Landsort: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 144: Rad 144:


== Länkar ==
== Länkar ==
* [[Landsort]]. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2013:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/LandsortAterISinGlansDagar.pdf Landsorts fyr åter igen i sin glans dagar]''', Magnus Rietz/Baltic Sea Geographic


* Viksten. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2013:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/VikstenSjomarke.pdf Viksten Sjömärke – kanske vår första fyr]''', Magnus Rietz
* Viksten. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2013:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/VikstenSjomarke.pdf Viksten Sjömärke – kanske vår första fyr]''', Magnus Rietz

Versionen från 2 april 2016 kl. 15.14

Landsort karta ritad.jpg
Landsort fyr. Foto Esbjörn Hillberg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg

Fyren Landsort och ett nu musealt kustförsvar. Foto Ulf Schloss
I bakgrunden Landsort. I förgrunden kassunfyren Landsorts Bredgrund. Foto Jan Hopfinger
Landsort fyr 1891. Foto Lotsverket
Landsort 1865. Illustration
Landsort fyr 1931 med knallsignalapparat. Foto Lotsverket
Landsort klockstapel 1941. Foto Lotsverket
Landsort V hamnen 1957. Foto Lotsverket
Landsort. Foto Lotsverket
Landsort med hissad signal för stormvarning. Vykort
Landsort maskinrum. Foto Anders Sjöblom
Här pejlas riktningen till ett fartyg med radiosändare

Landsort, fyrplats och lotsplats i Stockholms skärgårds södra havsband. Norra Östersjön

I närheten finns kassunfyren Landsorts Bredgrund

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
327500 C 6584 N 58 44, O 17 52 Fl(1+4) 60 s 22 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1651 1691 1963 1963 25,2 44,5


Början

Landsort anses vara den första fyr som är byggd av svenskar på mark som idag tillhör Sverige. De baltiska fyrarna Svalferort på Ösel samt på Runö är byggda tidigare och under den tid då Baltikum var svenskt. Kopu/Dagerort på Ösel är också äldre men byggd av Tyska Orden innan den rövades av svenskar. Nidingen, Kullen och Falsterbo är också äldre men byggda av danskar och rövade av svenskar.

1651 hölls en fyr tänd på Landsort. Den byggdes av Abraham van Eijck. Den lyste med talgljus i en lykta, se entreprenör.

1652 upphörde verksamheten efter bråk om pengar och ansvar.

1669 fick Johan van der Hagen kungligt privilegium att där uppföra och driva en fyr. Ett trätorn med lanternin och speglar började byggas.

1671 tändes på platsen en fyrlykta med talgljus. Tornet var ännu inte klart.

1678 tändes fyren, nu försedd med stålspeglar tillverkade av lybeckaren Johan Daniel Braun. Fyrljuset sågs "tre och en halv mil ut till sjöss". Se längdmått.

1686 brann tornet ner.

Öppen kolfyr

1687 slöts kontrakt med Margareta van der Hagen om uppförandet av en ny fyr. Den blev av sten och av typen "öppen kolfyr" och uppfördes. (Detta blev början på nuvarande torn.)

1839 övertog Kronan ansvaret för fyren, se entreprenör.

Spegelfyr

1840 ombyggnad från öppen kolfyr till omgående spegelfyr.

  • Fyren fick en lanternin med 3x3 paraboliska speglar med var sin oljelampa för rovolja.
  • Urverket var tillverkat av Skoglund i Marstrand.

Linsfyr

1870 ombyggnad från spegelfyr till linsfyr.

  • Den översta delen av stentornet togs bort och utbyttes mot en konisk påbyggnad av järnplåt, med lanternin och omgående lins.
  • Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av 5 fack à trumlins 60° + planlins 12° (med rött glas), med krona (15 ringar) och krans (5 ringar), omgående, omloppstid 5 minuter, urverk med lod, lodvikt 83 kg. Oljelampa för rovolja.
  • Spegelfyrapparaten flyttades och uppfördes i modifierad form 1871 i Skags fyr.

1870 anordnades en bifyr, riktad mot grundfri sektor, i den nedre delen av tornet.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vitt och rött sken. Lat. N. 58° 44’,5. Long. O. 17° 52’,4.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-, omgående.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 150 fot (45 m).
  • Fyrtornet: nedtill sten, vitt; upptill järnplåt, rött
  • Lysvidd: 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 75 fot (22,5 m).
  • Lysfält: runt om horisonten, utom över Öja-landet.
  • Tornets höjd från grund: 88 fot (26,4 m).

Fyrtornet ligger på sydligaste udden av det långsträckta Öja-landet och anvisar från sjön kommande fartyg ej mindre det sydligaste inloppet förbi Dalarö till Stockholm, än även farleden dit förbi Södertälje, det förra öster om Öja-landet, det senare väster därom. Linsapparaten är av 2:dra ordningen och omgående. Den visar under loppet av en minut ett stadigt, ofärgat sken under 50 sekunder, därefter ett rött sken av 5 sekunder, vilket föregås och följes av 2 till 3 sekunders mörker.

I sydöstra sidan av stentornets fot är en direktionsfyr med grönt sken anbringad, vars lysfält sammanfaller med den vinkel, varigenom från sjön inkommande fartyg bör angöra Landsorts fyr, för att gå fria från de yttre grunden, som i öster och väster begränsa inloppet. Direktionsfyren har en linsapparat av 5:e ordningen, med grön skärm. Ankommande fartyg kan gå nära upp under fyren, där landet är djupt nära inpå, då sikte erhålls av Måsknuvs ledfyr, vilken, på sätt vid dess beskrivning närmare anges, tjänar till rättelse för vidare segling upp till Älvsnabben. Vid fyrplatsen finns gonggong och kanoner. Under tjocka ges med den förra signal minst var 10:e minut, och med de senare besvaras fartygs skott eller annan signal, som på fyrplatsen hörs.

Själva stentornet är vitt. Den koniska påbyggnaden däremot röd. Norr om fyren på ett avstånd av omkring 1200 fot står telegraf- och lotsuppassningshus, men varken fyrbetjäningens eller lotsarnas boningshus är från sjön synliga. De förra ligger på norra sluttningen av berggrunden nedanför fyrtornet, de senare dels på västra, dels på östra sidan av ön, vid de nordvart om fyren ingående små vikarna. Den koniska påbyggnaden av järn jämte linsfyrapparaten anbringades 1870, då också all äldre torninredning med trappor av trä borttogs och en spiraltrappa av järn uppsattes.”

1873 installerades två mistsignalkanoner.

Fotogenlampa

1887 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.

1902 installerades en knallsignalapparat, åtkomligt från vaktrummet på tornet.

Lux-ljus

1906 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.

1935 installerade Kungl. Telegrafstyrelsen en radiopejlstation på fyrplatsen.

Elektriskt ljus

1938 elektrifierades fyrplatsen. Nytt maskinhus med reservkraftverk. Ny kraftcentral installerades.

1955 uppsattes i samma torn en bifyr. Lins av 5:e ordningen (375 mm Ø). Karaktär: F WRG

Avbemanning och personal

1963 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Landsort

Och sedan

1968 var tornet 25,2 m högt, upptill rött, nedtill vitt.

1985 slocknade fyren. Det rådde en kraftig snöstorm som drog ner elledningar och gjorde ön strömlös. Som grädde på moset utbröt brand i maskinrummet, där reservkraften slutade att fungera.

199? upphörde mistsignaleringen.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift, varav Landsort var en.

1993 Radiofyr Landsort ID: LO. Frekvens 289,5 kHz

Nuvarande optik huvudfyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med 12 fack à 30°, (4 fack med lins + 105° öppen + 1 fack med lins + 105° öppen), med krona, omgående, lagrad på kullager, omloppstid 60 sekunder, glödlampa 1000 W.

Nuvarande karaktär huvudfyr: Fl(1+4) W 60 s 22 M. Lyshöjd: 44,5 m.

Nuvarande optik bifyr: 5:e ordningen (375 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6 fack à 60°, med krona och krans.

Nuvarande karaktär bifyr: F WRG 14 M.

Kustartilleri

På platsen fanns under andra världskriget här verksamhet för kustartilleri

Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.

2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter

Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne

Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort

Länkar

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Två året runt öppna varav ett beläget i lotstornet 08-5203 4005, 5203 4111 samt en årety runt matservering (sommartid 2 matserveringar, se www.landsort.com. .Björn Öberg 08-5203 4020, 0733-520340 som bor på ön kan i mån av tid ge information och ordna visning av fyren när besökaren fått tillstånd av SjöV.
Ägare SjöV äger fyren och några hus, vissa hus ägs av Statens Fastighetsverk. Ön är kronoholme med Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län som naturvårdsförvaltare.
Kontaktperson Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Väg 73 söderut från Stockholm - Herrhamra ca 75 km. Tag av före Nynäshamn via Torö till Herrhamra/Ankarudden. Pendeltåg Stockholm-Nynäshamn och buss 852 till Ankarudden. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.se) Ankarudden - Landsort flera ggr/dag till väst eller ost hamnen (30 min.), nordhamn vid dåligt väder (3,5 km till fyren).
Övrigt År 1642 fanns en stor båk. Landsorts fyr av trä på en stenfot (byggd Abraham van Eijck & Göran Gerner) var första fyren byggd av svenskar på svenskt territorium, den tändes 11 okt. 1651 men släcktes 16 dec. 1651 då isen lade sig. Ljuset kom från talgljus i en lykta av koppar. Reguljär fyrning startade först 1670 från en båk av trä som 3 sept 1678 utrustades med någon typ av metallspegel (konstruktör J.D.Braun). Fyren brann ner 1686-09-17. En öppen stenkolsfyr av sten byggdes 1689/91 (nuvarande torn). År 1840 byggdes tornet om och fick ny lanternin, 3 engelska plätterade speglar + 6 paraboliska mässingspeglar, 9 envekiga rovoljelampor med oföränderlig oljeyta, omloppstid 6 min., klassificerad som omgående spegelfyr, tänd 15 nov. och skenet syntes 4-4½ mil. Nuvarande utseende fick fyren 1870 då den försågs med en konisk påbyggnad av järn med ny lanternin, 2:a ordn. (1400 mm) lins 5 fack á (trum 60°+plan 12°) med krona (15 ringar) och krans (5 ringar), Henry Lepaute, urverk med lod (83 kg), omloppstid 5 min, en trevekig moderatörlampa för rovolja (37 cl/tim) och en bifyr med 5:e ordn.(375 mm) dioptrisk trumlins 60° + katadioptrisk spegellins 60° (8 prismor) och envekig fotogenlampa (7cl/tim) med föränderlig bränsleyta som byttes mot luxljus 1907. År 1887 fick huvudfyren en fyrvekig fotogenlampnäbb i moderatörlampan (75 cl/tim), år 1906 luxljus. År 1938 elektrifierades den och nuvarande 3:e ordn. lins från Varberg installerades. Urverket med lod från 1870 är kvar men används ej. Två signalkanoner från 1873 står ännu intill fyren, deras funktion ersattes 1902 av en knallsignalapparat vilken i sin tur ersattes av en nautofon 1938.
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, tornet. Ön är naturreservat.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, fyr- och handelshistoria, öppen kolfyr, fyrljusreflektor, fyroptik, växelsken, bifyr, mistsignal, radiofyr, Hållö, Skrivareklippan