Svenska Högarna
Svenska Högarna, svenska kummel, båk, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats ytterst i Stockholms skärgårds östra havsband, Ålands hav. Bemannad 1874-1968.
Rödlögaleden. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1968).
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 280000 | C 6460 | N 59 27, O 19 30 | LFl 15 s | 15 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1874 | 1874 | 1966 | 1968 | 18,4 | 31 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Svenska Högarnas fyr. Belägen i Rådmansö socken av Stockholms län i Stockholms skärgårds östra havsband. Postadress: Furusund. Telegramadress: Rt. 12 C, Möja."
Före och "Ur Underrättelser 1852"
SVENSKA HÖGARNE. Fyra stenkummel, hvaraf ett är 15 och de 3:ne öfriga 10 fot höga. Det S.O. på Korsklubben är hvitrappadt och försedt med kors och det på Sqvimparskäret är ofärgadt, likasom de 2:ne öfriga, hvilka äro stående på Svenska Högarne. Inloppet till nödhamnen Fladen går emellan Korsklubbs- och Sqvimparskärs-kumlet. De 2:ne andra kumlen tagas om styrbord. Uti hamnen finnas 5 bergringar för förtöjnimng af fartyg. Wid Svenska Högarne äro under sommartiden lotsar stationerade. Sqvimpskärets kummel är beläget i Lat. N. 59°26'. Long. 19°30' ost om Gr. Pl. X.
Foto Ulf Schloss 2012.
1793 uppfördes en lotsplats på Svenska Högarna.
1855 uppfördes en cirka 12 m hög träbåk. Ritad av Carl Sandell.
1868 resulterade diskussionerna om behov av fyr i området i att fyrskeppet Svenska Björn lades ut.
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Stockholms lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Jan Erik Ingman, f. 1859
- Lots: Johan Richard Norman, f. 1861
- Lotslärling: Erik Anselm Lind, f. 1877
Lotsbarnskola
1890-1898 hade Svenska Högarna lotsbarnskola. Lärare var Laura Sandström
- 1890 Laura Sandström, 71 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1891 Laura Sandström, 65 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1892 Laura Sandström, 68 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1893 Laura Sandström, 79 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1894 Laura Sandström, 75 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1895 Laura Sandström, 75 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1896 Laura Sandström, 80 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1897 Laura Sandström, 78 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1898 Laura Sandström, 77 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
Fyrplatsen
1874 anlades fyrplatsen Svenska Högarna på Storön. Fyrtornet av järn var cirka 18,5 m hög och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin och lins. Fyrtornet tillverkades på Ludvigsbergs Verkstad i Stockholm. Ritat av G E Höjer.
- Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med catadioptrisk krona (18 ringar) och krans (7 ringar), omgående, urverk med lod, lodvikt 120 kg. Tillverkad av Henry Lepaute 1874. Oljelampa för rovolja.
- En nyare lotsstuga uppfördes intill fyren och ersatte en äldre lotsstuga.
- Båken av Carl Sandell demonterades och återuppfördes på Storkläppen utanför Västervik.
1885 byggdes ett skjul till mistsignalkanonen.
Urverket och Gamla linspelaren. Foto Ulf Schloss 2012
Fotogen
1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med 4 vekar.
1892 byggdes ett fotogenförråd.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
- Samtidigt flyttades den nyare lotsstugan till Sandhamn.
1922 utbyttes mistsignalkanonen av två mistsignalkanoner "av kommendör Engströms konstruktion", vilka tidigare hade stått på Faluddens fyrplats. Kruthus och kanonhus byggdes om.
- I hamnen uppfördes ny brygga samt ny slip med spel.
1938 utbyttes mistsignalkanonerna mot en knallsignalapparat, vilken tidigare suttit monterad på Landsorts fyr.
1946 byggdes en ny båtslip.
1948 utbyttes knallsignalapparaten mot en tyfon uppförd i ett nybyggt maskinhus.
Elektriskt ljus
1965 elektrifierades fyren. Strömmen kom från dieselkraftverk. Omgående lins av 2:a ordningen. Elektriskt ljus med Lux-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: B W 15 s 14,5 M. Lyshöjd: 31 m. Ljusstyrka: W 12 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 1 långt och ett kort ljud var 60 s. (6 + 4 + 2 + 48)
Avbemanning och personal
1968 utbyttes det elektriska fyrljuset mot AGA-ljus.
- Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Svenska Högarna
Svenska Högarna solventil resp vattenutkastare. Foto Ulf Schloss 2012
Och sedan
1986 utbyttes AGA-ljuset mot solpaneldrift. Glödlampa 40 W. Elklipp.
Sedan 1994 ägs fyren av Edward Sjöbloms Stiftelse.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins omf. 120° samt 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins omf. 240°, catadioptrisk krona och krans på båda linserna, totalhöjd 2300 mm. 2x40W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl 15 s 15,0 M. (2 + 13). Lyshöjd: 31,0 m.
Länkar
- Ur Blänket 2011:3 En fyrvaktares liv, Karin Gröndahl, dotter till Oskar Eriksson
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Tysk smog" , Turist Nr 5/1989. 33,3MB
- Video: Svenska Högarna LFl W 15s , Svenska Högarna LFl W 15s. (1 min).
Klicka på länken: Hemsida
Fyra Draken i formation över Svenska Högarna.
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/11-30/4. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: IV. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Knallsignal. Rött 18,4 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyrplatsen anlagd år 1874. |
| Läge och natur | I havsbandet av Stockholms östra skärgård. Obetydlig växtlighet. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Inre hamnen skyddad men endast 1,5 m vattendjup. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, 3 resor i månaden under tiden maj-sept., övrig tid av året 2 resor per månad. |
| Postanstalt | Yxlan. Väg dit: 40 km. |
| Skola | A-skola i Gräddö (Rådmansö), realskola i Norrtälje. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Borrad brunn. Månadsrapporter över meteorologiska observationer. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Övernattningsbod finns vid inre hamnen |
| Ägare | Fyren med avstyckad tomt ägs sedan 1994 av ”Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas fyr”. Övrig mark ägs av Fortifikationsverket. Stiftelsen och Skärgårdsstif-telsen i Stockholms Län administrerar bemanning, underhåll och naturvård. |
| Kontaktperson | Alf el. Sarah Anderin 08-57164262, 0703-778317 resp 0703-778318. Se info www.skargardsstiftelsen.se |
| Vägbeskrivning | Det finns inga båtförbindelser till Svenska Högarna. Närmaste större samhällen dit man kan komma med reguljära båtturer är Sandhamn och Möja. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.com). Från dessa platser är det ca 20 nm till Svenska Högarna. Taxibåt kan beställas från Sandhamn eller Stavsnäs genom exemplevis Stavsnäs Båttaxi, 08-5715 0100. Tilläggning på Svenska Högarna endast vid gott väder |
| Övrigt | På 1700 talet uppsattes fyra stenkummel på Storön i ögruppen Svenska Högarna. En lotsplats inrättades 1793 (slutligen indragen 1905). År 1855 byggdes en träbåk som var ca 15 m hög inklusive fundament. År 1885 revs och flyttades båken till Storkläppen där den sedan 1890 byggdes om till fyr som används ännu idag.
Fyren på Svenska Högarna (Storön) tillverkades på Ludvigsbergs Mekaniska verkstad i Stockholm. Man påbörjade arbetet på ön 6 juni 1874, fyren levererades 29 juli och tändes 1 november. År 1887 byttes lampnäbben för rovolja i moderatörlam-pan mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen, år 1907 monterades luxljus men den fyrvekiga moderatörlampan för fotogen var kvar som reserv. Fyren elektrifierades 1965 som 1968 ersattes av Dalénljus och solventil som1986 ersattes av solpaneler. Mistsignalring utfördes från början med två signalkanoner, från 1922 med Engströmkanon, från 1938 med knallsignalapparat och från 1948 med tyfon. Ön hade fortsatt bemanning från 1968 vilket påkostades av SMHI och andra myndigheter. Från 1985 har Skärgårdsstiftelsen förvaltningsansvar och Edward Sjöbloms Stiftelsen äger sedan 1994 fyren. Fyren är mycket väl bevarad beträffande byggnadsdetaljer och linssystem. |
| Skydd enligt lag | Hela ö-gruppen är naturreservat sedan 1976. Fyr och ev hus föreslagen som BM. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 80 Svenska Högarna
På sjuttonhundratalet uppsattes på Svenska Högarna tre stenkummel, som ännu underhållas.
År 1855 uppfördes på Svenska Högarna en 40 fot hög båk af tre, som nedrefs år 1874.
Sedan Rikets ständer hos Kungl. Maj:t gjort hemställan om en fyranläggning på Svenska Högarna, afgaf Lotsdirektören, till hvilken ärendet remitterats år 1866, det yttrande: att en fyr derstädes vid många tillfällen skulle kunna gagna sjöfarten, men att fartyg, som under disig väderlek skulle söka angöra fyrar, lätt kunna komma i närheten af de ända till 6 minuter öster derom belägna grunden och strandning derigenom förorsakas, att vidare det vore nödvändigt att der uppföra två fyrar, till skillnad från närbelägna fyrar, hvarigenom såväl anläggnings- som underhållskostnaden blefve betydligt dyrbar och föreslog derföre att i stället för en fyranläggning på Svenska Högarna ett fyrskepp måtte få utläggas vid grundet Svenska Björn.
År 1870 ansåg Lotsdirektören att en fyr på Finland tillhöriga Bogskären skulle vara till större gagn för sjöfarten än en fyr på Svenska Högarna och avstyrkte uppförandet af en fyr på denna sednare plats.
År 1873 föreslog Lots styrelsen hos Kungl. Maj:t om ett anslag af 115.000 Rdr till uppförandet af en fyr på Svenska Högarna och framdrager som skäl härtill, att fyrväsendet blifvit på sista åren så betydligt förbättradt på andra delar af Svenska kusten, att sjöfarten ökats genom Ålands haf, att förbättrade fyrapparater gör det möjligtt att der uppföra endast en fyr och att tillgängliga medel funnos. Detta förslag bifölls af Kungl. Maj:t, som godkände ritningar och förslag den 28 November samma år. Fyrtornet, som uppfördes år 1874, är ett 62 fot högt pelartorn af järn.
Fyrapparaten (lins af 2:a ordningen visande en först hvit och sedan röd blänk hvar 30:e sekund) består af 16 linsfack, innehållande krona, trumma och krans med röda glasskärmar framför trumman och kransen, ett urverk samt moderatörlampa för rofolja och 3 vekar. Kostnaden för hela fyranläggningen var 104.329 Rdr.
År 1887 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 4 vekar och var då fyrens ljusstyrka för det hvita skenet 5400 och för det röda 4600 Häfnerljus.
År 1907 uppsattes i fyren trelågig luxlampa och blef då fyrens ljusstyrka för det hvita skenet 16.000 och för det röda 13.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1954 ändrades fyrkaraktären till enbart vitt blänksken med en blänk av 3 sekunders varaktighet var 15:e sekund. Ljusstyrkan ökades därvid till 36000 hefnerljus.
År 1874 anordnades mistsignalering medelst ett från en kanon avlossat skott var femtonde minut. Intervallet mellan vart skott minskades år 1923 (den ¼) till 10 minuter.
År 1939 indrogs kanonen och ersattes med en knallsignalapparat, varvid mistsignalkaraktären ändrades till ett skott var 5:e minut.
År 1949 utbyttes knallsignalapparaten mot en tyfon, varmed under tjocka och disig luft givas en lång och en kort ljudstöt var minut. Som reserv har knallsignalapparaten bibehållits.
Rödlögaleden
Klicka här för att se fyrarna i Rödlögaleden.
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, Heidenstam, mistsignal, AGA-ljus, solpaneldrift