Lysboj
lysboj, ett flytande sjömärke med fyrljus.
Vid sjögång kan normal lysvidd och ljusstyrka minska på grund av bojens krängningar.
Den sk fett- eller oljegasen utvecklades av den tyske ingenjören Julius Pintsch. Den fick stor spridning över världen som belysning för tåg och tågvagnar. Gasen kunde lagras komprimerad tio gånger jämfört med sin ursprungliga volym.
En lysboj med detta bränsle kunde lämnas utan påfyllning i månader.
Den första kanalen med lysbojar var den i inloppet till St Petersburg. Året var 1877. Det blev en sådan framgång att Julius Pintsch av tsaren erhöll St Stanislaus-medaljen.
1880 lades den första lysbojen av detta slag ut i Themsens mynning. Under de följande 15 åren tillverkades över 400 bojar av detta slag.
I början av 1900-talet lade man i Kalmarsund ut att antal acetylenlysbojar av Mühlenfels typ.
1904 utlades den första lysbojen med AGA-ljus, vid Trädgårdsgrundet i Kalmarsund.
- Denna hade fast sken och med en gasförbrukning som var alldeles för hög.
- Därefter utvecklades klippapparaten och senare solventilen.
1909-1916 utbyttes Mühlenfels- bojarna i Kalmarsund ut mot lysbojar med AGA-ljus.
På 1910-talet slog acetylen och AGA-ljuset igenom. Figurerna ovan föreställer en AGA fyrlykta med klippapparat och solventil samt deras placering på lysbojar med utrymme för gasflaskorna. AGA-ljuset ersattes betydligt senare med elektriskt ljus.
Ljus- och ljudboj
Ibland kombinerades bojen med
- en klocka, sk klockboj. Klockans klämtande fick kraft från sjöhävningen.
- en ljudpipa, som fick kraft genom sjöhävningen,
Nutid
Idag är Sjöfartsverkets lysbojar av stål. Dock finns ett fåtal gjorda i plast. Ett mindre antal äldre typer finns också och används mest inomskärs, men flertalet är av typ S7 eller S10 med en total längd av 7 resp 10 meter.
- För samtliga används idag engångsbatteri som energikälla. Detta har en kapacitet av 630 Ah. Upp till 4 st kan få plats.
- Samtliga är försedda med en klippapparat (elklipp), vilken styr ut en glödlampa. Denna har två glödtrådar. När den först använda glödtråden går sönder kopplas den andra in automatiskt.
2001 hade Sjöfartsverket cirka 400 lysbojar utlagda. Sjöfartsverkets fartyg Baltica och Scandica är speciellt utrustade för att göra översyn av lysbojar och annan utprickning.
Lysboj med glödlampa ersätts undan för undan av lysboj med LED-ljus (lysdiodarmatur).
Jfr fyr, mistsignal, solventil, klippapparat, Dalén, elklipp, utprickning, lysprick, reflexmaterial, radarreflektor.