Löwenörn: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 8: Rad 8:
'''1798''' den 2 mars presenterade han sin plan om utbyggnaden av det dansk- norska fyrväsendet för Fredik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.  
'''1798''' den 2 mars presenterade han sin plan om utbyggnaden av det dansk- norska fyrväsendet för Fredik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.  
* I planen ingick att sätta upp fyrar på [[Bornholm]] och [[Christiansö]].  
* I planen ingick att sätta upp fyrar på [[Bornholm]] och [[Christiansö]].  
* Dessutom hemställde han att fyrarna på [[Nakkehoved]] och på [[Kronoborg]] skulle tändas igen.  
* Dessutom hemställde han att fyrarna på [[Nakkehoved]] och på [[Kronborg]] skulle tändas igen.  
* För att göra detta behövde dessa emellertid rustas upp efter 26 års förfall.  
* För att göra detta behövde dessa emellertid rustas upp efter 26 års förfall.  
* Store [[Ferder]] i Norge behövde höjas till ett torn.  
* Store [[Ferder]] i Norge behövde höjas till ett torn.  
Rad 14: Rad 14:
== Utveckling av täckt stenkolsfyr ==
== Utveckling av täckt stenkolsfyr ==
Han utvecklade i slutet av 1700-talet [[Polheimer]]s fyrugn till en '''fungerande [[täckt stenkolsfyr]].'''  
Han utvecklade i slutet av 1700-talet [[Polheimer]]s fyrugn till en '''fungerande [[täckt stenkolsfyr]].'''  
* 1800 var de två danska fyrarna vid [[Nackehoved]] nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".  
* 1800 var de två danska fyrarna vid [[Nakkehoved]] nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".  
* I Danmark följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: [[Bornholm]] (1802), [[Gedser]] (1802), [[Fakkebjerg]] (1806) och [[Anholt]] (1814).
* I Danmark följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: [[Bornholm]] (1802), [[Gedser]] (1802), [[Fakkebjerg]] (1806) och [[Anholt]] (1814).
   
   
== Norge ==
== Norge ==
I Norge följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Store [[Ferder]] (1802), [[Lindesnes]] (1822), [[Marköy]] (1822), [[Rundöy]] (1825), [[Kvitingsöy]] (1829), [[Villa]] (1839).  
I Norge följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Store [[Ferder]] (1802), [[Lindesnes]] (1822), [[Marköy]] (1822), [[Rundöy]] (1825), [[Kvitsöy]] (1829), [[Villa]] (1839).  


== Sverige ==  
== Sverige ==  

Versionen från 5 januari 2014 kl. 16.03

Löwenörn, Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet.

Konstruerade täckt stenkolsfyr så att den blev användbar.

Dock var sjökortsarkivet hans huvudsakliga arbetsuppgift. Därutöver ägnade han mycken uppmärksamhet till hamn- och lotsverksamhet.

Planläggning danskt fyrväsende

1798 den 2 mars presenterade han sin plan om utbyggnaden av det dansk- norska fyrväsendet för Fredik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

  • I planen ingick att sätta upp fyrar på Bornholm och Christiansö.
  • Dessutom hemställde han att fyrarna på Nakkehoved och på Kronborg skulle tändas igen.
  • För att göra detta behövde dessa emellertid rustas upp efter 26 års förfall.
  • Store Ferder i Norge behövde höjas till ett torn.

Utveckling av täckt stenkolsfyr

Han utvecklade i slutet av 1700-talet Polheimers fyrugn till en fungerande täckt stenkolsfyr.

  • 1800 var de två danska fyrarna vid Nakkehoved nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".
  • I Danmark följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Bornholm (1802), Gedser (1802), Fakkebjerg (1806) och Anholt (1814).

Norge

I Norge följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Store Ferder (1802), Lindesnes (1822), Marköy (1822), Rundöy (1825), Kvitsöy (1829), Villa (1839).

Sverige

I Sverige ombyggdes till utförandet täckt stenkolsfyr "enligt Löwenörns princip": Östergarnsholm (1812), Svartklubben (1817), Ölands Södra Udde (1822), Nidingens fyrar (1834), Holmögadd (1837) och Storjungfruns fyr (1839).


Jfr täckt stenkolsfyr, öppen kolfyr, vippfyr, Polheimer, Grove, danskt fyrväsende, norskt fyrväsende, fyrplatsernas namn.