka, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, förutom nämnda befästningsbyggnad, fyrbetjeningen bonings- och uthus, äfvensom några andra hus. Pl. III.

1854, då Krimkriget brutit ut, hade flottan en optisk telegraflinje mellan Kungsholmens fort - Hästholmen - Utlängan - Utklippan.

1866 lades telegrafen ner.

1870 revs spegelfyren på det östra tornet då man på det västra tornet uppförde en Heidenstamfyr, "öppet pelartorn av järn" med lanternin och lins. Tornet tillverkat på Överums Bruk. Ritat av A T Gellerstedt.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 55° 57’,2. Long. O. 15° 42’,1.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd från grund: 104 fot (31,2 m).
  • Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött ovanpå ett stentorn
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 102 fot (30,6 m).
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 9 fot (2,7 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.

Skären Utklipporna ligger omkring 3 1/4 mil söder från Karlskrona och 2 1/2 mil från inloppet mellan sjöfästningarna Kungsholmen och Drottningskär. På det sydligaste av dessa skär är en donjon eller större stenbyggnad med 2:ne torn och på det västligaste av dessa är det öppna fyrtornet av järn uppfört. Linsapparaten är omgående och under loppet av 2 minuter visar den ett fast sken av omkring 1 min 20 sek varaktighet, varefter inträffar 15 sekunders mörker och sedan en skarp blänk, följd av 15 sekunders mörker. Såsom med starkare fyrar med omväxlande sken i allmänhet är händelsen, synes på närmare håll ett svagare sken ävensom på de såsom mörka uppgivna mellantiderna. Stentornet under det rödmålade järntornet är, liksom den övriga delen av donjonen, gråvitt. På donjonen mellan båda tornen hänger en klocka, varmed klämtas under disigt väder och tjocka. NO om fyrtornet ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan skäret är kalt, synas därå varande byggnader väl från alla sidor. Donjonen med dess 2:ne vid östra och västra hörnen stående torn uppfördes åren 1839 och 1840, och på det östra 31 fot höga tornet anbringades då en omgående spegelapparat. Tornet förhöjdes med därå nu stående järntorn 1870, och den nya linsapparaten tändes samma år på hösten.”.

1875 installerades en vindmätare. Den hade tidigare suttit på Kungsholmens fästning

1876 togs vindmätaren ner.

1877 utbyttes den gamla mistsignalklockan mot en större, vilken monterades i en provisorisk ställning.

1878 byggdes en ny större stapel till mistklockan.

Fotogenlampa

1887 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.

1895 utbyttes mistklockan mot mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion"

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.

1927 utbyttes mistsignalkanonen mot en tyfon. Kanonen flyttades till Fårö.

Under 1940-talet byggdes en utsprängd hamn som nödhamn för fiskare. Arbetet utfördes genom Arbetskommissionen (AK).

1942 tändes fiskefyrarna Utklippans Hamn Östra respektive Västra, båda fyrlykta på vit stolpe på vit förrådskur, placerade vid fiskehamnens östra respektive västra inlopp. Lins av 6:e ordningen. AGA-ljus.

Elektriskt ljus

1948 elektrifierades fyren.

Sedan 1950-talet använder ornitologer en station för ringmärkning av flyttfåglar på ön.

1968 var tornet rött, nedtill öppet, på grå kastell-liknande byggnad. Omgående lins av 2:a ordningen. Elektriskt ljus.

Lotsbarnskola

1895-1895 hade Utklippan lotsbarnskola. Lärare var:

  • 1895-1895 Maria Andersson

Avbemanning och personal

1972 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Utklippan

Och sedan

1972 monterades linsen ner. Efter prov med roterande spegel (se bild) ersattes den med en fyrapparat PRB-46 Mk I (sealed-beam-lampor monterade två över varandra i en cirkel), cirka 0,5 m Ø, omgående.

  • Bifyren flyttades till samma lanternin som huvudfyren.

1991 lades radiofyren ner.

1991 stängdes mistsignaleringen.

Nuvarande optik: Roterande strålkastarlinser, 4 st 35W 6V lampor, 2 omgångar. PRB-46 Mk I (sealed beam), reserv PRB-46 Mk II, 10w glödlampa, elklipp, sjökabel, batteri.

Nuvarande karaktär: Fl W 15 s 23,5 M. Lyshöjd: 31,0 m.


Nuvarande optik bifyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) trumlins 360°, 60W/10W 10,3V glödlampa

Nuvarande karaktär bifyr: Iso WRG 4 s 11,5 M. Lyshöjd: 30,0 m.

Länkar

  • Lyssna på Dagny Carlsson fyrvaktardotter berättar Klicka här. En inspelning från 1985.

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 2 Fb.
Klass Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: C.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Tyfon, 2 st. 20 hkr. Avance-motorer. Rött nedtill öppet fyrtorn av järn på grå kastell-liknande byggnad. Mistmaskinrummet sammanbyggt med fyrtornet. Fyrplatsen anlagd år 1812.
Läge och natur På ett skär i havet SSO Karlskrona.
Bostäder Fm 3 rum, kök och hall, värmeledning, avlopp, badrum utan vatten. Fv 2 rum och kök. 2 Fb vardera 1 rum och kök. För Fv och 2 FB torde bostadsförbättring vara att förvänta.
Hamn Brygga, vågbrytare och slip. Hamnen är utomordentligt väl skyddad.
Kommunikationer Tjänstebåt, sommartid 3 och vintertid 2 resor i månaden.
Postanstalt Karlskrona. Väg dit: c:a 2 1/4 tim. med motorbåt, varav 1/2 tim. inomskärs.
Skola B-skola å Aspö, 2 tim. motorbåtsresa. Olika skolor i Karlskrona. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Dricksvattnet utdömt av vederbörande hälsovårdsmyndighet. Skatterna ruinerande.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Vandrarhem 26 bäddar kontakta Utkiken Karlskrona 0722-513770,
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyren, Statens Fastighetsverk äger resten
Kontaktperson www.utkikenkarlskrona.se 0722-5123770, men även Johnny Apell, 0455 - 50021, 0708 - 493595. www.utklippan.net och www.sm7ucz.se
Vägbeskrivning Utklippan är belägen drygt 15 nm sydost Karlskrona och måste besökas med båt. Sjötaxi 0738-563999 och ev. båtturer från Karlskrona kontaktaTuristbyrån i Karlskrona, 0455-303490, www.karlskrona.se/turism
Övrigt År 1789 uppsattes en vippfyr på Utklippan. Fyrning skedde dock endast vid behov av lotsarna på Hästholmen utanför Utlängan. För att säkra transport av svenska trupper under Napoleonkriget uppfördes år 1812 på Utklippan två stycken 2,5 m. höga stenpelare med kolgrytor. Anledningen till denna dubbelfyr var att man ej skulle förväxla den med fyren på Ölands Södra Udde. Fyren släcktes för gott 1814.

Nuvarande fyrbyggnad uppfördes 1839-44 och bestod i början av en kastelliknande byggnad med ett fyrtorn och ett signaltorn. Fyren tändes 15 november 1840, klassificerades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 2½-3 mil. År 1870 revs fyren på östra tornet när man på det västra tornet uppförde en Heidenstamfyr med en 2:a ordn. (1400 mm) dioptrisk trum- och planlins 4 fack á 90° (60° trumma + 30° plan) med 12 fack katadioptrisk krona (trumfack 18 ringar, planfack 12 ringar) och krans (trumfack 7 ringar, planfack 5 ringar), Henry Lepaute, roterande, urverk och lod (vikt 68 kg, lodlina 26,7 m) samt trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 36 cl/tim). År 1887 byttes lampnäbben för rovolja mot en fyrvekig för fotogen (förbrukning 75 cl/tim), år 1907 installerades Luxljus med trippelbrännare som år 1848 ersattes av elektriskt ljus. Linsen av 2:a ordn. byggdes om 1948 och ersattes 1972 av två omgångar roterande snedställda speglar. Nuvarande fyrlyktor monterades år 1991 när bifyren flyttades upp i tornet.

Mistsignalering startades med klocka 1850, Engströms kanon 1895, tyfon 1927 och nautofon 1947 samt upphörde 1991. En radiofyr fanns mellan 1948-1991.

I mars 1859, då Krimkriget brutit ut, byggde Flottan en optisk telegraf Utklippan - Utlängan - Hästholmen - Kungsholmens fort. Telegrafen indrogs redan 1866.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren och 1994 tre byggnader.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Utlängan, Lotsverket, Heidenstammare, linsfyr, spegelfyr, fast sken med blänk, mistsignal, donjon, bifyr, radiofyr, optiska signalanordningar