Löwenörn

Från fyrwiki
Version från den 7 december 2013 kl. 18.41 av Leif.elsby (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Löwenörn''', Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet. Konstruerade täckt stenkolsfyr så att den blev anv...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Löwenörn, Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet. Konstruerade täckt stenkolsfyr så att den blev användbar.

Dock var sjökortsarkivet hans huvudsakliga arbetsuppgift. Därutöver ägnade han mycken uppmärksamhet till hamn- och lotsverksamhet.

Planläggning danskt fyrväsende

1798 den 2 mars presenterade han sin plan om utbyggnaden av det dansk- norska fyrväsendet för Fredik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

  • I planen ingick att sätta upp fyrar på Bornholm och Christiansö.
  • Dessutom hemställde han att fyrarna på Nakkehoved och på Kronoborg skulle tändas igen.
  • För att göra detta behövde dessa emellertid rustas upp efter 26 års förfall.
  • Store Ferder i Norge behövde höjas till ett torn.

Utveckling av täckt stenkolsfyr

Han utvecklade i slutet av 1700-talet Polheimers fyrugn till en fungerande täckt stenkolsfyr.

  • 1800 var de två danska fyrarna vid Nackehoved nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".
  • I Danmark följde fyrarna Bornholm (1802), Gedser (1802), Fakkebjerg (1806) och Anholt (1814) i utförandet täckt stenkolsfyr.

Norge

I Norge följde fyrarna Store Ferder (1802), Lindesnes (1822), Marköy (1822), Rundöy (1825), Kvitingsöy (1829), Villa (1839).

Sverige

I Sverige ombyggdes Östergarnsholm (1812), Svartklubben (1817), Ölands Södra Udde (1822), Nidingens fyrar (1834), Holmögadd (1837) och Storjungfruns fyr (1839) till utförandet täckt stenkolsfyr "enligt Löwenörns princip".


Jfr täckt stenkolsfyr, öppenkolfyr, vippfyr, Polheimer, Grove, danskt fyrväsende, Norge, fyrplatsernas namn.