Landhöjning: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''landhöjning''', vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta. | '''landhöjning''', vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta. | ||
== Tektonik == | |||
I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär. | I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär. | ||
== | == Inlandsisen == | ||
I våra trakter är "landhöjningen" ett resultat av istider. Vid den senaste istiden låg [[inlandsis]]en som ett cirka 3 km tjockt täcke | I våra trakter är "landhöjningen" ett resultat av istider. Vid den senaste istiden låg [[inlandsis]]en som ett cirka 3 km tjockt täcke | ||
* över Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna), | * över Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna), | ||
| Rad 15: | Rad 16: | ||
Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Pyrenéerna och Alperna i Europa, Kaukasus och Pamir i Asien. | Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Pyrenéerna och Alperna i Europa, Kaukasus och Pamir i Asien. | ||
Den enorma tyngden av ismassan fick lokalt jordskorpan att sjunka. | |||
== Verkan == | == Verkan == | ||
Vid den senaste istiden (det har varit flera) smälte inlandsisen bort från Norden för cirka 15 000 år sedan, som efter detta har höjt sig nära 300 m i de mellersta delarna (Ångermanland), mindre i de yttre (t ex Göteborg, Västervik och Helsingfors cirka 100 m medan syd Skåne och Baltikum med plus/minus 0 m). | |||
Inladsisen har format vår tids landskap. Bland annat | |||
* slipade stenhällar, | |||
* åsar med stenblock, klappersten och sand, | |||
* havsvikar som nu rest sig och blivit bördiga dalar | |||
* och så vidare. | |||
Landskapet syns över vattenytan som hav och kust med öar, holmar, skär och bränningar. | |||
* Mellan dessa bildas leder där man kan framföra fartyg. | |||
* För säker framfart krävs sjömätning, [[sjökort]] och [[utprickning]]. | |||
Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet. | Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet. | ||
Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup. | Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup. | ||
* Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering. | * Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering på grund av att den gamla hamnen blev för grund genom landhöjningen. | ||
Landhöjningen ger upphov till många [[jordbävning]]ar | Landhöjningen ger upphov till många [[jordbävning]]ar. | ||
* I våra trakter är jordbävningar vanligen av mindre slag. | |||
Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar, stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera. | Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är | ||
* sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar, | |||
* stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera. | |||
Jfr [[sjökort]], [[jordbävning]], [[inlandsis]], [[missvisning]], [[pegel]], [[Albrektsunds kanal]]. | Jfr [[sjökort]], [[jordbävning]], [[inlandsis]], [[missvisning]], [[pegel]], [[Albrektsunds kanal]]. | ||
Versionen från 24 februari 2014 kl. 11.13
landhöjning, vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta.
Tektonik
I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär.
Inlandsisen
I våra trakter är "landhöjningen" ett resultat av istider. Vid den senaste istiden låg inlandsisen som ett cirka 3 km tjockt täcke
- över Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna),
- Europa (ner till mellersta Tyskland),
- Asien (ner till det mellersta av Sibirien).
På södra halvklotet hade det motsvarande omfattning.
Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Pyrenéerna och Alperna i Europa, Kaukasus och Pamir i Asien.
Den enorma tyngden av ismassan fick lokalt jordskorpan att sjunka.
Verkan
Vid den senaste istiden (det har varit flera) smälte inlandsisen bort från Norden för cirka 15 000 år sedan, som efter detta har höjt sig nära 300 m i de mellersta delarna (Ångermanland), mindre i de yttre (t ex Göteborg, Västervik och Helsingfors cirka 100 m medan syd Skåne och Baltikum med plus/minus 0 m).
Inladsisen har format vår tids landskap. Bland annat
- slipade stenhällar,
- åsar med stenblock, klappersten och sand,
- havsvikar som nu rest sig och blivit bördiga dalar
- och så vidare.
Landskapet syns över vattenytan som hav och kust med öar, holmar, skär och bränningar.
- Mellan dessa bildas leder där man kan framföra fartyg.
- För säker framfart krävs sjömätning, sjökort och utprickning.
Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet.
Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup.
- Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering på grund av att den gamla hamnen blev för grund genom landhöjningen.
Landhöjningen ger upphov till många jordbävningar.
- I våra trakter är jordbävningar vanligen av mindre slag.
Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är
- sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar,
- stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera.
Jfr sjökort, jordbävning, inlandsis, missvisning, pegel, Albrektsunds kanal.