Norskt fyrväsende: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(39 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:KanalSymbol.jpg|44 px|border|länk=vattenvägar]]
'''Norskt fyrväsende'''. Norge har en lång kust med fyrar från '''[[Barents hav]]''' i norr, via '''[[Norska havet]],''' '''[[Nordsjön]]''' till '''[[Skagerack]]''' med Oslofjorden i söder.
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
 
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]]
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]]
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|52 px|border|länk=lysboj]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]  
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|55 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|48 px|border|länk=racon]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|58 px|border|länk=racon]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]]  
[[Fil:Symbol Person.jpg|53 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Maskaron.jpg|45px|border|länk=personer]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|39 px|border|länk=tillverkare]]
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Maskaron.jpg|38px|border|länk=personer]]
 
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|600px|border]]
 
{{#display_point:
69.8845, 30.040 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bökfjord]];
70.388 31.157 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vardö]];
70.7068, 30.049 ~ ~ ~ ~ ~ [[Makkaur]];
71.0886, 28.22 ~ ~ ~ ~ ~ [[Slettnes]];
70.853, 29.2391 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kjölnes]];
71.062, 26.222 ~ ~ ~ ~ ~ [[Helnes]];
 
71.103345, 24.028149 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fruholmen]];
70.326366, 20.19718 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fuglöykalven]];
70.255213, 19.543689 ~ ~ ~ ~ ~ [[Torsvåg]];
69.602829, 17.834818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hekkingen]];
 
69.325136, 16.1203 ~ ~ ~ ~ ~ [[Andenes]];
69.068189, 15.177611 ~ ~ ~ ~ ~ [[Anda]];
68.60338, 14.350348 ~ ~ ~ ~ ~ [[Litlöy]];
68.37757, 15.985182 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rotvär]];
68.153631, 14.651908 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skrova]];
68.167635, 14.447203 ~ ~ ~ ~ ~ [[Moholmen]];
67.897322, 13.076487 ~ ~ ~ ~ ~ [[Glåpen]];
67.651795, 12.727346 ~ ~ ~ ~ ~ [[Väröy]];
67.412129, 11.879002 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skomvär]];
68.354704, 16.083801 ~ ~ ~ ~ ~ [[Baröy]];
68.184841, 15.602631 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tranöy]];
67.93009, 14.808557 ~ ~ ~ ~ ~ [[Flatöy]];
67.769313, 14.405871 ~ ~ ~ ~ ~ [[Målöy-Skarholmen]];
67.390879, 13.850179 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grytöy]];
67.448661, 14.384652 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landegode]];
67.429628, 14.468408 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björnöy]];
67.311827, 13.537571 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tennholmen]];
67.287145, 14.367536 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bodö]];
66.926032, 13.45087 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stött]];
66.923592, 13.13064 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kalsholmen]];
66.77444, 12.515278  ~ ~ ~ ~ ~ [[Myken]];
66.432128, 11.973018 ~ ~ ~ ~ ~ [[Träna]];
66.274819, 12.333918 ~ ~ ~ ~ ~ [[Åsvär]];
66.023004, 11.724834 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ytterholmen]];
65.606402, 11.323492 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bremstein]]
 
|height=800px
|icon=PluppFyr.png
}}
 
 
{{#display_point:
 
66.023004, 11.724834 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ytterholmen]];
65.606402, 11.323492 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bremstein]];
65.20496, 11.005889 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sklinna]];
64.843335, 11.196545 ~ ~ ~ ~ ~ [[Näröysund]];
64.800362, 10.553601 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nordöyan]];
64.736757, 10.889181 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gjeslingene]];
64.755561, 10.980834 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grinna]];
64.575828, 10.80441 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ellingråsa]];
64.612442, 10.924216 ~ ~ ~ ~ ~ [[Villa]];
64.473927, 10.246873 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kya]];
63.951846, 9.8062198 ~ ~ ~ ~ ~ [[Asenvågöy]];
64.23994, 10.167589 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kaura]];
63.727901, 9.5350259 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kjeungskär]];
64.173385, 9.40877 ~ ~ ~ ~ ~ [[Halten]];
64.070574, 9.1153652 ~ ~ ~ ~ ~ [[Finnvär]];
63.917214, 8.6767726 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vingleia]];
63.857321, 8.4871687 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sula]];
63.666656, 8.2647352 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sletringen]];
63.647269, 9.7457687 ~ ~ ~ ~ ~ [[Agdenes]];
63.495724, 9.0453346 ~ ~ ~ ~ ~ [[Terningen]];
63.243641, 7.6428015 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grip]];
63.535412, 7.9710875 ~ ~ ~ ~ ~ [[Haugjegla]];
63.48199, 7.7912361 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skalmen]];
63.115631, 7.6686573 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stavenes]];
63.024302, 7.2421439 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kvitholmen]];
62.896563, 6.8192669 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björnsund]];
62.848066, 6.7228792 ~ ~ ~ ~ ~ [[Flatflesa]];
62.86614, 6.5515393 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ona]];
62.694972, 6.1984192 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ulla]];
62.647153, 6.2046917 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hellevik]];
62.647153, 6.2046917 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rödholmen]];
62.58949, 6.2642818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lepsöy]];
62.491139, 5.9724498 ~ ~ ~ ~ ~ [[Alnes]];
62.559892, 5.9730596 ~ ~ ~ ~ ~ [[Erkna]];
62.643596, 5.926359 ~ ~ ~ ~ ~ [[Storholmen]];
62.475702, 6.1666982 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ålesund]];
62.440427, 5.7922514 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grasöyane]];
62.414331, 5.5899245 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rundöy]];
62.328394, 5.2717941 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svinöy]];
62.315854, 5.5855211 ~ ~ ~ ~ ~ [[Flåvär]];
62.177847, 5.3662662 ~ ~ ~ ~ ~ [[Haugsholmen]];
61.994434, 5.2017041 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ulvesund]];
62.035164, 4.9874352 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kråkenes]];
 
62.033029, 5.1250216 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skongsneset]];
61.965227, 5.0363396 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hendanes]];
61.571272, 4.6823663 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ytteröyane]];
61.697715, 4.8338666 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kvanhovden]];
61.601129, 4.9565653 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stabben]];
61.039002, 4.5189272 ~ ~ ~ ~ ~ [[Utvär]];
60.852954, 4.6801387 ~ ~ ~ ~ ~ [[Holmengrå]];
60.858276, 4.9066169 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hellisöy]];
60.140499, 5.0399082 ~ ~ ~ ~ ~ [[Marstein]];
59.909002, 5.0703148 ~ ~ ~ ~ ~ [[Slåtteröy]];
59.527528, 5.2271071 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ryvarden]];
59.307453, 4.8740835 ~ ~ ~ ~ ~ [[Utsira]];
59.451912, 5.0700192 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rövärsholmen]];
59.132006, 5.2441336 ~ ~ ~ ~ ~ [[Geitungen]];
59.141394, 5.2944033 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skudenes]];
59.062892, 5.4043918 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kvitsöy]];
59.062892, 5.4043918 ~ ~ ~ ~ ~ [[Högevarde]];
59.089897, 5.5701932 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fjölöy]];
59.036735, 5.5828411 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tungenes]];
58.826703, 5.5057815 ~ ~ ~ ~ ~ [[Feistein]];
58.932566, 5.5839732 ~ ~ ~ ~ ~ [[Flatholmen]];
58.658424, 5.5551127 ~ ~ ~ ~ ~ [[Obrestad]];
58.552992, 5.710229 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kvassheim]];
58.420069, 5.9915763 ~ ~ ~ ~ ~ [[Viberodden]];
58.431053, 5.8685468 ~ ~ ~ ~ ~ [[Eigeröy]];
58.322921, 6.2582687 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lille Presteskär]];
58.110038, 6.568939 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lista]];
58.066751, 6.8684736 ~ ~ ~ ~ ~ [[Söndre Katland]];
 
58.995975, 10.78248 ~ ~ ~ ~ ~ [[Torbjörnskär]];
59.175357, 10.599318 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fulehuk]];
59.386607, 10.53705 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bastöy]];
59.4353, 10.577087 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gullholmen]];
59.528312, 10.41667 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rödtangen]];
59.885113, 10.713875 ~ ~ ~ ~ ~ [[Heggholmen]];
59.899808, 10.722013~ ~ ~ ~ ~ [[Kavringen]];
59.57083, 10.61778 ~ ~ ~ ~ ~ [[Filtvet]];
59.894752, 10.688388 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dyna]];
 
59.02576, 10.522327 ~ ~ ~ ~ ~ Lille [[Ferder]];
58.969172, 10.148191 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svenner]];
58.938009, 9.936790 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tvistein]];
58.993914, 9.7637912 ~ ~ ~ ~ ~ [[Langöytangen]];
58.866668, 9.5996123 ~ ~ ~ ~ ~ [[Jomfruland]];
58.987573, 10.052404 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stavernsodden]];
58.837135, 9.4657224 ~ ~ ~ ~ ~ [[Strömtangen]];
58.709804, 9.2451363 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stangholmen]];
58.851887, 9.4554446 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stavseng]];
58.636338, 9.1497127 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lyngör]];
58.541035, 9.0044979 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ytre Mökkalasset]];
58.436634, 8.7840158 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sandvikodden]];
58.399651, 8.7918599 ~ ~ ~ ~ ~ [[Torungen]];
58.304491, 8.585794 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rivingen]];
58.254739, 8.5318067 ~ ~ ~ ~ ~ [[Homborsund]];
58.231872, 8.4048936 ~ ~ ~ ~ ~ [[Saltholmen]];
58.131742, 8.0036504 ~ ~ ~ ~ ~ [[Odderöy]];
58.091142, 8.1164234 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grönningen]];
58.074986, 8.060445 ~ ~ ~ ~ ~ [[Oksöy]];
58.016832, 7.8132634 ~ ~ ~ ~ ~ [[Songvår]];
58.003903, 7.4508635 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hatholmen]];
57.977772, 7.5195762 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ryvingen]];
57.982986, 7.0480147 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lindesnes]];
58.00, 6.986~ ~ ~ ~ ~ [[Marköy]]
 
|height=1700px
|icon=PluppFyr.png
}}
 
 
<imagemap>
Fil:OmrådenKartor2 kopiera.jpg|400px|border|right
circle 1530 50 50 [[Barents hav]]
rect 830 20 1250 90 [[Barents hav]]
circle 950 420 50 [[Norska havet]]
rect 360 390 790 470 [[Norska havet]]
circle 1390 650 80 [[Bottenviken]]
rect 1380 620 1730 690 [[Bottenviken]]
circle 1330 780 60 [[Norra Kvarken]]
rect 1380 770 1830 840 [[Norra Kvarken]]
circle 1250 870 60 [[Bottenhavet]]
circle 1250 960 80 [[Bottenhavet]]
rect 1380 850 1760 920 [[Bottenhavet]]
circle 1530 1080 30 [[Finska viken]]
circle 1480 1100 30 [[Finska viken]]
rect 1600 1030 1950 1100 [[Finska viken]]
circle 1750 970 70 [[Ladoga]]
circle 1180 1140 40 [[Mälaren]]
rect 1420 1110 1750 1180 [[Mälaren]]
circle 1330 1160 90 [[Norra Östersjön]]
rect 1420 1200 1900 1270 [[Norra Östersjön]]
circle 1230 1320 50 [[Gotland]]
rect 1420 1370 1750 1440 [[Gotland]]
circle 1130 1380 40 [[Kalmarsund]]
rect 1420 1450 1820 1520 [[Kalmarsund]]
circle 980 1190 40 [[Vänern]]
rect 410 1210 680 1280 [[Vänern]]
circle 1040 1240 40 [[Vättern]]
rect 410 1290 680 1360 [[Vättern]]
circle 580 1100 50 [[Nordsjön]]
rect 150 1020 510 1100 [[Nordsjön]]
circle 840 1200 50 [[Skagerack]]
rect 150 1110 510 1180 [[Skagerack]]
circle 890 1380 50 [[Kattegatt]]
rect 150 1370 510 1440 [[Kattegatt]]
circle 930 1470 40 [[Öresund]]
rect 1100 1490 1410 1560 [[Öresund]]
circle 1040 1520 30 [[Bornholm]]
circle 1180 1240 50 [[Mellersta Östersjön]]
circle 1250 1350 120 [[Mellersta Östersjön]]
circle 1240 1460 120 [[Mellersta Östersjön]]
rect 1420 1290 1950 1360 [[Mellersta Östersjön]]
circle 1270 470 120 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1210 650 110 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1090 800 110 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1070 940 100 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1070 1120 130 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1030 1310 110 [[svenskt fyrväsende]]
circle 990 1450 50 [[svenskt fyrväsende]]
rect 100 520 580 690 [[svenskt fyrväsende]]
circle 1110 1530 100 [[Södra Östersjön]]
circle 1000 1550 100 [[Södra Östersjön]]
rect 1050 1580 1530 1650 [[Södra Östersjön]]
circle 1290 1060 70 [[Ålands hav]]
rect 1380 930 1730 1000 [[Ålands hav]]
circle 1450 350 100 [[finskt fyrväsende]]
circle 1500 500 100 [[finskt fyrväsende]]
circle 1550 700 130 [[finskt fyrväsende]]
circle 1500 900 180 [[finskt fyrväsende]]
rect 100 170 580 330 [[finskt fyrväsende]]
circle 1530 150 70 [[norskt fyrväsende]]
circle 1420 150 70 [[norskt fyrväsende]]
circle 1370 240 70 [[norskt fyrväsende]]
circle 1250 240 70 [[norskt fyrväsende]]
circle 1180 300 60 [[norskt fyrväsende]]
circle 1100 400 60 [[norskt fyrväsende]]
circle 1090 480 60 [[norskt fyrväsende]]
circle 1040 550 60 [[norskt fyrväsende]]
circle 970 660 70 [[norskt fyrväsende]]
circle 900 800 80 [[norskt fyrväsende]]
circle 810 1000 150 [[norskt fyrväsende]]
circle 740 1150 90 [[norskt fyrväsende]]
rect 100 800 580 960 [[norskt fyrväsende]]
circle 800 1420 120 [[danskt fyrväsende]]
rect 100 1460 580 1620 [[danskt fyrväsende]]
</imagemap>
 
<imagemap>
Fil:NorskFyrkarta kopiera3.jpg|400px|right|border
circle 542 1755 15 [[Oksöy]]
circle 565 1750 15 [[Grönningen]]
circle 578 1727 15 [[Homorsund]]
circle 585 1705 15 [[Torungen]]
circle 595 1682 15 [[Jomfruland]]
circle 608 1658 15 [[Langöytangen]]
rect 740 1710 940 1745 [[Langöytangen]]
rect 740 1750 940 1785 [[Jomfruland]]
rect 740 1790 940 1825 [[Torungen]]
rect 740 1835 940 1870 [[Homorsund]]
rect 740 1875 940 1910 [[Grönningen]]
rect 740 1920 940 1955 [[Oksöy]]
 
circle 615 1635 15 [[Tvistein]]
circle 635 1620 15 [[Svenner]]
circle 658 1610 15 [[Ferder]]
circle 687 1618 15 [[Torbjörnskär]]
circle 665 1585 15 [[Fulehuk]]
circle 650 1555 15 [[Filtvet]]
rect 740 1460 940 1495 [[Filtvet]]
rect 740 1500 940 1535 [[Fulehuk]]
rect 740 1545 940 1580 [[Ferder]]
rect 740 1585 940 1620 [[Torbjörnskär]]
rect 740 1625 940 1660 [[Svenner]]
rect 740 1665 940 1700 [[Tvistein]]
 
circle 465 1750 15 [[Lista]]
circle 487 1750 15 [[Lindesnes]]
circle 502 1760 15 [[Ryvingen]]
circle 525 1758 15 [[Songvår]]
rect 260 1795 430 1830 [[Lista]]
rect 260 1835 430 1870 [[Lindesnes]]
rect 260 1875 430 1910 [[Ryvingen]]
rect 260 1920 430 1955 [[Songvår]]
 
circle 380 1627 15 [[Geitungen]]
circle 390 1640 15 [[Kvitsöy]]
circle 390 1667 15 [[Feistein]]
circle 405 1690 15 [[Obrestad]]
circle 419 1719 15 [[Eigeröy]]
circle 445 1740 15 [[Lille Presteskär]]
rect 70 1590 240 1625 [[Geitungen]]
rect 70 1630 240 1665 [[Kvitsöy]]
rect 70 1670 240 1705 [[Feistein]]
rect 70 1710 240 1745 [[Obrestad]]
rect 70 1750 240 1785 [[Eigeröy]]
rect 20 1795 240 1830 [[Lille Presteskär]]
 
circle 359 1517 15 [[Marstein]]
circle 358 1580 15 [[Rövärsholmen]]
rect 410 1505 590 1540 [[Marstein]]
rect 410 1545 600 1580 [[Rövärsholmen]]
 
circle 365 1540 15 [[Slåtteröy]]
circle 365 1562 15 [[Ryvarden]]
circle 345 1610 15 [[Utsira]]
rect 70 1465 240 1500 [[Slåtteröy]]
rect 70 1510 240 1545 [[Ryvarden]]
rect 70 1550 240 1585 [[Utsira]]
 
circle 320 1365 15 [[Kråkenes]]
circle 320 1390 15 [[Ytteröyane]]
circle 345 1445 15 [[Holmengrå]]
circle 345 1465 15 [[Hellisöy]]
rect 410 1295 590 1330 [[Kråkenes]]
rect 410 1335 590 1370 [[Ytteröyane]]
rect 410 1380 590 1415 [[Holmengrå]]
rect 410 1420 590 1455 [[Hellisöy]]
 
circle 400 1235 15 [[Ona]]
circle 380 1245 15 [[Alnes]]
circle 365 1265 15 [[Erkna]]
circle 350 1285 15 [[Storholmen]]
circle 335 1300 15 [[Rundöy]]
circle 318 1330 15 [[Svinöy]]
circle 327 1417 15 [[Utvär]]
rect 70 1170 240 1205 [[Ona]]
rect 70 1210 240 1245 [[Alnes]]
rect 70 1255 240 1290 [[Erkna]]
rect 70 1295 240 1330 [[Storholmen]]
rect 70 1340 240 1375 [[Rundöy]]
rect 70 1380 240 1415 [[Svinöy]]
rect 70 1420 240 1455 [[Utvär]]
 
circle 470 1170 15 [[Skalmen]]
circle 435 1180 15 [[Kvitholmen]]
circle 410 1207 15 [[Björnsund]]
rect 600 1170 780 1205 [[Skalmen]]
rect 600 1210 780 1245 [[Kvitholmen]]
rect 600 1250 780 1285 [[Björnsund]]
 
circle 520 1105 15 [[Agdenes]]
circle 470 1110 15 [[Grip]]
circle 480 1140 15 [[Haugjegla]]
rect 170 1045 340 1080 [[Agdenes]]
rect 170 1085 340 1120 [[Grip]]
rect 170 1125 340 1165 [[Haugjegla]]
 
circle 550 955 15 [[Nordöyan]]
circle 507 1012 15 [[Finnvär]]
circle 515 1045 15 [[Kaura]]
circle 490 1065 15 [[Halten]]
rect 170 875 340 910 [[Nordöyan]]
rect 170 920 340 955 [[Finnvär]]
rect 170 960 340 995 [[Kaura]]
rect 170 1000 340 1035 [[Halten]]
 
circle 560 985 15 [[Villa]]
circle 530 1000 15 [[Kya]]
circle 530 1030 15 [[Buholmsråsa]]
rect 650 1000 820 1035 [[Villa]]
rect 650 1045 820 1080 [[Kya]]
rect 650 1090 820 1125 [[Buholmsråsa]]
 
circle 580 855 15 [[Sklinna]]
circle 585 890 15 [[Bremstein]]
circle 570 920 15 [[Gjeslingene]]
circle 575 965 15 [[Grinna]]
rect 650 835 820 870 [[Sklinna]]
rect 650 875 820 910 [[Bremstein]]
rect 650 920 830 955 [[Gjeslingene]]
rect 650 960 820 995 [[Grinna]]
 
circle 660 660 15 [[Bodö]]
circle 630 670 15 [[Myken]]
circle 610 700 15 [[Träna]]
rect 740 670 850 705 [[Bodö]]
rect 730 710 850 745 [[Myken]]
rect 730 750 850 785 [[Träna]]
 
circle 595 720 15 [[Stött]]
circle 595 745 15 [[Tennholmen]]
circle 615 770 15 [[Åsvär]]
circle 590 800 15 [[Ytterholmen]]
rect 320 710 510 745 [[Stött]]
rect 320 750 510 785 [[Tennholmen]]
rect 320 790 510 825 [[Åsvär]]
rect 300 835 490 870 [[Ytterholmen]]
 
circle 630 627 15 [[Landegode]]
circle 620 645 15 [[Grytöy]]
circle 585 648 15 [[Skomvär]]
circle 605 675 15 [[Kalsholmen]]
rect 320 535 510 570 [[Landegode]]
rect 320 575 510 610 [[Grytöy]]
rect 320 625 510 660 [[Skomvär]]
rect 320 665 510 700 [[Kalsholmen]]
 
circle 650 565 15 [[Rotvär]]
circle 643 585 15 [[Flatöy]]
circle 640 607 15 [[Målöy-Skarholmen]]
circle 657 637 15 [[Björnöy]]
rect 730 505 850 540 [[Rotvär]]
rect 730 545 850 580 [[Flatöy]]
rect 730 585 990 620 [[Målöy-Skarholmen]]
rect 730 625 850 660 [[Björnöy]]
 
circle 632 467 20 [[Tranöy]]
circle 657 525 15 [[Skrova]]
circle 665 545 15 [[Baröy]]
rect 730 350 850 380 [[Tranöy]]
rect 730 385 850 420 [[Skrova]]
rect 730 425 850 460 [[Baröy]]
 
circle 635 430 20 [[Andenes]]
circle 605 450 20 [[Anda]]
circle 595 480 20 [[Litlöy]]
circle 640 545 15 [[Moholmen]]
circle 620 580 15 [[Glåpen]]
circle 600 600 15 [[Väröy]]
rect 320 280 510 320 [[Andenes]]
rect 320 325 510 360 [[Anda]]
rect 320 365 510 405 [[Litlöy]]
rect 320 410 510 445 [[Moholmen]]
rect 320 450 510 485 [[Glåpen]]
rect 320 490 510 525 [[Väröy]]
 
circle 905 100 20 [[Fruholmen]]
circle 755 225 20 [[Fuglöykalven]]
circle 725 285 20 [[Torsvåg]]
circle 680 335 20 [[Hekkingen]]
rect 410 120 610 155 [[Fruholmen]]
rect 410 160 610 200 [[Fuglöykalven]]
rect 410 205 610 240 [[Torsvåg]]
rect 410 240 610 275 [[Hekkingen]]
 
circle 1015 75 20 [[Helnes]]
circle 1030 105 20 [[Slettnes]]
circle 1065 105 20 [[Kjölnes]]
circle 1100 100 20 [[Makkaur]]
circle 1135 105 20 [[Vardö]]
circle 1120 165 20 [[Bökfjord]]
rect 1120 0 1250 35 [[Helnes]]
rect 1120 35 1250 70 [[Slettnes]]
rect 1200 165 1350 200 [[Vardö]]
rect 1200 205 1350 240 [[Makkaur]]
rect 1200 245 1350 280 [[Bökfjord]]
rect 1200 285 1350 320 [[Kjölnes]]
</imagemap>


<imagemap>
<imagemap>
Fil:Skagerack kopiera.jpg|right|border|600px
Fil:Skagerack kopiera.jpg|right|border|400px
circle 700 500 500 [[Norskt fyrväsende]]
circle 700 500 500 [[Norskt fyrväsende]]
rect 90 1550 500 1650 [[Nordsjön]]
rect 90 1550 500 1650 [[Nordsjön]]
Rad 131: Rad 574:
circle 1630 550 30 [[Fulehuk]]
circle 1630 550 30 [[Fulehuk]]
rect 1800 430 2050 480 [[Fulehuk]]
rect 1800 430 2050 480 [[Fulehuk]]
circle 1665 395 30 [[Guldholmen]]
circle 1665 395 30 [[Gullholmen]]
rect 1790 350 2050 400 [[Guldholmen]]
rect 1790 350 2050 400 [[Gullholmen]]
circle 1630 330 30 [[Rödtangen]]
circle 1630 330 30 [[Rödtangen]]
rect 1790 300 2050 350 [[Rödtangen]]
rect 1790 300 2050 350 [[Rödtangen]]
Rad 143: Rad 586:
</imagemap>
</imagemap>


== Några norska fyrplatser, alfabetiskt  ==
('''fetstil''' markerar '''[[angöringsfyr]]''' , annars [[ledfyr]]):
'''A''' __ '''[[Agdenes]]''' , '''[[Alnes]]''' , '''[[Anda]]''' , '''[[Andenes]]''' , [[Asenvågöy]],
'''B''' __ [[Baröy]], [[Bastöy]] , '''[[Björnsund]]''' , [[Björnöy]], [[Bodö]], '''[[Bremstein]]''', '''[[Buholmråsa]]''' , '''[[Bökfjord]]'''
'''D''' __ [[Digerudgrunnen]] , [[Dyna]]
'''E''' __ '''[[Eigeröy]]''' , '''[[Ellingråsa]]''' , '''[[Erkna]]''' 
'''F''' __ '''[[Feistein]]''' , '''[[Ferder]]''' (Norges näst äldsta fyr), [[Filtvet]] , '''[[Finnvär]]''', [[Fjölöy]] ,
[[Flatöy]], [[Flatflesa]], [[Flatholmen]] , [[Flåvär]] '''[[Fruholmen]]''' , '''[[Fulehuk]]''' (Norges första fyr att byggas efter 1814)
'''G''' __ [[Geita]], '''[[Geitungen]]''' , '''[[Gjeslingene]]''', '''[[Glåpen]]''', [[Grasöyane]] , '''[[Grip]]''', '''[[Grinna]]''' , '''[[Grytöy]]''', '''[[Grönningen]]''' , [[Gullholmen]]
'''H''' __ '''[[Halten]]''' , [[Hatholmen]], '''[[Haugjegla]]''' , [[Heggholmen]] , [[Hellevik]] ,  [[Hendanes]], '''[[Hellisöy]]''' , '''[[Helnes]]''' , '''[[Holmengrå]]''' , '''[[Homborsund]]''' , [[Homlungen]] , [[Högevarde]] (sjölykta)
'''I''' __ [[Ildjernsflu]] [[fyrskepp]]
'''J''' __ '''[[Jomfruland]]'''
'''K''' __ '''[[Kalsholmen]]''' , [[Kavringen]] , '''[[Kaura]]''' , [[Kjeungskär]], '''[[Kjölnes]]''' ,  '''[[Kråkenes]]''' , [[Kvanhovden]] , [[Kvassheim]] ,'''[[Kvitholmen]]''' , '''[[Kvitsöy]]''' (Kvitingsöy), '''[[Kya]]''' 
'''L''' __ '''[[Landegode]]''' , '''[[Langöytangen]]''' , [[Lepsöy]] , '''[[Lille Presteskär]]''' , '''[[Lindesnes]]''' (Norges första fyr), '''[[Lista]]''' , '''[[Litlöy]]''' , '''[[Lyngör]]'''
'''M''' __ '''[[Makkaur]]''' , [[Marköy]] , '''[[Marstein]]''' , [[Moholmen]], [[Munkholmen]], '''[[Myken]]''' , '''[[Målöy-Skarholmen]]'''
'''N''' __ [[Nordmela]], '''[[Nordöyan]]''', [[Näröysund]],
'''O''' __ '''[[Obrestad]]''' , [[Odderöy]] , '''[[Oksöy]]''' (Norges första [[fyrlins]]), '''[[Ona]]'''
'''P''' __
'''R''' __ [[Rotvär]], '''[[Rundöy]]''', [[Rivingen]], '''[[Rundöy]]''' , '''[[Ryvarden]]''' , '''[[Ryvingen]]''' , [[Rödholmen]] , [[Rödtangen]] , '''[[Rövärsholmen]]'''
'''S''' __ [[Saltholmen]], [[Sandvikodden]] , '''[[Skalmen]]''', '''[[Sklinna]]''' , '''[[Skomvär]]''' , [[Skongsneset]], '''[[Skrova]]''' , [[Skudenes]] , '''[[Sletringen]]''' (Norges högsta fyr), '''[[Slettnes]]''' , '''[[Slåtteröy]]''' , '''[[Songvår]]''', [[Stabben]] , [[Stangholmen]] , [[Stavenes]], [[Stavernsodden]] , [[Stavseng]] , [[Steilene]] , '''[[Storholmen]]''' , [[Struten]] , [[Strömtangen]] , [[Stött]], '''[[Sula]]''', '''[[Svenner]]''', '''[[Svinöy]]''', '''[[Svinöy]]''' , [[Söndre Katland]] 
'''T''' __ '''[[Tennholmen]]''' , [[Terningen]], '''[[Torbjörnskär]]''', '''[[Torungen]]''' , [[Tranöy]], '''[[Träna]]''' , [[Tungenes]] , '''[[Tvistein]]''' ,
'''U''' __ [[Ulla]] , [[Ulvesund]], '''[[Utsira]]''' (Norges högst belägna fyr), '''[[Utvär]]''' 


[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] '''Norskt fyrväsende'''
'''V''' __ [[Valderhaug]] (sjölykta), '''[[Vardö]]''' , [[Viberodden]] , '''[[Villa]]''' , '''[[Vingleia]]''' ,[[Väröy]]


(sidan håller på att skapas. Ha tålamod)
'''Y''' __ '''[[Ytterholmen]]''' , '''[[Ytteröyane]]''', [[Ytre Mökkalasset]]
 
'''Å''' __ [[Ålesund]] , '''[[Åsvär]]'''


== Kort historik ==
== Kort historik ==
'''1656''' tändes fyren på [[Lindesnes]], '''Norges första fyr'''
Fyrarnas historia är en spegling av samhällets tekniska, ekonomiska och sociala utveckling. Den speglar lokal och internationell handel. Den speglar människors anpassning till prövande yttre förhållanden. Det är också en historik över ljuskällor, optik, mekanik, energikällor, akustik, elektronik, byggmaterial, byggteknik och många andra discipliner. Utvecklingen har gått sakta och språngvis. Se [[Fyr- och handelshistoria]]
 
'''1655''' '''börjar norsk fyrhistoria'''. Då tändes en fyr vid [[Lindesnes]]. Ett år senare släcktes den enligt order från kungen och förblev släckt i nästan 70 år, inte känt varför.
 
'''1696''' tändes '''Norges andra fyr'''. Det var på ön Store [[Ferder]] i Oslofjordens mynning där en [[öppen kolfyr]] anordnades.
 
'''1770''' tändes en [[vippfyr]] på [[Kvitsöy]].
 
'''1795''' anordnades åter en fyr vid [[Lindesnes]], nu en [[vippfyr]] av samma slag som den på [[Kvitsöy]].
 
'''1802''' på ön Store [[Ferder]] blev [[öppen kolfyr]] ersatt av en [[täckt stenkolsfyr]]. Därefter byggdes [[täckt stenkolsfyr]] även på [[Lindesnes]], [[Marköy]] och [[Villa]].


'''1814''' hade Norge  
'''1814''' hade Norge  
* 5 [[angöringsfyr]]ar: [[Lindesnes]], [[Marköy]], [[Ferder]], [[Kvitsöy]] (Kvitingsöy) och [[Rundöy]].
* 3 mindre [[hamnfyr]]ar: [[Högevarde]], [[Valderhaug]] och [[Munkholmen]].
* 2 allmänna [[ledfyr]]ar: [[Skudenes]] och [[Agdenes]].


* 5 [[kustfyr]]ar: [[Lindesnes]], [[Marköy]], [[Ferder]], [[Kvitsöy]] (Kvitingsöy) och [[Rundöy]].
'''1832''' fick Norge som '''tredje land i världen''' en fyr med [[lins]]. Det var [[Oksöy]] fyr som utrustades med en [[fresnellins]] ([[trumlins]]). Den gav [[fyrkaraktär]]en [[fast sken]].
* 3 mindre [[hamnfyr]]ar: [[Högevarde]], [[Valderhaug]] och [[Munkholmen]].
 
* 2 allmänna [[ledfyr]]ar: [[Skudesnes]] och [[Agdenes]].  
[[Linsfyr]]arna med [[fast sken]] innebar en risk för förväxling. För att förhindra det uppförde man [[dubbelfyr]]ar. Så gjordes på [[Torungen]] utanför Arendal. [[Utsira]] erhöll två låga torn. [[Lindesnes]] och [[Marköy]] tjänade som [[dubbelfyr]]. På [[Lista]] byggde man inte mindre än tre stycken fyrtorn på rad, alla i huggen sten.
 
'''1841''' bildades den 15 april det norska fyrdirektörsämbetet. Fram till 1880 kom det att låta bygga mer än 100 fyrplatser längs Norges långa kust.
 
'''1853''' tillverkades det 33 m höga tornet till fyren [[Eigeröy]]. Det gjordes i gjutjärn, ett material med rötter i industrialismen och som utvecklats i England 60 år tidigare. Detta var den första [[järnfyr]]en i Norge. Den tillverkades hos Baerums Verk. Den lätta fyren, jämfört med ett torn i sten, transporterades i delar, som sedan på kort tid kunde sättas ihop på fyrplatsen.
 
Några år senare levererades från Baerums Verk det 43 m höga tornet i gjutjärn till [[Ferder]]. Det kom att följas av ytterligare 41 torn i gjutjärn tillverkade på några enstaka norska gjuterier. Det sista var 1950 på [[Grasöyane]].
 
'''1859''' blev som sista fyrar i Europa de [[täckt stenkolsfyr|täckta kolfyrarna]] på [[Villa]] och [[Kvitsöy]] släckta och ersatta med [[oljelampa]]
 
'''1873''' fick [[Lista]] en [[omgående]] [[planlins]] som därmed gav en annan [[fyrkaraktär]] än [[fast sken]]. De två andra tornen behövdes då inte längre utan monterades ner. Det ena byggdes upp igen på [[Halten]]. Den huggna stenen från det andra användes till [[Svenner]] och till [[Rövärsholmen]]. Några stenar fick vara kvar på [[Lista]]. Av dem byggde man gärdsgårdar som vindskydd.
 
'''1893''' startade Hurtigruten, vilket ställde ökade krav på fyrbelysta leder.
 
'''1897''' blev [[Ryvingen]] Norges första fyr med [[elektriskt ljus]]. Den lyste med [[bågljus]] som fick ström från ett lokalt elverk drivet med [[ångmaskin]]. Driften var mycket kostsam och ersattes efter 10-talet år med [[acetylen]]drift
 
'''1903''' startade malmtransporterna från Narvik. De ställde ökade krav på fyrbelysta leder.  


'''1841''' bildades den 15 april det norska fyrdirektörsämbetet
'''1923''' fick Norge [[radiofyr]] på [[Ferder]] och [[Marstein]]. Leverantör var Marconi. Norge var tidigt ute. Sedan fick många fyrplatser [[radiofyr]].


'''1927''' uppfördes en [[radiopej]]lstation på fyrplatsen [[Ferder]]  
'''1927''' uppfördes en [[radiopejl]]station på fyrplatsen [[Ferder]]  


'''1929''' anlade den norska marinen en station för [[radiopejl]]ing på fyrplatsen [[Oksöy]]
'''1929''' anlade den norska marinen en station för [[radiopejl]]ing på fyrplatsen [[Oksöy]]
'''1932''' uppfördes '''[[Anda]] fyrplats, den sista i drift tagna''' fyrplatsen i Norge, som då hade byggt '''204 bemannade fyrplatser'''


'''1941''' firade fyrdirektörsämbetet 100 årsjubileum.
'''1941''' firade fyrdirektörsämbetet 100 årsjubileum.
'''1967''' öppnades [[Decca Navigator]]s [[Skagerack]]-kedja, som täckte [[Skagerack]] och [[Vänern]]. Röd slav var placerad vid [[Jomfruland]] i Sydnorge. [[Decca Navigator|Decca-kedjan]] hade nr 10B.
'''1968''' öppnades de 5 '''norska''' [[Decca Navigator|Decca-kedjorna]], nr 0E, 4E, 9E, 3E respektive 7E, vilka gav '''täckning från Stavanger till Nordkap'''.
'''1974''' bildades '''Kystverket''' genom hopslagning av Norsk Fyrvesen, Norsk Losvesen och Norsk Havnevesen


'''1997''' hade Norge
'''1997''' hade Norge
: 31 '''bemannade''' [[fyr]]platser
: 79 '''obemannade''' [[fyr]]platser
: 23 [[radiofyr]]ar
: 62 [[racon]]installationer
: 4 060 fyrlyktor
: 65 [[lysboj]]ar
: 13 480 fasta [[sjömärke]]n
: 2 053 flytande [[sjömärke]]n


'''1999''' var alla norska fyrar automatiserade och '''31 var fortfarande bemannade'''
* 31 '''bemannade''' [[fyr]]platser
* 79 '''obemannade''' [[fyr]]platser
* 23 [[radiofyr]]ar
* 62 [[racon]]installationer
* 4 060 fyrlyktor ([[ledfyr]]ar, [[ensfyr]]ar och [[hamnfyr]]ar)
* 65 [[lysboj]]ar
* 13 480 '''fasta''' [[sjömärke]]n
* 2 053 '''flytande''' [[sjömärke]]n
 
'''2001''' var alla norska fyrar automatiserade. '''31 var fortfarande bemannade'''. Stortinget beslöt att avbemanna även dessa.
 
'''2006''' i december avbemannades [[Bökfjord]] som den '''sista bemannade fyrplatsen i Norge'''
 
'''2008''' uppfördes i [[Lindesnes]] Norges Nationella '''Fyrmuseum'''
 
== Organisation ==
'''1655''' då Norges första fyr byggdes tillhörde landet '''dubbelmonarkin Danmark-Norge'''.
 
'''1820''' efter skiljsmässan från Danmark kom fyrarna att sorteras under militären, ”Arne- och Marindepartementet”.
 
'''1841''' bildades '''Fyrdirektörsämbetet''' med eget ansvar över [[fyr]]ar och [[sjömärke]]n.
 
'''1972''' är hamn-, lots- och fyrtjänster samlat i '''Kystdirektoratet''' under Fiskeridepartementet. Med huvudkontor i Oslo är den dagliga verksamheten decentraliserad till Arendal, Haugesund, Ålesund, Kabelvåg och Honningsvåg.
 
== Utbyggnad och återuppbyggnad ==
De första norska fyrarna byggdes i södra delen av landet. Det var här som sjöfarten då var störst. Så småningom täcktes hela landets kust. Utbyggnaden i antal fyrplatser var som störst under senare delen av 1800-talet. Prioriteringar var vanskliga. Nya behov dök ständigt upp. Lofotenfisket i Vestfjorden, sillfisket i trakten av Haugesund, malmfarten via Narvik, etableringen av ”Hurtigruta”.


== Några norska fyrplatser, alfabetiskt ordnade ==
<tt>
<tt>
'''A''' __ [[Agdenes]], [[Andenes]], [[Alnes]]
År ____ Nya __ Summa fyrplatser


'''D''' __ [[Dyna]]
'''1841''' ___________ 27


'''E''' __ [[Eigeröy]]
'''1861''' __ +46 ____ 73


'''F''' __ [[Feistein]], [[Ferder]] (Norges näst äldsta fyr), [[Filtvet]], [[Fjölöy]], [[Flatholmen]], [[Fulehuk]] (Norges första fyr att byggas efter 1814)
'''1900''' __ +85 ___ 158


'''G''' __ [[Geitungen]], [[Glåpen]], [[Grönningen]], [[Guldholmen]]
'''1920''' __ +37 ___ 195


'''H''' __ [[Halten]], [[Hatholmen]], [[Homborsund]], [[Högevarde]] (sjölykta)
'''1932''' ___ +9 ___ 204
</tt>


'''I''' __ [[Ildjernsflu]] [[fyrskepp]]
Under det andra världskriget var fyrarna utpekade anfallsmål för båda sidor. Ett flertal anfölls av tyskarna, som på många byggde befästningar och som blev bombmål för allierat flyg.
 
'''1944''' blev i Finnmark alla fyrplatser helt eller delvis ödelagda när tyskarna drog sig tillbaka.


'''J''' __ [[Jomfruland]]
Efter freden inleddes en intensiv fas med återuppbyggnad. Fyrarna i Finnmark byggdes upp på kort tid men då formade efter den tidens idéer och påfund.


'''K''' __ [[Kjeungskär]], [[Kvitsöy]] (Kvitingsöy), [[Kvassheim]],
Fyrplatserna [[Grip]], [[Kya]] och [[Gjeslingene]] är särdeles utsatta för hög sjö.


'''L''' __ [[Langöytangen]], [[Lindesnes]] (Norges första fyr), [[Lista]], [[Lyngör]]
== Mistsignal ==
I dimma är fyrljus inte till någon ledning. Genom tiderna har olika anordningar använts för att ge ljud som kan användas som [[mistsignal]]: [[gonggong]], [[mistkanon|kanon]], [[knallsignalapparat|knallsignal]], [[mistklocka]], ångvissla, sirén, [[Nautofon]] och signaler drivna av tryckluft. Höjdpunkten anses vara diafonen med sitt karaktäristiska ”grynt”.


'''M''' __ [[Marköy]], [[Munkholmen]]
Som resultat av utveckling av andra hjälpmedel för navigation stängdes [[mistsignal]]erna av. Idag är inga i ordinarie användning.


'''N''' __ [[Nordmela]]
== Kulör och eternit ==
Fram till 1890 var alla fyrbyggnader målade i gult med användning av gulockra. Efter detta datum målades de i vitt. För att som dagmärke synas bättre försågs vissa långväggar och gavelväggar även med ett rött, vertikalt cirka metern brett streck.


'''O''' __ [[Obrestad]], [[Odderöya]], [[Oksöy]] (Norges första fyr med [[lins]]apparat)
På 1950-talet blev det vanligt att klä byggnaderna med eternitplattor. De måladades också vita men bara på ett fåtal byggnader målades det röda strecket. I nutid har eterniten spelat ut sin roll och ersätts med annat material.


'''P''' __ Lille [[Pretskär]],  
== Mer teknik ==
På 1870-talet började [[betong]] att användas för fundament till norska fyrar men även till fyrplatser, fyrar och bostäder. 1878 byggdes fyrplatsen [[Grönningen]] i stora delar i betong. 1923 byggdes i betong det monumentala fundamentet till gjutjärnstornet på [[Sletringen]]. 1924 byggdes i betong de komplexa fyrbyggnaderna på [[Geitungen]] och 1928 de på [[Makkaur]]. 


'''R''' __ [[Rundöy]], [[Rivingen]], [[Ryvingen]], [[Rödtangen]], [[Rövärsholmen]]
På 1870-talet utvecklades teknik så att fyrarna kunde få ledande [[sektor]]er fria från farligheter. [[Von Otter]]s [[klippapparat]] kom till användning även i Norge. Några år senare började färgat [[glas]] (rött och grönt) att användas för samma ändamål. Som kraftkälla för att driva [[klippapparat]]en och rotationen av de omgående [[planlins]]erna användes urverk och lod. Att passa dessa kom att bli en viktig uppgift för fyrpersonalen. Vissa urverk behövde dras upp var tredje timme, andra med något längre mellanrum.


'''S''' __ [[Saltholmen]], [[Skudenes]], [[Songvår]], [[Stabben]], [[Stangholmen]], [[Sula]], [[Svenner]], [[Songvår]]
Efter andra världskriget anslöts fler och fler fyrar till det allmänna elnätet och fick [[elektriskt ljus]]. Senare ersattes [[glödlampa]]n av [[halogenlampa]] och som strömförsörjdes från [[solpanel]]er och i några fall med [[vindgenerator]].


'''T''' __ [[Tonjer]], [[Torbjörnskär]], [[Torungen]], [[Tranöy]], [[Tungenes]], [[Tvistein]]
Vissa fyrplatser utrustades med [[radar]]. Vissa fick [[racon]], en radarfyr som svarar då den träffas av radarstråle. Många navigatörer utrustade sina fartyg med radar, radionavigering och mottagare för det världsomspännande satellitburna radiofyrsystemet [[GPS]]. Behovet av radiofyrar minskade och många släcktes ner. Men vissa bibehölls i drift för att sända korrektionssignal ([[D-GPS]]) till den tilltagande användningen av [[GPS]].


'''U''' __ [[Utsira]] (Norges högst belägna fyr)
== Automatisering, avbemanning och underhåll ==
Idag är fokus på obemannat och lång tid mellan behövligt underhåll. Arbetsuppgifterna för fyrpersonalen har minskat och försvunnit. För driften av fyren har människan gjort sig överflödig. Alla Norges fyrplatser är helautomatiserade. Automatiska stationer har gjort människan överflödig som väderobservatör. Men läget av fyrplatsen kan ibland vara sådant att andra uppgifter kräver mänskliga händer eller ögon.


'''V''' __ [[Valderhaug]] (sjölykta), [[Varnes]], [[Viberodden]], [[Vikeholmen]], [[Villa]]
Sedan början av 1980-talet har Kystdirektoratet avbemannat fyrplatser. 1994 avslutades den sista planen. Då återstod 31 av Norges fyrplatser som bemannade.


</tt>
De avfolkade stationerna får ingen daglig tillsyn och löpande underhåll. Skador som från början är små blir på kort tid större och kräver sedan ett omfattande underhåll om förfallet skall kunna stoppas.


== Tabell norska fyrskeppsstationer ==
== Norska fyrskeppsstationer ==
<tt>
<tt>
År _________ Fyrskeppsstation _ Placering
År _________ Fyrskeppsstation _ Placering


'''1856-1874''' __ Lepsöy ___________ Nordsjön vid Ålösund
'''1856-1879''' __ [[Lepsöy]] ___________ Norr om Ålösund, [[Nordsjön]]
 
'''1919-1968''' __ [[Ildjernsflu]] ______ Oslofjorden, [[Skagerack]]
</tt>


'''1919-1968''' __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden, [[Skagerack]]
Behov av [[fyrskepp]] i Norge var begränsat därför att skärgården på de flesta platser gjorde det möjligt att placera ut en fyr på fast mark eller botten utom på två platser:


</tt>  
'''1856''' lades '''Norges första [[fyrskepp]]''' ut vid revet [[Lepsöy]], norr om Ålesund. Det var slupen ”Enigheden”. Året därpå havererade slupen. Efter flera försök med andra fartyg ersattes [[fyrskepp]]et med en fast fyr, Lepsöy rev fyr. Året var 1879.
 
'''1919''' lades Norges andra [[fyrskepp]] ut. Det var på [[Ildjernsflu]] utanför Nesodden vid Oslofjorden. Skrovet tillverkades i armerad [[betong]]. 10 år senare blev det påseglat och sjönk. Det ersattes med ett nytt som 1968 ersattes av en bottenfast fyrlykta.
 
== [[Radiofyr]]ar på norska sidan av [[Skagerack]] ==
<tt> [[Dyna]], [[Filtvet]], [[Fulehuk]], [[Ferder]], [[Stavernsodden]], [[Langöytangen]], Arendal, [[Oksöy]], [[Odderöy]], [[Lista]] </tt>


== Större linser ==
== Större linser ==
Rad 237: Rad 791:
'''2:a''' ______ [[Feistein]], [[Geitungen]], [[Kvitsöy]], [[Lista]], [[Rövärsholmen]]
'''2:a''' ______ [[Feistein]], [[Geitungen]], [[Kvitsöy]], [[Lista]], [[Rövärsholmen]]


'''3:e''' ______ [[Flatholmen]], [[Grönningen]], [[Obrestad]], Lille [[Pretskär]], [[Ryvingen]],   
'''3:e''' ______ [[Flatholmen]], [[Grönningen]], [[Obrestad]], [[Lille Presteskär]], [[Ryvingen]],   


'''4:e''' ______ [[Fjölöy]], [[Hatholmen]], [[Kvassheim]], [[Odderöya]], [[Skudenes]], [[Songvår]], [[Tonjer]], [[Tungenes]], [[Varnes]], [[Viberodden]]
'''4:e''' ______ [[Fjölöy]], [[Hatholmen]], [[Kvassheim]], [[Odderöy]], [[Skudenes]], [[Songvår]], [[Tonjer]], [[Tungenes]], [[Varnes]], [[Viberodden]]
</tt>  
</tt>  


== Klickbar karta norska fyrskepp ==
{{#display_point:
59.84, 10.63 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ildjernsflu]];
62.58949, 6.2642818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lepsöy]]
|height=600px
|icon=PluppFsk.png
}}
== Länkar ==
* Ur Blänket 2010:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/NorskaFyrarValVardaEnResa.pdf Norska fyrar – väl värda en resa]''', Olle Lindskog
* Ur Blänket 2010:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/Utvaer.pdf Utvaer]''', Arne Spångberg
Jfr [[Bottenviken]], [[Norra Kvarken]], [[Bottenhavet]], [[Ålands hav]], [[Finska viken]], [[Norra Östersjön]], [[Mellersta Östersjön]] (med [[Gotland]], [[Öland]], [[Kalmarsund]]), [[Södra Östersjön]], [[Öresund]], [[Kattegatt]], [[Skagerack]], [[Nordsjön]], [[Norska havet]], [[Barents hav]], [[Vänern]], [[Vättern]], [[Mälaren]], [[Hjälmaren]], [[Ladoga]],


Jfr [[Skagerack]], [[svenskt fyrväsende]], [[danskt fyrväsende]], [[finskt fyrväsende]], [[fyrskepp]], [[fyrskeppsstation]]
Jfr [[svenskt fyrväsende]], [[danskt fyrväsende]], [[finskt fyrväsende]], [[norskt fyrväsende]], [[SMHI]], [[fyrskepp]], [[fyrskeppsstation]]

Versionen från 10 september 2018 kl. 20.05

Norskt fyrväsende. Norge har en lång kust med fyrar från Barents hav i norr, via Norska havet, Nordsjön till Skagerack med Oslofjorden i söder.

NorFlag.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Vantskruv.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Livet.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Laddar karta ...


Laddar karta ...


Barents havBarents havNorska havetNorska havetBottenvikenBottenvikenNorra KvarkenNorra KvarkenBottenhavetBottenhavetBottenhavetFinska vikenFinska vikenFinska vikenLadogaMälarenMälarenNorra ÖstersjönNorra ÖstersjönGotlandGotlandKalmarsundKalmarsundVänernVänernVätternVätternNordsjönNordsjönSkagerackSkagerackKattegattKattegattÖresundÖresundBornholmMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönÅlands havÅlands havFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeOmrådenKartor2 kopiera.jpg
Bildinformation
OksöyGrönningenHomorsundTorungenJomfrulandLangöytangenLangöytangenJomfrulandTorungenHomorsundGrönningenOksöyTvisteinSvennerFerderTorbjörnskärFulehukFiltvetFiltvetFulehukFerderTorbjörnskärSvennerTvisteinListaLindesnesRyvingenSongvårListaLindesnesRyvingenSongvårGeitungenKvitsöyFeisteinObrestadEigeröyLille PresteskärGeitungenKvitsöyFeisteinObrestadEigeröyLille PresteskärMarsteinRövärsholmenMarsteinRövärsholmenSlåtteröyRyvardenUtsiraSlåtteröyRyvardenUtsiraKråkenesYtteröyaneHolmengråHellisöyKråkenesYtteröyaneHolmengråHellisöyOnaAlnesErknaStorholmenRundöySvinöyUtvärOnaAlnesErknaStorholmenRundöySvinöyUtvärSkalmenKvitholmenBjörnsundSkalmenKvitholmenBjörnsundAgdenesGripHaugjeglaAgdenesGripHaugjeglaNordöyanFinnvärKauraHaltenNordöyanFinnvärKauraHaltenVillaKyaBuholmsråsaVillaKyaBuholmsråsaSklinnaBremsteinGjeslingeneGrinnaSklinnaBremsteinGjeslingeneGrinnaBodöMykenTränaBodöMykenTränaStöttTennholmenÅsvärYtterholmenStöttTennholmenÅsvärYtterholmenLandegodeGrytöySkomvärKalsholmenLandegodeGrytöySkomvärKalsholmenRotvärFlatöyMålöy-SkarholmenBjörnöyRotvärFlatöyMålöy-SkarholmenBjörnöyTranöySkrovaBaröyTranöySkrovaBaröyAndenesAndaLitlöyMoholmenGlåpenVäröyAndenesAndaLitlöyMoholmenGlåpenVäröyFruholmenFuglöykalvenTorsvågHekkingenFruholmenFuglöykalvenTorsvågHekkingenHelnesSlettnesKjölnesMakkaurVardöBökfjordHelnesSlettnesVardöMakkaurBökfjordKjölnesNorskFyrkarta kopiera3.jpg
Bildinformation
Norskt fyrväsendeNordsjönSkagerackKattegattDanskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeKobbergrundKobbergrundLäsö RendeLäsö RendeLäsöLäsöLäsö TrindelLäsö TrindelLäsö NordLäsö NordHanstholmHanstholmLodbjergLodbjergRubjerg KnudeRubjerg KnudeHirtshalsHirtshalsSkagenSkagenCarlstenCarlstenHättegrundHättegrundPater NosterPater NosterKråksundsgapKråksundsgapMåseskärMåseskärIslandsbergIslandsbergDynabrottDynabrottHållöHållöKlövskärKlövskärVäderöbodVäderöbodSvangenSvangenUrsholmenUrsholmenNordkosterNordkosterGrisbådarnaGrisbådarnaTrubadurenTrubadurenVingaVingaVingaGöteborgGöteborgValöValöTistlarnaTistlarnaFjordskärFjordskärNidingenNidingenFladenFladenListaListaMarköyMarköyLindesnesLindesnesRyvingenRyvingenSongvårSongvårOksöyOksöyGrönningenGrönningenSaltholmenSaltholmenHomborsundHomborsundRivingenRivingenTorungenTorungenLyngörLyngörStangholmenStangholmenJomfrulandJomfrulandLangöytangenLangöytangenTvisteinTvisteinSvennerSvennerTorbjörnskärTorbjörnskärFerderFerderFulehukFulehukGullholmenGullholmenRödtangenRödtangenFiltvetFiltvetIldjernsfluIldjernsfluDynaDynaSkagerack kopiera.jpg
Bildinformation

Några norska fyrplatser, alfabetiskt

(fetstil markerar angöringsfyr , annars ledfyr):

A __ Agdenes , Alnes , Anda , Andenes , Asenvågöy,

B __ Baröy, Bastöy , Björnsund , Björnöy, Bodö, Bremstein, Buholmråsa , Bökfjord

D __ Digerudgrunnen , Dyna

E __ Eigeröy , Ellingråsa , Erkna

F __ Feistein , Ferder (Norges näst äldsta fyr), Filtvet , Finnvär, Fjölöy , Flatöy, Flatflesa, Flatholmen , Flåvär Fruholmen , Fulehuk (Norges första fyr att byggas efter 1814)

G __ Geita, Geitungen , Gjeslingene, Glåpen, Grasöyane , Grip, Grinna , Grytöy, Grönningen , Gullholmen

H __ Halten , Hatholmen, Haugjegla , Heggholmen , Hellevik , Hendanes, Hellisöy , Helnes , Holmengrå , Homborsund , Homlungen , Högevarde (sjölykta)

I __ Ildjernsflu fyrskepp

J __ Jomfruland

K __ Kalsholmen , Kavringen , Kaura , Kjeungskär, Kjölnes , Kråkenes , Kvanhovden , Kvassheim ,Kvitholmen , Kvitsöy (Kvitingsöy), Kya

L __ Landegode , Langöytangen , Lepsöy , Lille Presteskär , Lindesnes (Norges första fyr), Lista , Litlöy , Lyngör

M __ Makkaur , Marköy , Marstein , Moholmen, Munkholmen, Myken , Målöy-Skarholmen

N __ Nordmela, Nordöyan, Näröysund,

O __ Obrestad , Odderöy , Oksöy (Norges första fyrlins), Ona

P __

R __ Rotvär, Rundöy, Rivingen, Rundöy , Ryvarden , Ryvingen , Rödholmen , Rödtangen , Rövärsholmen

S __ Saltholmen, Sandvikodden , Skalmen, Sklinna , Skomvär , Skongsneset, Skrova , Skudenes , Sletringen (Norges högsta fyr), Slettnes , Slåtteröy , Songvår, Stabben , Stangholmen , Stavenes, Stavernsodden , Stavseng , Steilene , Storholmen , Struten , Strömtangen , Stött, Sula, Svenner, Svinöy, Svinöy , Söndre Katland

T __ Tennholmen , Terningen, Torbjörnskär, Torungen , Tranöy, Träna , Tungenes , Tvistein ,

U __ Ulla , Ulvesund, Utsira (Norges högst belägna fyr), Utvär

V __ Valderhaug (sjölykta), Vardö , Viberodden , Villa , Vingleia ,Väröy

Y __ Ytterholmen , Ytteröyane, Ytre Mökkalasset

Å __ Ålesund , Åsvär

Kort historik

Fyrarnas historia är en spegling av samhällets tekniska, ekonomiska och sociala utveckling. Den speglar lokal och internationell handel. Den speglar människors anpassning till prövande yttre förhållanden. Det är också en historik över ljuskällor, optik, mekanik, energikällor, akustik, elektronik, byggmaterial, byggteknik och många andra discipliner. Utvecklingen har gått sakta och språngvis. Se Fyr- och handelshistoria

1655 börjar norsk fyrhistoria. Då tändes en fyr vid Lindesnes. Ett år senare släcktes den enligt order från kungen och förblev släckt i nästan 70 år, inte känt varför.

1696 tändes Norges andra fyr. Det var på ön Store Ferder i Oslofjordens mynning där en öppen kolfyr anordnades.

1770 tändes en vippfyr på Kvitsöy.

1795 anordnades åter en fyr vid Lindesnes, nu en vippfyr av samma slag som den på Kvitsöy.

1802 på ön Store Ferder blev öppen kolfyr ersatt av en täckt stenkolsfyr. Därefter byggdes täckt stenkolsfyr även på Lindesnes, Marköy och Villa.

1814 hade Norge

1832 fick Norge som tredje land i världen en fyr med lins. Det var Oksöy fyr som utrustades med en fresnellins (trumlins). Den gav fyrkaraktären fast sken.

Linsfyrarna med fast sken innebar en risk för förväxling. För att förhindra det uppförde man dubbelfyrar. Så gjordes på Torungen utanför Arendal. Utsira erhöll två låga torn. Lindesnes och Marköy tjänade som dubbelfyr. På Lista byggde man inte mindre än tre stycken fyrtorn på rad, alla i huggen sten.

1841 bildades den 15 april det norska fyrdirektörsämbetet. Fram till 1880 kom det att låta bygga mer än 100 fyrplatser längs Norges långa kust.

1853 tillverkades det 33 m höga tornet till fyren Eigeröy. Det gjordes i gjutjärn, ett material med rötter i industrialismen och som utvecklats i England 60 år tidigare. Detta var den första järnfyren i Norge. Den tillverkades hos Baerums Verk. Den lätta fyren, jämfört med ett torn i sten, transporterades i delar, som sedan på kort tid kunde sättas ihop på fyrplatsen.

Några år senare levererades från Baerums Verk det 43 m höga tornet i gjutjärn till Ferder. Det kom att följas av ytterligare 41 torn i gjutjärn tillverkade på några enstaka norska gjuterier. Det sista var 1950 på Grasöyane.

1859 blev som sista fyrar i Europa de täckta kolfyrarna på Villa och Kvitsöy släckta och ersatta med oljelampa

1873 fick Lista en omgående planlins som därmed gav en annan fyrkaraktär än fast sken. De två andra tornen behövdes då inte längre utan monterades ner. Det ena byggdes upp igen på Halten. Den huggna stenen från det andra användes till Svenner och till Rövärsholmen. Några stenar fick vara kvar på Lista. Av dem byggde man gärdsgårdar som vindskydd.

1893 startade Hurtigruten, vilket ställde ökade krav på fyrbelysta leder.

1897 blev Ryvingen Norges första fyr med elektriskt ljus. Den lyste med bågljus som fick ström från ett lokalt elverk drivet med ångmaskin. Driften var mycket kostsam och ersattes efter 10-talet år med acetylendrift

1903 startade malmtransporterna från Narvik. De ställde ökade krav på fyrbelysta leder.

1923 fick Norge radiofyr på Ferder och Marstein. Leverantör var Marconi. Norge var tidigt ute. Sedan fick många fyrplatser radiofyr.

1927 uppfördes en radiopejlstation på fyrplatsen Ferder

1929 anlade den norska marinen en station för radiopejling på fyrplatsen Oksöy

1932 uppfördes Anda fyrplats, den sista i drift tagna fyrplatsen i Norge, som då hade byggt 204 bemannade fyrplatser

1941 firade fyrdirektörsämbetet 100 årsjubileum.

1967 öppnades Decca Navigators Skagerack-kedja, som täckte Skagerack och Vänern. Röd slav var placerad vid Jomfruland i Sydnorge. Decca-kedjan hade nr 10B.

1968 öppnades de 5 norska Decca-kedjorna, nr 0E, 4E, 9E, 3E respektive 7E, vilka gav täckning från Stavanger till Nordkap.

1974 bildades Kystverket genom hopslagning av Norsk Fyrvesen, Norsk Losvesen och Norsk Havnevesen

1997 hade Norge

2001 var alla norska fyrar automatiserade. 31 var fortfarande bemannade. Stortinget beslöt att avbemanna även dessa.

2006 i december avbemannades Bökfjord som den sista bemannade fyrplatsen i Norge

2008 uppfördes i Lindesnes Norges Nationella Fyrmuseum

Organisation

1655 då Norges första fyr byggdes tillhörde landet dubbelmonarkin Danmark-Norge.

1820 efter skiljsmässan från Danmark kom fyrarna att sorteras under militären, ”Arne- och Marindepartementet”.

1841 bildades Fyrdirektörsämbetet med eget ansvar över fyrar och sjömärken.

1972 är hamn-, lots- och fyrtjänster samlat i Kystdirektoratet under Fiskeridepartementet. Med huvudkontor i Oslo är den dagliga verksamheten decentraliserad till Arendal, Haugesund, Ålesund, Kabelvåg och Honningsvåg.

Utbyggnad och återuppbyggnad

De första norska fyrarna byggdes i södra delen av landet. Det var här som sjöfarten då var störst. Så småningom täcktes hela landets kust. Utbyggnaden i antal fyrplatser var som störst under senare delen av 1800-talet. Prioriteringar var vanskliga. Nya behov dök ständigt upp. Lofotenfisket i Vestfjorden, sillfisket i trakten av Haugesund, malmfarten via Narvik, etableringen av ”Hurtigruta”.

År ____ Nya __ Summa fyrplatser

1841 ___________ 27

1861 __ +46 ____ 73

1900 __ +85 ___ 158

1920 __ +37 ___ 195

1932 ___ +9 ___ 204

Under det andra världskriget var fyrarna utpekade anfallsmål för båda sidor. Ett flertal anfölls av tyskarna, som på många byggde befästningar och som blev bombmål för allierat flyg.

1944 blev i Finnmark alla fyrplatser helt eller delvis ödelagda när tyskarna drog sig tillbaka.

Efter freden inleddes en intensiv fas med återuppbyggnad. Fyrarna i Finnmark byggdes upp på kort tid men då formade efter den tidens idéer och påfund.

Fyrplatserna Grip, Kya och Gjeslingene är särdeles utsatta för hög sjö.

Mistsignal

I dimma är fyrljus inte till någon ledning. Genom tiderna har olika anordningar använts för att ge ljud som kan användas som mistsignal: gonggong, kanon, knallsignal, mistklocka, ångvissla, sirén, Nautofon och signaler drivna av tryckluft. Höjdpunkten anses vara diafonen med sitt karaktäristiska ”grynt”.

Som resultat av utveckling av andra hjälpmedel för navigation stängdes mistsignalerna av. Idag är inga i ordinarie användning.

Kulör och eternit

Fram till 1890 var alla fyrbyggnader målade i gult med användning av gulockra. Efter detta datum målades de i vitt. För att som dagmärke synas bättre försågs vissa långväggar och gavelväggar även med ett rött, vertikalt cirka metern brett streck.

På 1950-talet blev det vanligt att klä byggnaderna med eternitplattor. De måladades också vita men bara på ett fåtal byggnader målades det röda strecket. I nutid har eterniten spelat ut sin roll och ersätts med annat material.

Mer teknik

På 1870-talet började betong att användas för fundament till norska fyrar men även till fyrplatser, fyrar och bostäder. 1878 byggdes fyrplatsen Grönningen i stora delar i betong. 1923 byggdes i betong det monumentala fundamentet till gjutjärnstornet på Sletringen. 1924 byggdes i betong de komplexa fyrbyggnaderna på Geitungen och 1928 de på Makkaur.

På 1870-talet utvecklades teknik så att fyrarna kunde få ledande sektorer fria från farligheter. Von Otters klippapparat kom till användning även i Norge. Några år senare började färgat glas (rött och grönt) att användas för samma ändamål. Som kraftkälla för att driva klippapparaten och rotationen av de omgående planlinserna användes urverk och lod. Att passa dessa kom att bli en viktig uppgift för fyrpersonalen. Vissa urverk behövde dras upp var tredje timme, andra med något längre mellanrum.

Efter andra världskriget anslöts fler och fler fyrar till det allmänna elnätet och fick elektriskt ljus. Senare ersattes glödlampan av halogenlampa och som strömförsörjdes från solpaneler och i några fall med vindgenerator.

Vissa fyrplatser utrustades med radar. Vissa fick racon, en radarfyr som svarar då den träffas av radarstråle. Många navigatörer utrustade sina fartyg med radar, radionavigering och mottagare för det världsomspännande satellitburna radiofyrsystemet GPS. Behovet av radiofyrar minskade och många släcktes ner. Men vissa bibehölls i drift för att sända korrektionssignal (D-GPS) till den tilltagande användningen av GPS.

Automatisering, avbemanning och underhåll

Idag är fokus på obemannat och lång tid mellan behövligt underhåll. Arbetsuppgifterna för fyrpersonalen har minskat och försvunnit. För driften av fyren har människan gjort sig överflödig. Alla Norges fyrplatser är helautomatiserade. Automatiska stationer har gjort människan överflödig som väderobservatör. Men läget av fyrplatsen kan ibland vara sådant att andra uppgifter kräver mänskliga händer eller ögon.

Sedan början av 1980-talet har Kystdirektoratet avbemannat fyrplatser. 1994 avslutades den sista planen. Då återstod 31 av Norges fyrplatser som bemannade.

De avfolkade stationerna får ingen daglig tillsyn och löpande underhåll. Skador som från början är små blir på kort tid större och kräver sedan ett omfattande underhåll om förfallet skall kunna stoppas.

Norska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

1856-1879 __ Lepsöy ___________ Norr om Ålösund, Nordsjön

1919-1968 __ Ildjernsflu ______ Oslofjorden, Skagerack

Behov av fyrskepp i Norge var begränsat därför att skärgården på de flesta platser gjorde det möjligt att placera ut en fyr på fast mark eller botten utom på två platser:

1856 lades Norges första fyrskepp ut vid revet Lepsöy, norr om Ålesund. Det var slupen ”Enigheden”. Året därpå havererade slupen. Efter flera försök med andra fartyg ersattes fyrskeppet med en fast fyr, Lepsöy rev fyr. Året var 1879.

1919 lades Norges andra fyrskepp ut. Det var på Ildjernsflu utanför Nesodden vid Oslofjorden. Skrovet tillverkades i armerad betong. 10 år senare blev det påseglat och sjönk. Det ersattes med ett nytt som 1968 ersattes av en bottenfast fyrlykta.

Radiofyrar på norska sidan av Skagerack

Dyna, Filtvet, Fulehuk, Ferder, Stavernsodden, Langöytangen, Arendal, Oksöy, Odderöy, Lista

Större linser

Ordning __ Fyrplats

1:a ______ Eigeröy, Lindesnes, Oksöy, Utsira

2:a ______ Feistein, Geitungen, Kvitsöy, Lista, Rövärsholmen

3:e ______ Flatholmen, Grönningen, Obrestad, Lille Presteskär, Ryvingen,

4:e ______ Fjölöy, Hatholmen, Kvassheim, Odderöy, Skudenes, Songvår, Tonjer, Tungenes, Varnes, Viberodden

Klickbar karta norska fyrskepp

Laddar karta ...


Länkar

  • Ur Blänket 2010:2 Utvaer, Arne Spångberg


Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,

Jfr svenskt fyrväsende, danskt fyrväsende, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, SMHI, fyrskepp, fyrskeppsstation

Hämtad från "https://mail.fyr.org/wiki/index.php?title=Norskt_fyrväsende&oldid=32335"