Löwenörn: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Löwenörn''', Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet. Konstruerade täckt stenkolsfyr så att den blev anv...')
 
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Löwenörn''', Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet. Konstruerade [[täckt stenkolsfyr]] så att den blev användbar.  
'''Löwenörn''', Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet.  
 
Konstruerade [[täckt stenkolsfyr]] så att den blev användbar.  
Dock var sjökortsarkivet hans huvudsakliga arbetsuppgift. Därutöver ägnade han mycken uppmärksamhet till hamn- och lotsverksamhet.  
Dock var sjökortsarkivet hans huvudsakliga arbetsuppgift. Därutöver ägnade han mycken uppmärksamhet till hamn- och lotsverksamhet.  
Rad 13: Rad 15:
Han utvecklade i slutet av 1700-talet [[Polheimer]]s fyrugn till en '''fungerande [[täckt stenkolsfyr]].'''  
Han utvecklade i slutet av 1700-talet [[Polheimer]]s fyrugn till en '''fungerande [[täckt stenkolsfyr]].'''  
* 1800 var de två danska fyrarna vid [[Nackehoved]] nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".  
* 1800 var de två danska fyrarna vid [[Nackehoved]] nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".  
* I Danmark följde fyrarna [[Bornholm]] (1802), [[Gedser]] (1802), [[Fakkebjerg]] (1806) och [[Anholt]] (1814) i utförandet täckt stenkolsfyr.
* I Danmark följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: [[Bornholm]] (1802), [[Gedser]] (1802), [[Fakkebjerg]] (1806) och [[Anholt]] (1814).
   
   
== Norge ==
== Norge ==
I Norge följde fyrarna Store [[Ferder]] (1802), [[Lindesnes]] (1822), [[Marköy]] (1822), [[Rundöy]] (1825), [[Kvitingsöy]] (1829), [[Villa]] (1839).  
I Norge följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Store [[Ferder]] (1802), [[Lindesnes]] (1822), [[Marköy]] (1822), [[Rundöy]] (1825), [[Kvitingsöy]] (1829), [[Villa]] (1839).  


== Sverige ==  
== Sverige ==  
I Sverige ombyggdes [[Östergarnsholm]] (1812), [[Svartklubben]] (1817), [[Ölands Södra Udde]] (1822), [[Nidingen]]s fyrar (1834), [[Holmögadd]] (1837) och [[Storjungfrun]]s fyr (1839) till utförandet [[täckt stenkolsfyr]] "enligt Löwenörns princip".  
I Sverige ombyggdes till utförandet täckt stenkolsfyr "enligt Löwenörns princip": [[Östergarnsholm]] (1812), [[Svartklubben]] (1817), [[Ölands Södra Udde]] (1822), [[Nidingen]]s fyrar (1834), [[Holmögadd]] (1837) och [[Storjungfrun]]s fyr (1839).  




Jfr [[täckt stenkolsfyr]], [[öppenkolfyr]], [[vippfyr]], [[Polheimer]], [[Grove]], [[danskt fyrväsende]], [[Norge]], fyrplatsernas namn.
Jfr [[täckt stenkolsfyr]], [[öppen kolfyr]], [[vippfyr]], [[Polheimer]], [[Grove]], [[danskt fyrväsende]], [[norskt fyrväsende]], fyrplatsernas namn.

Versionen från 5 januari 2014 kl. 10.55

Löwenörn, Poul de (1751-1826), dansk amiral och 1797-1815 chef för det dansk- norska lots- och fyrväsendet.

Konstruerade täckt stenkolsfyr så att den blev användbar.

Dock var sjökortsarkivet hans huvudsakliga arbetsuppgift. Därutöver ägnade han mycken uppmärksamhet till hamn- och lotsverksamhet.

Planläggning danskt fyrväsende

1798 den 2 mars presenterade han sin plan om utbyggnaden av det dansk- norska fyrväsendet för Fredik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

  • I planen ingick att sätta upp fyrar på Bornholm och Christiansö.
  • Dessutom hemställde han att fyrarna på Nakkehoved och på Kronoborg skulle tändas igen.
  • För att göra detta behövde dessa emellertid rustas upp efter 26 års förfall.
  • Store Ferder i Norge behövde höjas till ett torn.

Utveckling av täckt stenkolsfyr

Han utvecklade i slutet av 1700-talet Polheimers fyrugn till en fungerande täckt stenkolsfyr.

  • 1800 var de två danska fyrarna vid Nackehoved nära Helsingör de första byggda "efter Löwenörns princip".
  • I Danmark följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Bornholm (1802), Gedser (1802), Fakkebjerg (1806) och Anholt (1814).

Norge

I Norge följde i utförandet täckt stenkolsfyr fyrarna: Store Ferder (1802), Lindesnes (1822), Marköy (1822), Rundöy (1825), Kvitingsöy (1829), Villa (1839).

Sverige

I Sverige ombyggdes till utförandet täckt stenkolsfyr "enligt Löwenörns princip": Östergarnsholm (1812), Svartklubben (1817), Ölands Södra Udde (1822), Nidingens fyrar (1834), Holmögadd (1837) och Storjungfruns fyr (1839).


Jfr täckt stenkolsfyr, öppen kolfyr, vippfyr, Polheimer, Grove, danskt fyrväsende, norskt fyrväsende, fyrplatsernas namn.