Mistklocka: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Mistklocka''', anordning typ mindre kyrkklocka, för att avge mistsignal. | |||
Mistklockan har sin förebild i kyrkklockan. Den är dyrare att tillverka än [[gonggong]], vilken därför oftare användes på mindre fyrplatser. | |||
'''1872''' var alla [[fyrskepp]] utrustade med mistklocka, med undantag av [[Jerskullen]] ([[Karlskrona]]) som hade [[gonggong]]. | |||
[[Fil:MistklockaOskarsgrundet.jpg|thumb|200px|[[Mistklocka]]n för [[fyrskepp]]et som låg på [[Oskarsgrundet]], nu som prydnad. Foto Leif Elsby]] | [[Fil:MistklockaOskarsgrundet.jpg|thumb|200px|[[Mistklocka]]n för [[fyrskepp]]et som låg på [[Oskarsgrundet]], nu som prydnad. Foto Leif Elsby]] | ||
[[Fil:Symbol fyr.jpg| | |||
[[Fil:Lur ritad.jpg| | [[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | ||
[[Fil: | [[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]] | ||
[[Fil: | [[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | ||
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]] | |||
[[Fil:Mistklocka ritad.jpg|thumb|200px| Mistklocka i stapel. Figur Leif Elsby]] | [[Fil:Mistklocka ritad.jpg|thumb|200px| Mistklocka i stapel. Figur Leif Elsby]] | ||
[[Bild:PaterNoster fyr och mistklocka 1891.jpg|thumb|200px| [[Pater Noster]] fyr och mistklocka driven av väderkvarn, 1891. Foto Lotsverket]] | [[Bild:PaterNoster fyr och mistklocka 1891.jpg|thumb|200px| [[Pater Noster]] fyr och mistklocka driven av väderkvarn, 1891. Foto Lotsverket]] | ||
== Tillverkning == | == Tillverkning == | ||
Versionen från 8 oktober 2018 kl. 15.56
Mistklocka, anordning typ mindre kyrkklocka, för att avge mistsignal.
Mistklockan har sin förebild i kyrkklockan. Den är dyrare att tillverka än gonggong, vilken därför oftare användes på mindre fyrplatser.
1872 var alla fyrskepp utrustade med mistklocka, med undantag av Jerskullen (Karlskrona) som hade gonggong.
Pater Noster fyr och mistklocka driven av väderkvarn, 1891. Foto Lotsverket
Tillverkning
Själva klockan gjöts i en speciell brons bestående av 23% tenn och 77% koppar.
- Denna legering avger en vacker klang med relativt lång varaktighet.
- Temperaturen på smältan var 1070 °C vid gjutningen.
- Vikten på mistklockan rörde sig om ett par hundra kg.
Ljudet
- Ljudet alstras av att en vertikalt upphängd kläpp inne i klockan slår mot klockan eller av att en yttre hammare slår mot klockan.
- En stor klocka alstrar en dovare klang men kräver på grund av sin ansenliga vikt en stabil upphängning, till exempel en klockstapel som till exempel på Nidingen.
- Teoretisk räckvidd för mistklocka och gonggong c:a 1-2 M. Beror dock helt på rådande väderlek.
Historisk utveckling
- 1766 uppsattes en mistklockstapel på Nidingen. Mistsignaleringen bestod av 4 slag på klockan varje halv timme. Klockan gjöts i brons av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm.
- 1850 placerades en mindre mistklocka på Utklippan. Klockan monterades på donjonens tak.
- 1852 fick Östergarnsholm mistklocka.
- 1869 fick Pater Noster mistklocka. Den flyttades och sattes 1900 upp på Måsknuv.
- 1869 fick Svartklubben mistklocka.
- 1873 fick Skag mistklocka. Den flyttades och sattes 1922 upp på Femörehuvud.
- 1874 fick Ratan mistklocka.
- 1875 fick Eggegrund mistklocka. Den flyttades och sattes 1905 upp på Djurstens fyr.
- 1877 fick Utklippan ny mistklocka.
- 1884 fick Simpnäsklubb mistklocka. Den flyttades och sattes 1894 upp på Alen och 1902 på Draghällan.
- 1894 fick Alen en mistklocka från Simpnäsklubb. Den flyttades 1902 till Draghällan.
- 1900 fick Måsknuv en mistklocka som tidigare suttit på Pater Noster.
- 1902 fick Draghällan en mistklocka från Alen och som tidigare suttit på Simpnäsklubb.
- 1905 fick Djursten en mistklocka som tidigare suttit på Eggegrund.
- 1922 fick Femörehuvud en mistklocka som tidigare suttit på Skag.
Lyssna på svenska & norska mistsignaler
Länkar
- Se fler bilder genom att klicka här: AGA mistsignal