Landhöjning: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''landhöjning''', vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta.  
'''landhöjning''', vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta. I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär och kan ge upphov till [[jordbävning]] och [[vulkan]]utbrott.  


I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär.
[[Fil:LandhöjColor.jpg|thumb|500px|Pågående landhöjning. Figur ur Svensk Lots Del A 1968]]
 
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]


== [[Inlandsis]]en ==
== [[Inlandsis]]en ==
I våra trakter är "landhöjningen" ett resultat av istider. Vid den senaste istiden låg [[inlandsis]]en som ett cirka 3 km tjockt täcke
I våra trakter är "landhöjningen" huvudsakligen ett resultat av istider.
* över Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna),
 
* Europa (ner till mellersta Tyskland),
Den enorma tyngden från i våra trakter 3 km tjock [[inlandsis]] fick lokalt jordskorpan att sjunka.  
* Asien (ner till det mellersta av Sibirien).  


På södra halvklotet hade det motsvarande omfattning.  
== Verkan ==
Vid den senaste istiden (det har varit flera) smälte inlandsisen bort från Norden för cirka 15 000 år sedan, som efter detta har höjt sig nära 300 m i de mellersta delarna (Ångermanland), mindre i de yttre (t ex Göteborg, Västervik och Helsingfors cirka 100 m medan syd Skåne och Baltikum med plus/minus 0 m).


Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Pyrenéerna och Alperna i Europa, Kaukasus och Pamir i Asien.  
Inladsisen har format vår tids landskap. Bland annat
* slipade stenhällar,
* åsar med stenblock, klappersten och sand,  
* havsvikar som nu rest sig och blivit bördiga dalar
* och så vidare.  


== Avsmältning ==
Landskapet syns över vattenytan som hav och kust med öar, holmar, skär och bränningar.
Vid den senaste istiden smälte inlandsisen bort från Norden för cirka 15 000 år sedan, som efter detta har höjt sig nära 300 m i de mellersta delarna (Ångermanland), mindre i de yttre (t ex Göteborg, Västervik och Helsingfors cirka 100 m, syd Skåne och Baltikum 0 m).
* Mellan dessa bildas leder där man kan framföra fartyg.
* För säker framfart krävs sjömätning, [[sjökort]] och [[utprickning]].


== Verkan ==
Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet.  
Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet.  


Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup.  
Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup.  
* Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering.  
* Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering på grund av att den gamla hamnen blev för grund genom landhöjningen.  


Landhöjningen ger upphov till många [[jordbävning]]ar, i våra trakter vanligen av mindre slag.  
Landhöjningen ger upphov till många [[jordbävning]]ar.
* I våra trakter är jordbävningar vanligen av mindre slag.  


Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar, stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera.  
Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är  
* sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar,  
* stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera.  


I Stockholm är (absoluta) landhöjningen 0,52 cm per år. Det är den apparenta (upplevda eller relativa) landhöjningen som är 0,38 cm per år (landhöjning-havsnivåhöjning, under perioden 1889-2015). Havsnivåhöjningen uppgår numera till ca 3 mm per år (baserat på data för de sista 30 åren)


Jfr [[sjökort]], [[jordbävning]], [[inlandsis]], [[missvisning]], [[pegel]], [[Albrektsunds kanal]].
Jfr [[sjökort]], [[pegel]], [[Albrektsunds kanal]], [[inlandsis]], [[landhöjning]], [[jordbävning]], [[vulkan]], [[klimat]], [[missvisning]], [[emigration]], [[navigering]], [[SMHI]]

Nuvarande version från 12 oktober 2016 kl. 08.26

landhöjning, vissa delar av jordskorpan höjer sig och andra sänker sig i förhållande till omgivningar och havsyta. I andra trakter än våra är "landhöjningen" ett resultat av så kallad tektonisk kontinentaldrift, där kontinentplattor stöter ihop eller glider isär och kan ge upphov till jordbävning och vulkanutbrott.

Pågående landhöjning. Figur ur Svensk Lots Del A 1968

Historik.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Kompassros ritad.jpg SweFlag.jpg

Inlandsisen

I våra trakter är "landhöjningen" huvudsakligen ett resultat av istider.

Den enorma tyngden från i våra trakter 3 km tjock inlandsis fick lokalt jordskorpan att sjunka.

Verkan

Vid den senaste istiden (det har varit flera) smälte inlandsisen bort från Norden för cirka 15 000 år sedan, som efter detta har höjt sig nära 300 m i de mellersta delarna (Ångermanland), mindre i de yttre (t ex Göteborg, Västervik och Helsingfors cirka 100 m medan syd Skåne och Baltikum med plus/minus 0 m).

Inladsisen har format vår tids landskap. Bland annat

  • slipade stenhällar,
  • åsar med stenblock, klappersten och sand,
  • havsvikar som nu rest sig och blivit bördiga dalar
  • och så vidare.

Landskapet syns över vattenytan som hav och kust med öar, holmar, skär och bränningar.

  • Mellan dessa bildas leder där man kan framföra fartyg.
  • För säker framfart krävs sjömätning, sjökort och utprickning.

Landhöjningen pågår fortfarande i våra dagar och är i Sverige som störst vid Västerbottens kustland (cirka 1 cm per år !), i jämnhöjd med Stockholm är den 0,4 cm per år, i jämnhöjd med Hallandsåsen är den plus/minus noll, och syd därom sjunker landet.

Landhöjningen påverkar över tiden kustlinjers utseende och farleders vattendjup.

  • Luleå anlades 1621 vid nuvarande Gammelstad men flyttades 1649 till sin nuvarande placering på grund av att den gamla hamnen blev för grund genom landhöjningen.

Landhöjningen ger upphov till många jordbävningar.

  • I våra trakter är jordbävningar vanligen av mindre slag.

Andra faktorer som påverkar vattendjupens förändring över tiden är

  • sedimentering av avlagringar i floders lugnare delar,
  • stormars påverkan på sand och kullerstensfält, med mera.

I Stockholm är (absoluta) landhöjningen 0,52 cm per år. Det är den apparenta (upplevda eller relativa) landhöjningen som är 0,38 cm per år (landhöjning-havsnivåhöjning, under perioden 1889-2015). Havsnivåhöjningen uppgår numera till ca 3 mm per år (baserat på data för de sista 30 åren)

Jfr sjökort, pegel, Albrektsunds kanal, inlandsis, landhöjning, jordbävning, vulkan, klimat, missvisning, emigration, navigering, SMHI