Kvitsöy: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border]]
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border]]
[[Fil:Vippfyr Kvitsöy ritad.jpg|thumb|200px| [[Vippfyr]] modell Kvitsöy]]
[[Fil:Vippfyr Kvitsöy ritad.jpg|thumb|200px| [[Vippfyr]] modell Kvitsöy. 1700-1829. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Täckt stenk dansk ritad.jpg|thumb|200px|[[Täckt stenkolsfyr]], dansk modell, 1829-1855. Figur Leif Elsby]]


'''Kvitsöy''' (Kvitingsöy) fyr, fyrplats i Norge.
'''Kvitsöy''' (Kvitingsöy) fyr, fyrplats i Norge.

Versionen från 16 juli 2015 kl. 15.24

KvitsöyKartaRitad.jpg
Kvitsöy. Arkiv wikipedia

NorFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Vippfyr modell Kvitsöy. 1700-1829. Figur Leif Elsby
Täckt stenkolsfyr, dansk modell, 1829-1855. Figur Leif Elsby

Kvitsöy (Kvitingsöy) fyr, fyrplats i Norge.

1700 27 april gavs Heinrich Petersen från Stavanger kungligt privilegium att få upprätta en fyr på Hvidingsöe 2 mil utanför Stavanger, se entreprenör.

  • Som ersättning fick han ta ut 4 danska skilling per läst och resa från varje fartyg, undantaget nordlandsjakterna, som anlöpte Bergen, Stavanger och Trondheim.
  • Fyren skulle brinna från 20 augusti till 20 mars.

1705 rapporteras att fyringen på Kvitingsöy skedde med vippfyr.

  • På den tillhörande Högevarde skedde fyringen med en lykta.
  • Att med gångspel vinscha ner grytan på vippfyren, fylla den med en tunna kol (à 188 liter) och åter hissa upp den tog 6 minuter.

1802 övergick privilegiet till sonsonen Börge Petersen.

  • Han förnyade vippfyren, uppförde ny vaktstuga och boningshus för inspektören och lät sin son flytta in där.
  • De årliga inkomsterna var 1 699 rdr, se riksdaler.

1807 efter periodvisa klagomål fastslog kapten Fasting efter gjord inspektion att intet var att klaga på.

  • Den årliga förbrukningen av kol uppgavs till 400 tunnor (à 188 liter = 75,2 m3), driftskostnaderna för Kvitingsöy till 1 207 rdr och för Högevarde 82 rdr.

1815 bestämdes i en kunglig resolution att fyrarna Kvitingsöy och Högevarde skull lösas in av staten för 8 222 rdr och att ägarens äldste son skulle anställas som inspektör med 600 rdr lön.

1821 uppfördes ny vaktstuga och nytt kolhus.

1824 uppfördes en ny vippfyr.

1827 beviljade Stortinget 17 245 spd för uppförandet av ett 29 alnar högt 6-kantigt stentorn med täckt stenkolsfyr.

1829 på hösten var den täckta stenkolsfyren färdig och ersatte vippfyren.

1852-1855 beviljade Stortinget 15 537 spd för ombyggnad och förändring till fyr med veklampa.

  • Tornet höjdes 15 fot, dragkanalerna murades igen och ny lykta med lins från Oksöy fyr installerades.

1889 byggdes fyren om från fyr med blänk till ockulerande ljus.

1892 monterades 5-vekars lampa med konstant nivå, vilken ersatte den tidigare 4-vekars urverkslampan.

1907 ersattes veklampan med en ny.

1910 ersattes linsen med en 2:a ordningens lins som gav fyrkaraktär blixtsken.

1912 ersattes veklampan med Lux-ljus.

1938 installerades elektriskt ljus i fyren. Strömmen togs från det allmänna elnätet.


Jfr vippfyr, täckt stenkolsfyr, Lux-ljus, norskt fyrväsende