Svartklubben

Svartklubben, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet, Ålands hav. Bemannad 1820-1961.

I havsbandet SSV om Understen. Svartklubbens fyr byggdes som täckt stenkolsfyr "i enlighet med Löwenörns princip", som en av de två första i Sverige. 22 år senare byggdes den om till spegelfyr.  

Svartklubben enligt Beskrifning 1872.

Svartklubben en vinterdag. Foto JH.

Svartklubben en sommardag. Foto Ulf Schloss 2016.

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.

Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.

Svartklubben. Foto JA.

Svartklubben som täckt stenkolsfyr, ritning från 1816. Riksarkivet.

Svartklubben som täckt stenkolsfyr 1820-1842. Figur Leif Elsby.

Svartklubben, Söderarm och Grönskär. Ur Underrättelse 1842.

Fyrarna på Svartklubben, Näskubben och Söderarm. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken.

Svartklubben. Foto Eric Fhager.

Svartklubben. Foto Tommy Asplund.

Treskenad spegel, sedd uppifrån. Figur Leif Elsby.

Svartklubben. Foto JH.

Svartklubben. Foto Lotsverket.

Svartklubben fyrmästarens hus före 1925. Foto Lotsverket.

Svartklubbens fyrvaktar- o biträdeshus 1925. Foto Lotsverket.

Svartklubbens lins putsas av Oskar Eriksson. Arkiv Karin Gröndahl.

Svartklubben maskinrum med Oskar Eriksson. Arkiv Karin Gröndahl.

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":60.174377,"lon":18.825025,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Svartklubben\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
222800	C 6290	N 60 11, O 18 50	LFl(2) 15 s	16,5	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1820	1820	1961	1961	12	19,5

Foto Ann-Louise Gustavsson 2020.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Svartklubbens lots- och fyrplats. Öster om Singö vid nordvästra delen av Ålands hav. Postadress: Singö. Telegramadress: Rt. 6 Singö."

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Stockholms lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

• Lotsförman: Carl Johan Pettersson, f. 1839
• Mästerlots: Olof Sjölund, f. 1836
• Lots: Anders Petter Söderholm, f. 1838
• Lots: Pehr Matsson, f. 1838
• Lots: Erik Eriksson, f. 1851
• Lots: Mats Sjölander, f. 1859
• Lotslärling: Ture Valtin, f. 1863
• Lotslärling: Johan Albert Söderholm, f. 1872

Fyren tändes

1819-1820 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 12 m högt cylindriskt torn för stenkolseldning inom lanternin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av J W Gerss.

• Samtidigt revs en äldre spirbåk på platsen.

• 

  Svartklubben. Vykort

• 

  Svarklubbens fyrplats från land 1900. Foto Lotsverket

• 

  Svarklubbens fyrplats från sjön 1900. Foto Lotsverket

Enligt Underrättelse 1842

SVARTKLUBBEN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 60° 10'20". Long. O. 36° 58'15"

På S.O. sidan af skäret Svartklubben uppfördes fyrtornet af sten år 1819, 55 fot högt från grunden till lanternin-spetsen. Hällen, hvarå tornet står, är 23 fot hög och fyren brinner på 70 fots höjd öfver vattenytan. Ett stycke från fyrtornet, hvilket är hvitrappadt, står boställshuset, kolboden, samt en lots-uppassningsstuga, alla af träd och rödfärgade. Fyren synes i klart väder på 3 à 3 1/4 mils afstånd, och är till rättelse för fartyg, somfrån Ålands haf söka Öregrunds skärgård, samt för de som segla öster om Gräsön.

Anm. Under loppet af innevarande år skall denna fyr förändras till en stående Lampfyr med reverberer.

Stillastående spegelfyr

1842 ersattes den täckta stenkolsfyren av en stillastående spegelapparat bestående av 9 st paraboliska mässingsspeglar med var sin oljelampa för rovolja, monterade på en ring och belysande cirka 270° av horisonten.

• Torn och lanternin byggdes om.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Svartklubben. Stillastående spegelfyr.

Lat. N 60° 10'20". Long. O. om Ferrö 36° 58'15". Long O. om Greenwichs meridian 18° 48'30"

Det på S.O. sidan af skäret Svartklubben år 1819 uppförda fyrtorn af sten för stenkolsfyring, 40 fot högt från grunden till altanen, förändrades år 1842 till en stillastående reverberfyr med 9 stycken polerarde messings-reverberer och tändes såsom sådan första gången den 14 Oktober sistnämnda år. Fyren brinner på 70 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 3 à 3 1/2 mils afstånd. Ett stycke från fyrtornet, hvilket är hvitrappadt, stå boställshuset, uthuset och en lotsuppassningsstuga, alla af trä och rödfärgade. Fyren är anlagd till rättelse för fartyg, som från Ålands haf söka Öregrunds skärgård, äfvensom för dem, som gå öste rom Gräsön. "

Omgående spegelfyr

1849 utbyttes den stillastående spegelapparaten mot en omgående spegelapparat med tre paraboliska speglar (treskenad spegel) med en gemensam oljelampa, urverk och lod, lodvikt 17,5 kg.

Enligt Underrättelser 1852

SVARTKLUBBEN. Blinkfyr.

Lat. N. 60°10'20". Long. O. om Ferrö 36°58'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°48'30”.

Det på S.O. sidan af det 24 fot höga skäret Svartklubben åren 1819 och 1820 uppförda fyrtorn af sten för stenkolsfyring, 40 fot högt från grunden till altanen, förändrades år 1842 till stillastående fyr med 9 stycken reverberer, och tändes såsom sådan för första gången den 14 Oktober sistnämnda år. Sedan Understens fyr uppfördes och inrättades till stillastående, blef den på Svartklubben, till förekommande af misstag, förändrad till blinkfyr och som sådan tänd första gången de 2 Maj 1849. Fyrapparaten består af 3:ne sammanfogade reverberer, i hvilkas fokus sitter en vanlig lampa, alltsammans satt i rörelse medelst ett litet utvexlingsverk, så inrättat, att fyrens omloppstid är två minuter, hvarunder den gifver 3:ne korta, men skarpa sken eller blinkar öfver hela den del af horisonten, som upplyses af den stillastående fyren, eller från N.W. t. W. ½ W. nord och ost öfver till S. t. W. ¾ W. på kompassen. Denna fyr, hvars sken har 70 fots höjd öfver vattenytan, bör i sigtbart väder nattetid synas på 2 ½ à 3 mils afstånd. Ett stycke från tornet, hvilket är hvitrappadt, stå ett boställshus, ett uthus och en lots-uppassningsstuga, alla af trä samt rödfärgade. Pl. II.

1855 kläddes tornet med eldfast tegel.

1869 uppsattes en klockstapel med mistklocka.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 60° 10’,6. Long. O. 18° 49’,9.

• Fyrapparaten: en lampa uti 3:ne sammanfästade speglar (treskenad spegel).
• Tornets höjd från grund: 59 fot (17,7 m).
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 74 fot (22,2 m).
• Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten.
• Lysvidd: 10 à 12 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
• Lysfält: från NV t V ½ V över N, O till S t V ¾ V.

Fyrtornet står på sydöstra sidan av skäret Svartklubben, liggande ytterst vid inloppet från Ålandshav till farleden genom Öregrunds skärgård åt Grepen. Fyrapparaten utgörs av en lampa med 3:ne sammanfästade paraboliska speglar, som med 2 minuters omloppstid rotera omkring en vertikal axel, varunder fyren visar 3:ne korta men skarpa blänkar. NV om tornet ligger fyrbetjäningens bonings- och uthus, alla rödmålade. Nära intill och SV om fyrtornet står en stapel med klocka, med vilken ringes vid disigt väder och tjocka. En på stång hissad rödmålad kula tillkännager, att, såvitt vid fyrplatsen är känt, gång genom Öregrundsgrepen är av fast is eller drivis hindrad. Lotsar uppassar på fyrplatsen, och hissad signal, svart kula med vitt bälte, tillkännager, att lots finns att tillgå.”

1875 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.

Linsfyr

1882 utbyttes spegelapparaten mot linsapparat med 4:e ordningens lins och lanternin flyttad från Nordkoster.

1887 erhöll fyrplatsen en mistlur driven med handkraft (handmist). Samtidigt togs klockstapeln ur bruk.

1888 uppsattes i tornet en mistlur med motor. Den gamla togs ur bruk.

1892 inskaffades som reserv en mistlur driven med handkraft.

Ny lanternin och lins

1897-1898 installerades ny lanternin med 4:e ordningens lins samt en maskindriven misttrumpet intill vaktrummet.

• Denna utrustning hade ingått i konst- och industriutställningen i Stockholm.
• Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 2 fack à 135° samt med 1 fack à 90° catadioptrisk spegellins, omgående, omloppstid 10 sekunder, kvicksilverlagring, driven av urverk med lod, lodvikt 96 kg. Fotogenlampa med veke.

1916 installerades kompressor för mistsignalen (misttrumpet).

1928 installerades nytt mistmaskineri.

1935 utbyttes fotogenlampa med veke mot ett Primusglödljus.

Lotsbarnskola

1908-1908 hade Svartklubben lotsbarnskola. Lärare var L Abrahamsson

• 1908 L Abrahamsson, 125 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn

Avbemanning och personal

Fyrmästare Hjalmar Söderström.

1961 elektrifierades och automatiserades fyren.

• Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Svartklubben

Och sedan

1968 var tornet 17 m högt, målat upptill svart, nedtill vitt. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv. Fyrtornet fasadbelyst.

• Fyranläggningen fjärrmanövreras från lotsstationen på Kalvskäret, strax V om Svartklubben.
• Optisk karaktär: B(2) WRG 15 s 14 M. (2 + 3 + 2 + 8). Lyshöjd: 19,5 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd,

R 7 000 cd, G 3 600 cd.

• Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (4 + 4 + 4 + 48). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (cirka 210 Hz och cirka 260 Hz). "Vid kabelbrott kan mistsignal ej ges".

2000 var tornet målat upptill svart, nedtill vitt. Fasadbelyst.

2019 ersattes kvicksilverlagringen av linsen med mekanisk lagring.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk planlins. Glödlampa 1000 W.

4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 250° + öppen 110°. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp. Sjökabel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl(2) WRG 15 s 16,5 M. (2 + 3 + 2 + 8). Lyshöjd: 19,5 m. Racon: ( _ . _ ) 30 s 14 M.

Länkar

• Ur Blänket 2007:4 Brita – en fyrvaktarhustru, Kurth Augustson

• Ur Blänket 2011:2 Klart landets längsta automatriks, Insänt av Sten Persson

• Ur Blänket 2011:3 En fyrvaktares liv, Karin Gröndahl, dotter till Oskar Eriksson

• Video: Svartklubben Fl(2) 15s, (1 min).

• Artikel: Svartklubben av Lisbeth Modin, Från fiskeläger till fyr- och lotsplats.

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, Fb.
Klass	Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen	Fotogenglödljus, lins 4:e ordningen. Tyfon, 2 st 15 hkr. Bolinder-motorer. Upptill svart, nedtill vitt 17 m högt fyrtorn. Fyrplatsen anlagd år 1820.
Läge och natur	Bergigt skär OSO Singö, obetydlig växtlighet. Små trädgårdsland.
Bostäder	Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum. Värmeledning och avlopp i Fm- och Fv-bostäderna. Gemensamt badrum.
Hamn	Bra skyddad hamn med brygga.
Kommunikationer	Personalens båtar.
Postanstalt	Singö. Väg dit: 2 dist.-min. sjöväg samt 3 km landsväg.
Skola	Folkskola Singö, realskola i Hallstavik. Inackorderingsbidrag.
Övrigt	Borrad 42 m djup brunn.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Sålda till privatpersoner. Inga övernattningsplatser.
Ägare	SjöV äger fyren
Kontaktperson	Jan Svensson på Singö 0175-10077 kan ge lokal information om fyren, hur man kommer dit, m.m. Carina Borgström 070 3325042 finns sommartid på Svartklubben kan ge viss info. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning	Bilväg Norrtälje - Singö c:a 60 km. Kör väg 76 norrut från Norrtälje tag av på väg 283 vid Söderby-Karl och kör via Väddö och Grisslehamn till Singö. Svartklubben ligger c:a 1 nm från Kalvskäret, närmaste hamn finns på Singös östra udde. Inga reguljära båtförbindelser.
Övrigt	Östergarn (1818) och Svartklubben (1820) var de två första täckta stenkolsfyrarna i Sverige som byggdes helt efter den Löwenörnska principen. Svartklubbens fyr hade dessutom en vinschanordning för transport av kol till eldstaden. År 1842 byggdes fyren om och utrustades med 9 rovoljelampor och 9 polerade mässingsspeglar monterade på en järnring och belysande 3/4 av horisonten. Fyren klassificerades sedan som stillastående spegelfyr och dess sken syntes 3-3½ mil vid klart väder. År 1849 byttes fyrapparaten ut mot 3 paraboliska speglar (treskenad spegel, diameter spegelöppningar 18,5 cm), roterande, urverk med lod (vikt 17,5 kg), omloppstid 2 min och i mitten en envekig rovoljelampa (förbrukning 4,5 cl/tim) med föränderlig oljeyta. Fyren som tändes 2 maj 1849 klassificierades som blinkfyr och dess sken syntes 2½-3 mil. År 1875 ersattes rovoljelampan med en envekig fotogenlampa (förbrukning 6 cl/tim) med föränderlig bränsleyta. År 1899 fick fyren en ny lanternin och en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade linsringar 2 fack á 135° samt en 90° katadioptrisk spegel, roterande, kvicksilverlagrad, omloppstid 10 sek, urverk med lod (vikt 96 kg, lodlina 13 m) och en två- resp. trevekig fotogenlampa för konstant nivå, så kallad Nivålampa. År 1935 installerades Primus glödljus.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1935, fyren

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Svartklubbsleden

Klicka här för att se fyrarna i Svartklubbsleden.

Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, dalén-ljus, AGA-ljus, intermittenshylsa, klippapparat, optiska signalanordningar, bifyr, Agö, Eggegrund