Kassunfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(33 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|150px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]]
'''Kassunfyr''' är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.  
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|55 px|border]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|58 px|border]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|left|65 px|border]]


[[Fil:RoterSand.jpg|thumb|200px|[[Roter Sand]], världens första [[kassunfyr]] ]]
Sverige har byggt fler än 50 [[kassunfyr]]ar, de flesta under ”guldåldern” 1957-87. De flesta byggdes ”på fabrik”. Flertalet fick ekonomiskt stöd från AMS. Fyrarna gjorde svensk trafik säkrare under kriget. De ersatte [[fyrskepp]]en. De möjliggjorde vinteröppet i norrlandshamnarna.


'''kassunfyr''', är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.  
Världens första kassunfyr var [[Roter Sand]]. Den är placerad utanför Bremen på en sandbank i floden Weser och tändes 1885.  


== Historik utsjöfyrar ==
I Sverige stod år 1930 den första kassunfyren klar utanför inloppet till '''[[Trelleborg kassunfyr|Trelleborg]]''', då kallad [[Trelleborg kassunfyr|Trelleborgs Ränna]]. Fyren ersatte [[fyrskepp]]et [[Trelleborgsredd]], som drogs in samma år.  
Ibland ligger farligheterna i havet så långt ut från land att landbaserade fyrar inte ger de sjöfarande någon större ledning. Man kan då varna och vägleda genom att lägga ut ett [[fyrskepp]]. Man kan också bygga en fyr som står ute i vattnet, en så kallad [[utsjöfyr]]. En klassisk utsjöfyr är [[Eddystone]] i Engelska kanalen. Den har bildat skola. Den första versionen var klar '''1698'''.


Under '''1800-talet''' byggde man i Sverige utsjöfyrar på två platser. Det var [[Dämman]] i Kalmarsund och [[Draghällan]] i inloppet till Sundsvall.
Under orosåren 1939 - 1940 pågick ett arbete för att göra '''[[Kalmarsund]]''' mer skyddat och farbart för dåtidens ökade tonnage. Bland annat byggdes de fem kassunfyrarna [[Krongrundet]], [[Osvallsgrundet]], [[Huvudet]], [[Omböjningen]] och [[Skansgrundet]].  
* [[Dämman]] var bemannad 1874-1968.
* [[Draghällan]] var bemannad 1879-1966.  


Om man skall bygga en fyr på plats ute i öppna sjön så är man utelämnad åt vädrets makter. I klartext betyder det stora svårigheter. Så småningom lärde man sig att bygga fyrarna på land och sedan bogsera ut dem och förankra dem på avsedd plats. Den första fyren i världen byggd på detta sätt var [[Roter Sand]] utanför Bremen i Tyskland. Den byggdes på land, bogserades ut och sänktes ner på sin plats. Förankringen lyckades vid andra försöket. Den fylldes med betong och byggdes färdig på plats med ett ståltorn i fem våningar. Den var byggd för att vara bemannad och tändes hösten 1885. Den uppfördes på en sandbank vid mynningen av floden Weser.  
1946-50 '''[[projektering|projekterades]]''' och byggdes Sveriges första '''bemannade''' kassunfyr, '''[[Ölands Södra Grund]]'''. Ett banbrytande pionjärarbete. Det visade sig bli en hård kamp mot vädrets makter och nästan en övermänsklig uppgift. Fyren ersatte fyrskeppet vid [[Ölandsrev]] och var bemannad åren 1951-70.  


== Kassunfyr ==
1958-59 prövade man en helt ny teknik med kassunfyren '''[[Grundkallen kassunfyr|Grundkallen]]'''. Den byggdes färdigutrustad ”på land” och vid skyddat vatten. Sedan bogserades den ut till sin plats, sänktes och förankrades. Och, sim-sala-bim, höjdes tornet likt ett teleskop som drogs ut. Och allt var i princip klart. Den var den första [[teleskopfyr]]en och kom att bilda skola.
 
Arbetslösheten vid denna tid var betydande i norr och i Bohuslän. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, sökte projekt som sysselsatte byggare. Det sammanföll med Sjöfartsverkets planer med kassunfyrar. Byggandet kom att ske huvudsakligen på tre platser: i [[Lysekil]] på västkusten, i [[Jävre-Sandholmen]] och i [[Töre]], de båda senare i Norrland vid [[Bottenviken]]. Här kom åren 1957-1987 en mångfald fyrar att byggas. 
 
 
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]]
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|48 px|border|länk=racon]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]]
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Maskaron.jpg|38px|border|länk=personer]]
 
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|600px|border|länk=Svenska Fyrsällskapet]]
 
[[Fil:Fladen1969.jpg|thumb|250px|[[Fladen kassunfyr]] med helikopter. Arkiv G Kjellgren]]
 
 
== Några större, svenska kassunfyrar ==
<imagemap>
<imagemap>
Fil:Kassunfyrar karta.jpg|right|border
Fil:Kassunfyrar karta.jpg|right|500px|border
rect 400 9 490 21 [[Larsgrundet]]
rect 400 9 490 21 [[Larsgrundet]]
circle 386 25 7 [[Larsgrundet]]
circle 386 25 7 [[Larsgrundet]]
Rad 128: Rad 149:
</imagemap>
</imagemap>


{{#display_point:
65.468434, 22.463799 ~ ~ ~ ~ ~ [[Larsgrundet]];
65.433, 22.06 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björnklack]];
65.485923, 22.423887 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vitfågelrännan]];
65.109468, 22.321506 ~ ~ ~ ~ ~ [[Norströmsgrund kassunfyr]];
65.016135, 21.690372 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nygrån]];
65.329551, 22.750478 ~ ~ ~ ~ ~ [[Farstugrunden]];
65.353315, 22.267856 ~ ~ ~ ~ ~ [[Borussiagrund]];
65.194098, 21.582597 ~ ~ ~ ~ ~ [[Renöragrund]];
63.987189, 21.113542 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rata Storgrund]];
63.336938, 20.173717 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sydostbrotten kassunfyr]];
63.317068, 19.419094 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vallinsgrundet]];
63.615306, 20.419857 ~ ~ ~ ~ ~ [[Väktaren]];
63.536205, 20.772066 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nordvalen]];
63.488351, 20.444158 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gunvorsgrund]];
63.655458, 20.340987 ~ ~ ~ ~ ~ [[Revet]];
62.493992, 18.280145 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vänta Litets Grund]];
61.27628, 17.39706 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hällgrund]];
60.98437, 18.605256 ~ ~ ~ ~ ~ [[Finngrunden kassunfyr]];
60.877918, 17.918671 ~ ~ ~ ~ ~ [[Västra Banken kassunfyr]];
60.496031, 18.84982 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grundkallen kassunfyr]];
60.307968, 19.030458 ~ ~ ~ ~ ~ [[Märketskallen]];
60.427961, 19.082944 ~ ~ ~ ~ ~ [[Södra Kvarken]];
60.464729, 18.328799 ~ ~ ~ ~ ~ [[Engelska Grundet]];
59.758734, 19.316793 ~ ~ ~ ~ ~ [[Remmargrund]];
59.738752, 19.22469 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lerskärsgrund]];
59.548014, 20.018798 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svenska Björn kassunfyr]];
59.15505, 19.126078 ~ ~ ~ ~ ~ [[Almagrundet kassunfyr]];
59.250936, 19.012843 ~ ~ ~ ~ ~ [[Revengegrundet]];
59.269922, 18.974427 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svängen]];
58.730933, 17.874704 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsorts Bredgrund]];
58.594076, 17.467484 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gustav Dalén kassunfyr]];
57.68501, 16.903051 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kungsgrundet]];
57.275114, 16.553537 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stötbotten]];
57.05701, 16.690613 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dämman kassunfyr]];
56.76395, 16.496212 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sillåsen]];
56.689897, 16.404586 ~ ~ ~ ~ ~ [[Krongrundet]];
56.671634, 16.389038 ~ ~ ~ ~ ~ [[Osvallsgrundet]];
56.666847, 16.385335 ~ ~ ~ ~ ~ [[Huvudet]];
56.651878, 16.375181 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skansgrundet]];
56.373189, 16.257336 ~ ~ ~ ~ ~ [[Utgrunden kassunfyr]];
56.069627, 16.680619 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ölands Södra Grund]];
55.297759, 13.32207 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kullagrund]];
55.34, 13.10 ~ ~ ~ ~ ~ [[Trelleborg kassunfyr]];
55.27, 12.89 ~ ~ ~ ~ ~ [[Blenheim]];
55.308794, 12.655906 ~ ~ ~ ~ ~ [[Falsterborev kassunfyr]];
55.607, 12.884 ~ ~ ~ ~ ~ [[Flinten]];
55.607, 12.884 ~ ~ ~ ~ ~ [[Oskarsgrundet]];
55.614001, 12.890062 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kalkgrundet kassunfyr]];
55.754124, 12.865418 ~ ~ ~ ~ ~ [[Pinhättan]];
56.15035, 12.54017 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svinbådan kassunfyr]];
56.63692, 12.703335 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tylögrund]];
57.215403, 11.828346 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fladen kassunfyr]];
57.306082, 11.926406 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lilleland]];
57.594739, 11.63294 ~ ~ ~ ~ ~ [[Trubaduren]];


En kassunfyr är en form av en bottenfast fyr. Kassunen gjuts på "land". Som Sveriges första kassunfyr tändes år '''1930''' fyren [[Trelleborg kassunfyr]] (Trelleborgs Angöring). Den ersatte fyrskeppet [[Trelleborgsredd]]. Fyren byggdes som en kassun i armerad [[betong]], bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För [[mistsignal]]eringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av [[AGA-ljus]], som 1939 ersattes av [[elektriskt ljus]] med [[AGA-ljus]] som [[reserv]].
57.863656, 11.458684 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hätteberget]];
58.293062, 11.310963 ~ ~ ~ ~ ~ [[Brandskärsflak]];
58.296634, 11.309548 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dynabrott]];


'''1939''' uppfördes 8 stycken bottenfasta fyrar i [[Kalmarsund]]. De byggdes som kassunfyrar. De två största var [[Krongrundet]] och [[Skansgrundet]]. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick [[elektriskt ljus]]. [[Mistsignal]]eringen skedde med [[Nautofon]].  
58.751539, 12.830105 ~ ~ ~ ~ ~ [[Megrundet kassunfyr]];
* [[Skansgrundet]]s fyr ersatte [[Grimskär]]s fyr och fyrplats, som då drogs in.
58.755141, 13.151425 ~ ~ ~ ~ ~ [[Pålgrunden]];
59.236332, 13.170719 ~ ~ ~ ~ ~ [[Åsnegrundet]]
|height=600px
|icon=PluppKsfr.png
}}


[[Ölands Södra Grund]] byggdes för att vara '''bemannad'''. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i [[Karlskrona]]. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. '''1951''' tändes fyren.
* [[Ölands Södra Grund]] var bemannad '''1951-1970'''.


Under '''1950-talet''' tändes ytterligare fem stora kassunfyrar:
[[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|250px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:RoterSand.jpg|thumb|250px|[[Roter Sand]], världens första [[kassunfyr]] ]]
 
 
Fyren [[Trelleborg kassunfyr]] (Trelleborgs Angöring) byggdes som en kassun i armerad [[betong]], bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För [[mistsignal]]eringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av [[AGA-ljus]], som 1939 ersattes av [[elektriskt ljus]] med [[AGA-ljus]] som [[reserv]].
 
I [[Kalmarsund]] byggdes ett antal kassunfyrar. De två största var [[Krongrundet]] och [[Skansgrundet]]. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick [[elektriskt ljus]]. [[Mistsignal]]eringen skedde med [[Nautofon]]. [[Skansgrundet]]s fyr ersatte [[Grimskär]]s fyr och fyrplats, som då drogs in.
 
[[Ölands Södra Grund]] byggdes för att vara '''bemannad'''. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i [[Karlskrona]]. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. '''1951''' tändes fyren. [[Ölands Södra Grund]] var '''bemannad 1951-1970'''.
 
Åren 1952-61 gjordes ett par inledande försök i Stockholm. 1952-56 göts kassunerna till fyrarna [[Hällgrund]], [[Engelska Grundet]] och [[Kungsgrundet]]. De bogserades till sina lägen där tornen förankrades, formsattes, göts och fyrarna färdigställdes. Det skedde också i kamp mot vädrets makter.
 
* 1953 [[Hällgrund]] (längst ut i Söderhamns skärgård, blev landets första helautomatiska och fjärrmanövrerade fyr utan kabel till land),  
* 1953 [[Hällgrund]] (längst ut i Söderhamns skärgård, blev landets första helautomatiska och fjärrmanövrerade fyr utan kabel till land),  
* 1955 [[Engelska Grundet]] (norra Roslagen),  
* 1955 [[Engelska Grundet]] (norra Roslagen),  
* 1956 [[Kungsgrundet]] (utanför Västervik),  
* 1956 [[Kungsgrundet]] (utanför Västervik)  
* 1958 [[Nygrån]] (utanför Piteå) och
 
* 1959 [[Grundkallen kassunfyr]] (norra Roslagen) var bemannad ''' 1959-1980 '''.
Men sedan provade man en ny byggmetod, byggandet av [[Teleskopfyr]]. Den första var [[Grundkallen kassunfyr]] utanför norra Roslagen och var '''bemannad 1959-1980'''. Man prövade även ytterligare en teknik. Kassunfyren [[Revengegrundet]]s tre delar göts på land och var för sig för att sedan lyftas ihop och sjösättas. Det gick bra det med men kom inte att få efterföljare.  


=== [[Teleskopfyr]] ===
=== [[Teleskopfyr]] ===
[[Fil:GrundkallenLarsLöfberg.jpg|thumb|250px| [[Grundkallen kassunfyr]]. Foto Lars Löfberg]]
Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert [[Gellerstad]]. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.  
Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert [[Gellerstad]]. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.  


Rad 153: Rad 254:
Fil:Nordvalen017.JPG|Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto [[Gellerstad]]
Fil:Nordvalen017.JPG|Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto [[Gellerstad]]
Fil:Nordvalen037.JPG|[[Nordvalen]] flyter. Foto [[Gellerstad]]
Fil:Nordvalen037.JPG|[[Nordvalen]] flyter. Foto [[Gellerstad]]
Fil:Nordvalen048.JPG|[[Nordvalen]] fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto [[Gellerstad]]
Fil:Nordvalen048.JPG|[[Nordvalen]] nu på plats fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto [[Gellerstad]]
Fil:NordvalenTommyAsplund.jpg|[[Nordvalen]]. Nu med teleskopet upplyft. Teckning Tommy Asplund
Fil:NordvalenTommyAsplund.jpg|[[Nordvalen]]. Nu med teleskopet upplyft. Teckning Tommy Asplund
</gallery>
</gallery>
Rad 164: Rad 265:
* 1960 [[Svinbådan kassunfyr]],  
* 1960 [[Svinbådan kassunfyr]],  
* 1961 [[Revengegrundet]],  
* 1961 [[Revengegrundet]],  
* 1963 [[Sydostbrotten]],  
* 1963 [[Sydostbrotten kassunfyr]],  
* 1964 [[Almagrundet kassunfyr]],  
* 1964 [[Almagrundet kassunfyr]],  
* 1965 [[Larsgrundet]],  
* 1965 [[Larsgrundet]],  
Rad 182: Rad 283:


=== [[Fångdamm]]sfyr ===
=== [[Fångdamm]]sfyr ===
[[Fil:Trubaduren 2.jpg|thumb|250px|[[Trubaduren]], den första fyr utbogserad som fångdammsfyr. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:GustavDalénKassunfyr.jpg|thumb|250px|[[Gustav Dalén kassunfyr]], färdig och klar, nu utan [[fångdamm]]. Foto Esbjörn Hillberg ]]
En annan metod var [[fångdamm]]sprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en [[fångdamm]] (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.
En annan metod var [[fångdamm]]sprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en [[fångdamm]] (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.


En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.  
En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.  
<gallery>
Fil:TrubadurenSjösätts2.jpg|Fångdammsfyren [[Trubaduren]] sjösätts i [[Lysekil]]. Arkiv Contraktor
Fil:TrubadurenBogseras.jpg|[[Trubaduren]] har bogserats från [[Lysekil]] till sin nya hemvist, grundet Gamla Gumman. Arkiv Contraktor
Fil:TrubadurenBottensätts.jpg|[[Fångdamm]]en till [[Trubaduren]] fylls med vatten och hon sjunker på plats på grundet. Arkiv Contraktor
</gallery>


<gallery>
<gallery>
Rad 190: Rad 300:
Fil:Gustaf DalenBogseringenKlar.jpg|[[Gustav Dalén kassunfyr]] bogseringen klar. Foto Bengt Albert Ahlin
Fil:Gustaf DalenBogseringenKlar.jpg|[[Gustav Dalén kassunfyr]] bogseringen klar. Foto Bengt Albert Ahlin
Fil:GustDalPåPlats3.jpg|[[Gustav Dalén kassunfyr]] på plats. Foto Bengt Albert Ahlin
Fil:GustDalPåPlats3.jpg|[[Gustav Dalén kassunfyr]] på plats. Foto Bengt Albert Ahlin
Fil:GustavDalénKassunfyr.jpg|[[Gustav Dalén kassunfyr]], färdig och klar, nu utan [[fångdamm]]
Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Trubaduren]], den första fyr utbogserad som fångdammsfyr. Foto Esbjörn Hillberg
</gallery>
</gallery>


Rad 206: Rad 313:


== Att bygga en kassunfyr ==
== Att bygga en kassunfyr ==
[[Fil:OskKass001.JPG|thumb|200px|Pålning för bygget av en kassunfyr. Foto Gellerstad]]
[[Fil:OskKass001.JPG|thumb|250px|Pålning för bygget av en kassunfyr. Foto Gellerstad]]
[[Fil:Svinbådan plums.jpg|thumb|200px| Teleskopfyren Svinbådan sjösätts med ett plums i Lysekils hamn. Arkiv Bror Martinsson]]
[[Fil:Svinbådan plums.jpg|thumb|250px| Teleskopfyren Svinbådan sjösätts med ett plums i Lysekils hamn. Arkiv Bror Martinsson]]


<gallery>
<gallery>
Rad 222: Rad 329:
* I tornet påbörjas inredningsarbetena.  
* I tornet påbörjas inredningsarbetena.  
* För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
* För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
* Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.  
 
Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.  
* Eventuell kompletteras fyren vid kaj.   
* Eventuell kompletteras fyren vid kaj.   
* Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.  
 
Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.  
* När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
* När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
* Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.  
* Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.  
Rad 235: Rad 344:


'''Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid''':
'''Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid''':
<gallery>
<gallery>
Fil:Ölands rev fp 1951.jpg|1951-1970. [[Ölands Södra Grund]]. Foto Hilmer [[Carlsson]]
Fil:Ölands rev fp 1951.jpg|1951-1970. [[Ölands Södra Grund]]. Foto Hilmer [[Carlsson]]
Rad 248: Rad 358:


== Helikopterplatta och spaltsektorljus ==
== Helikopterplatta och spaltsektorljus ==
[[Fil:SvinbådanKassunfyr.JPG|thumb|200px|[[Svinbådan kassunfyr]]. Foto [[Gellerstad]] ]]
[[Fil:SvinbådanKassunfyr.JPG|thumb|250px|[[Svinbådan kassunfyr]]. Foto [[Gellerstad]] ]]
[[Fil:Spaltsektorljus.jpg|thumb|300px|[[Spaltsektor]]ljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Spaltsektorljus.jpg|thumb|300px|[[Spaltsektor]]ljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Sealedbeam-lampor.jpg|thumb|200px| Armatur med [[sealed-beam]]-lampor, här riktade ut genom ett fönster. Arkiv Bror Martinsson]]
[[Fil:Sealedbeam-lampor.jpg|thumb|250px| Armatur med [[sealed-beam]]-lampor, här riktade ut genom ett fönster. Arkiv Bror Martinsson]]
[[Fil:AlmagrundetSealedBeamTedRapp.jpg|thumb|200px|[[Almagrundet kassunfyr]], armatur med [[sealed-beam]]-lampor. Foto Ted Rapp]]
[[Fil:AlmagrundetSealedBeamTedRapp.jpg|thumb|250px|[[Almagrundet kassunfyr]], armatur med [[sealed-beam]]-lampor. Foto Christer Wolinder]]
 
[[Fil:SvinbådansKassunfyrNu.jpg|thumb|250px|Då förnyelsebar energi erätter det kraftfulla ljuset monteras ibland en [[akryllins]] på fyren eller som här på [[Svinbådan kassunfyr]] inne i en nyuppförd fyrkur uppe på [[helikopterplatta]]n. Foto Niels Stumman ]]
 
[[Fil:Nahkiainen1.jpg|thumb|250px|[[Nahkiainen]] kassunfyr. Arkiv Finlands Sjöfartsverk]]
[[Fil:HelsinkiKassuni2.jpg|thumb|250px|[[Helsinki kassunfyr]]. Arkiv Finlands Sjöfartsverk]]
[[Fil:FinskaLejonet1.jpg|thumb|250px|[[Utsjöfyr]]en [[Finska Lejonet]]. Arkiv Svenska Kryssarklubben]]
[[Fil:Pietsaari1.jpg|thumb|250px|[[Pietarsaari]] kassunfyr utanför Jakobstad. Arkiv www.unc.edu]]
[[Fil:Kemi1 1.jpg|thumb|250px|[[Kemi kassunfyr]] 1. Foto Mikko Mäkelä]]
 


För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med [[helikopterplatta]]. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av [[spaltsektor]]fyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.  
För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med [[helikopterplatta]]. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av [[spaltsektor]]fyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.  


[[Grundkallen kassunfyr]] var den första kassunfyr som byggdes på detta vis.  
[[Grundkallen kassunfyr]] var den första [[kassunfyr]] som byggdes på detta vis.  


Senare monterades helikopterplatta även på äldre fyrar.
Senare monterades [[helikopterplatta]] även på äldre fyrar.


I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ [[sealed-beam]] belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.  
I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ [[sealed-beam]] belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.  


Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i [[Djursten]]s fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.  
Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i [[Djursten]]s fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.  
<tt>
<tt>
: '''År Spaltsektorfyr'''  
: '''År Spaltsektorfyr'''  
Rad 283: Rad 403:


De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.  
De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.  
== Egen kraft ==
En del kassunfyrar saknade landkabel och måste därför själv alstra elektricitet. Här en titt in i maskinrummen på [[Almagrundet kassunfyr]] samt [[Svenska Björn kassunfyr]]. Där drevs generatorerna av dieselmotorer. Foto Rickard Westerberg
[[Fil:Alma71020.jpg|border|300px|länk=Almagrundet kassunfyr]]
[[Fil:SvBjoern71020.jpg|border|300px|länk=Svenska Björn kassunfyr]]]]


== Solpaneldrift ==
== Solpaneldrift ==
Rad 300: Rad 427:
Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av [[utsjöfyr]]ar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden [[Flintrännan]] på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.  
Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av [[utsjöfyr]]ar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden [[Flintrännan]] på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.  


== Länkar ==
== Svenska kassunfyrar ==
* Bilder från [[Svenska Björn kassunfyr]]. Foto Rickard Westerberg. Klicka här: [http://www.fyr.org/SvBjoernRW.htm Bilder Svenska Björn]
 
* Bilder från [[Almagrundet kassunfyr]]. Foto Rickard Westerberg. Klicka här: [http://www.fyr.org/AlmaRW.htm Bilder från Almagrundet]
Ritningar i skala 1:100 - 1:200. Arkiv G Kjellgren. '''Klick i bilden''' länkar vidare
* För att se bildspel klicka här: [http://www.fyr.org/Anisbr.htm Besök på Sydostbrotten 1980]. Klipp ur videofilm av Christian Lagerwall
 
* Sjösättning av [[Falsterborev kassunfyr]] i [[Jävre-Sandholmen]] 1972, av Bertil Östling. Klicka här [http://www.fyr.org/Fbrev.htm Sjösättning av Falsterborev 1972]
<gallery>
* Läs mer genom att klicka här: [http://www.fyr.org/HaellgrBH.htm HÄLLGRUND EN FYRANLÄGGNING ENLIGT DELVIS NYA PRINCIPER] av Byrådirektör Bengt Holm, Kgl. Sjöfartsstyrelsen 1956
Fil:Almagrundet1964.jpg|länk=Almagrundet kassunfyr|'''[[Almagrundet kassunfyr]]''' 1964
* Läs mer genom att klicka här: [http://www.fyr.org/Haellgr.htm FRÅN DÄMMAN TILL HÄLLGRUND] av byrådirektör Robert V. Gellerstad 1956.
Fil:Argosgrund1957.jpg|länk=Argos Grund|'''[[Argos Grund]]''' 1957
* Läs mer om kassunfyrarna i [[Kalmarsund]] genom att klicka här: [http://www.fyr.org/Modernasvfyrar46.htm Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen] av Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm 1946
Fil:Bellonagrundet1956.jpg|länk=Bellonagrundet|'''[[Bellonagrundet]]''' 1956
Fil:Björnklack1969.jpg|länk=Björnklack|'''[[Björnklack]]''' 1969
Fil:KullagrundVertsekt1974.jpg|länk=Blenheim|'''[[Blenheim]]''' 1973
Fil:Borussiagrund1969.jpg|länk=Borussiagrund|'''[[Borussiagrund]]''' 1969
Fil:BrandskärsflakVertsekt1972.jpg|länk=Brandskärsflak|'''[[Brandskärsflak]]''' 1973
Fil:DynabrottFasad1973.jpg|länk=Dynabrott|'''[[Dynabrott]]''' 1973
Fil:Dämman1968.jpg|länk=Dämman kassunfyr|'''[[Dämman kassunfyr]]''' 1968
Fil:EngelskaGrundetFasad1955.jpg|länk=Engelska Grundet|'''[[Engelska Grundet]]''' 1955
Fil:FalsterborevVertsekt1972.jpg|länk=Falsterborev kassunfyr|'''[[Falsterborev kassunfyr]]''' 1972
Fil:FarstugrundenBottenviken.jpg|länk=Farstugrunden|'''[[Farstugrunden]]''' 1973. Foto Tomas Isaksson-Savela
Fil:FinngrundetVertikalsektion1969.jpg|länk=Finngrunden kassunfyr|'''[[Finngrunden kassunfyr]]''' 1969
Fil:Finnrevet1921.jpg|länk=Finnrevet|'''[[Finnrevet]]''' 1921 
Fil:FladenSektion1969.jpg|länk=Fladen kassunfyr|'''[[Fladen kassunfyr]]''' 1969
Fil:FlintenSV1966.jpg|länk=Flintrännan SV|'''[[Flintrännan SV]]''' 1966
Fil:FlintrännansFyrar.jpg|länk=Flintrännan|[[Flintrännan]]
 
Fil:GrundkallenFasad1959.jpg|länk=Grundkallen kassunfyr|'''[[Grundkallen kassunfyr]]''' 1959
Fil:GunvorsgrundVertikalsektion.jpg|länk=Gunvorsgrund|'''[[Gunvorsgrund]]''' 1970 
Fil:GustafDalenFasad1967.jpg|länk=Gustav Dalén kassunfyr|'''[[Gustav Dalén kassunfyr]]''' 1967
Fil:HällgrundFasad1952.jpg|länk=Hällgrund|'''[[Hällgrund]]''' 1952
Fil:HättebergetKassunfyr.jpg|länk=Hätteberget|'''[[Hätteberget]]''' 1977. Foto E Hillberg
Fil:Höllviken1964.jpg|länk=Höllviken|'''[[Höllviken]]''' 1964
 
Fil:KalkOchOskarsgrundetSV1962.jpg|länk=Kalkgrundet kassunfyr|'''[[Kalkgrundet kassunfyr]]''' 1961
Fil:Kofotsgrund1953.jpg|länk=Kofotsgrund|'''[[Kofotsgrund]]''' 1953
Fil:Krongrundet1940.jpg|länk=Krongrundet|'''[[Krongrundet]]''' 1940
Fil:Kungsgrundet1956.jpg|länk=Kungsgrundet|'''[[Kungsgrundet]]''' 1956
Fil:KullagrundVertsekt1974.jpg|länk=Kullagrund|'''[[Kullagrund]]''' 1974
Fil:KåvraHuvudritn.jpg|länk=Kåvra|'''[[Kåvra]]''' 1972
Fil:LandsortsBredgrundVertsekt1972.jpg|länk=Landsorts Bredgrund|'''[[Landsorts Bredgrund]]''' 1972  
Fil:Larsgrundet1965.jpg|länk=Larsgrundet|'''[[Larsgrundet]]''' 1965
Fil:LerskärsgrundFasad1970.jpg|länk=Lerskärsgrund|'''[[Lerskärsgrund]]''' 1970
Fil:Lilleland1945.jpg|länk=Lilleland|'''[[Lilleland]]''' 1945
Bild:Kassunfyr ritad.jpg|länk=Märketskallen|'''[[Märketskallen]]''' 1, 1985. Figur L Elsby
Bild:Kassunfyr ritad.jpg|länk=Märketskallen|'''[[Märketskallen]]''' 2, 1987. Figur L Elsby
Fil:Märketskallen3.jpg|länk=Märketskallen|'''[[Märketskallen]]''' 3, 199?. Foto Johan Fredriksson
Fil:Nordvalen1960.jpg|länk=Nordvalen|'''[[Nordvalen]]''' 1960
Fil:NorraFällbådanFasad1955.jpg|länk=Norra Fällbådan|'''[[Norra Fällbådan]]''' 1955
Fil:NorströmsgrundVertsekt1971.jpg|länk=Norströmsgrund kassunfyr|'''[[Norströmsgrund kassunfyr]]''' 1971
Fil:LångrogrundetFasad1962.jpg|länk=Norra Långrogrundet|'''[[Norra Långrogrundet]]''' 1962
Fil:NorraMidsundsgrundet1952.jpg|länk=Norra Midsundsgrundet|'''[[Norra Midsundsgrundet]]''' 1952
Fil:Nygrån1958.jpg|länk=Nygrån|'''[[Nygrån]]''' 1958
Fil:Omböjningen1942.jpg|länk=Omböjningen|'''[[Omböjningen]]''' 1942
Fil:OskarsgrundetNOVertikal1961.jpg|länk=Oskarsgrundet|'''[[Oskarsgrundet]]''' NO 1961
Fil:KalkOchOskarsgrundetSV1962.jpg|länk=Oskarsgrundet|'''[[Oskarsgrundet]]''' SV 1961
Fil:Pinhättan1960.jpg|länk=Pinhättan|'''[[Pinhättan]]''' 1960
Fil:Remmargrund1970.jpg|länk=Remmargrund|'''[[Remmargrund]]''' 1970
Fil:Renöragrund1959.jpg|länk=Renöragrund|'''[[Renöragrund]]''' 1959
Fil:RevengegrundetFasad.jpg|länk=Revengegrundet|'''[[Revengegrundet]]''' 1961
Fil:RevetTBerglund.jpg|länk=Revet|'''[[Revet]]''' 1984. Foto Tomas Berglund
 
Fil:Sillåsen1944.jpg|länk=Sillåsen|'''[[Sillåsen]]''' 1944
Fil:Skansgrundet1940.jpg|länk=Skansgrundet|'''[[Skansgrundet]]''' 1940
Fil:StötbottenKalmarsund.jpg|länk=Stötbotten|'''[[Stötbotten]]''' 1981. Arkiv panoramio.com
Fil:SvenskaBjörnFasad1968.jpg|länk=Svenska Björn kassunfyr|'''[[Svenska Björn kassunfyr]]''' 1968
Fil:Svinbådan1960.jpg|länk=Svinbådan|'''[[Svinbådan]]''' 1960
Fil:Sydostbrotten1963.jpg|länk=Sydostbrotten kassunfyr|'''[[Sydostbrotten kassunfyr]]''' 1955
Bild:Kassunfyr ritad.jpg|länk=Södra Kvarken|'''[[Södra Kvarken]]''' 1986. Figur L Elsby
Fil:TrelleborgsRänna1930.jpg|länk=Trelleborg kassunfyr|'''[[Trelleborg kassunfyr]]''' 1930
Fil:Trubaduren1965.jpg|länk=Trubaduren|'''[[Trubaduren]]''' 1965
Fil:Tylögrund1968.jpg|länk=Tylögrund|'''[[Tylögrund]]''' 1968
Fil:Utgrunden1947.jpg|länk=Utgrunden kassunfyr|'''[[Utgrunden kassunfyr]]''' 1947
Fil:Vitfågelgrundet1965.jpg|länk=Vitfågelrännan|'''[[Vitfågelrännan]]''' 1965
Fil:VäktarenRitning1968.jpg|länk=Väktaren|'''[[Väktaren]]''' 1968
Fil:VäntaLitetsGrundVertsekt1970.jpg|länk=Vänta Litets Grund|'''[[Vänta Litets Grund]]''' 1970
Fil:VästraBankenVertikal1970.jpg|länk=Västra Banken kassunfyr|'''[[Västra Banken kassunfyr]]''' 1970
Fil:ÖlandsSödraGrundFasad1951.jpg|länk=Ölands Södra Grund|'''[[Ölands Södra Grund]]''' 1951
</gallery>
 


== Tabell svenska kassunfyrar ==
== Tabell svenska kassunfyrar ==
Rad 374: Rad 569:


== Tabell finska kassunfyrar ==
== Tabell finska kassunfyrar ==
<tt>
<tt>
: '''Klar __ Namn _______________Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm'''
: '''Klar __ Namn ________________ Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm'''
* 1937 __ [[Keminkraaseli]] _____ 25 _____________________________________________ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
* 1937 __ [[Keminkraaseli]] _______ 25 _____________________________________________ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
* 1973 __ [[Kemi]] 1 ____________ 25 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ Stålrör 1m Ø
* 1973 __ [[Kemi]] 1 ______________ 25 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ Stålrör 1m Ø
:  _______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _____________________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
:  _______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _______________________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
* 1973 __ [[Kemi]] 2 ____________ 16 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ Stålrör 1m Ø
* 1973 __ [[Kemi]] 2 ______________ 16 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ Stålrör 1m Ø
:  _______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr ________________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
:  _______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr __________________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Kemi, [[Bottenviken]]
* 1964 __ [[Oulu]] 1 ____________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1964 __ [[Oulu]] 1 ______________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1965 __ [[Oulu]] 2 ____________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1965 __ [[Oulu]] 2 ______________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1964 __ [[Oulu]] 3 ____________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1964 __ [[Oulu]] 3 ______________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Oulu, [[Bottenviken]]
* 1965 __ [[Raahe]] _____________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Rahe, [[Bottenviken]]
* 1965 __ [[Raahe]] _______________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Rahe, [[Bottenviken]]
* 1956 __ [[Nahkiainen]] ________ 28 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Rahe, [[Bottenviken]]  
* 1956 __ [[Nahkiainen]] __________ 28 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Rahe, [[Bottenviken]]  
* 1977 __ [[Kokkola]] ___________ 22,5 ____ [[Solpaneldrift]] _________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Karleby, [[Bottenviken]]
* 1977 __ [[Kokkola]] _____________ 22,5 ____ [[Solpaneldrift]] _________ [[Kassunfyr]] ____ Vid Karleby, [[Bottenviken]]
* 1956 __ [[Kallan]] ____________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ___________________________ Vid Jakobstad, [[Bottenviken]]
* 1956 __ [[Kallan]] ______________ 22 ______ [[Dalén-ljus]] ___________________________ Vid Jakobstad, [[Bottenviken]]
* 1985 __ [[Pietarsaari]] _______ 16,7 ____ [[Vindgenerator]]__________ Stålrör på kassun Vid Jakobstad, [[Bottenviken]]
* 1985 __ [[Pietarsaari]] _________ 16,7 ____ [[Vindgenerator]]__________ Stålrör på kassun Vid Jakobstad, [[Bottenviken]]
* 1960 __ [[Utgrynnan]] _________ 20 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Betong]]fyr ____ Ersatte Snipan, Östra [[Kvarken]]
* 1960 __ [[Utgrynnan]] ___________ 20 ______ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Betong]]fyr ____ Ersatte Snipan, Östra [[Kvarken]]
* 1981 __ [[Vaasa]] _____________ 16,3 ____ [[Solpaneldrift]] _________ Stål _________ Vid Vaasa, Östra [[Kvarken]]
* 1981 __ [[Vaasa]] _______________ 16,3 ____ [[Solpaneldrift]] _________ Stål _________ Vid Vaasa, Östra [[Kvarken]]
* 1991 __ [[Kristinestad]] ______ 22,7 ____ [[Solpaneldrift]] _________ Stål _________ Vid Kristinestad, Norra [[Bottenhavet]]
* 1991 __ [[Kristinestad]] ________ 22,7 ____ [[Solpaneldrift]] _________ Stål _________ Vid Kristinestad, Norra [[Bottenhavet]]
* 1985 __ [[Pori]] ______________ 18,4 ____ [[Vindgenerator]] _________ Stål _________ Östra [[Bottenhavet]]
* 1985 __ [[Pori]] ________________ 18,4 ____ [[Vindgenerator]] _________ Stål _________ Östra [[Bottenhavet]]
* 1981 __ [[Rauma]] _____________ 22,4 ____ [[Dalén-ljus]] ____________ Stål _________ Östra [[Bottenhavet]]
* 1981 __ [[Rauma]] _______________ 22,4 ____ [[Dalén-ljus]] ____________ Stål _________ Östra [[Bottenhavet]]
* 1963 __ [[Sandbäck]] __________ 12,8 ____ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Betong]]fyr ____ Sydöstra [[Bottenhavet]]
* 1963 __ [[Sandbäck]] ____________ 12,8 ____ [[Dalén-ljus]] ____________ [[Betong]]fyr ____ Sydöstra [[Bottenhavet]]
* 1987 __ [[Finska Lejonet]] ____ 22,7 ____ [[Vindgenerator]] _________ Stål _________ [[Norra Östersjön]]
* 1987 __ [[Finska Lejonet]] ______ 22,7 ____ [[Vindgenerator]] _________ Stål _________ [[Norra Östersjön]]
* 1988 __ [[Helsinki kassuni]] __ 25 ______ [[Elektriskt ljus]] _______ Armerad [[betong]] [[Finska viken]]
* 1988 __ [[Helsinki kassunfyr]] __ 25 ______ [[Elektriskt ljus]] _______ Armerad [[betong]] [[Finska viken]]
</tt>
</tt>
== Och sedan ==
Flera skäl bidrog till att så kallad förnyelsebar energi infördes (det vill säga energi från sol och vind). Det hade många konsekvenser
* Kostnad för underhåll kunde minskas. Intervall mellan tillsyn kunde ökas
* Hantering av tunga gastuber kunde upphöra. [[Acetylen]] hade på många fyrar använts åtminstone som [[reservkraft]]
* [[Mistsignal]]eringen ansågs inte längre behövas. Dieslarna till kraft kunde stoppas
* [[Solpanel]]er monterades. I Finland var det vanligt med energi från [[vindgenerator]]
* [[Lysvidd]]en minskade med de mindre lamporna i [[akryllins]]erna eller i [[LED]]-armaturer
== Länkar ==
* Bygget av kassunfyrarna i Kalmarsund. '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Manual/KassunfyrarKalmarsund.pdf Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen. Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm]''' Ur Teknisk Tidskrift 21 december 1946.
* Ur Blänket 2016:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/VantaLitetEttFyrbesok.pdf Vänta Litet – ett fyrbesök]''', Lennart von Post
* Ur Blänket 2015:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/Revengegrundet.pdf Revengegrundet]''', Göran Falke
* Ur Blänket 2014:2  '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/KassunfyrenGustafDalen.pdf Om kassunfyren Gustaf Dalén]''', Bengt Albert Ahlin
* Ur Blänket 2012:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2012Extract/VadHanderVidAlmasGrund.pdf Vad händer vid Almas grund?]''', Ted Rapp
* Ur Blänket 2010:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2010Extract/KassunfyrsbyggenILysekil.pdf Kassunfyrsbyggen i Lysekil]''', Berättat av Bror Martinsson
* Ur Teknisk Tidskrift 21 dec 1946: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Manual/TekniskTidskrift21Dec1946.pdf Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbotten]'''. Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm. 
* ''' Video: [http://www.fyr.org/wiki-files/Films/Nordvalen.mp4 Nordvalen, kassunfyr med spaltsektorljus och sealed-beam ]''' (1:30 min).
* ''' Video: [http://vimeo.com/113922911 Märketskallen Nr 3 på plats]'''
* ''' Video: [https://www.youtube.com/watch?v=DfkaYheOCzc Bygget av kassunfyren Gustav Dalén]'''


== Klickbar tabell svenska kassunfyrar ==
== Klickbar tabell svenska kassunfyrar ==

Versionen från 29 september 2021 kl. 11.57

Kassunfyr är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.

Sverige har byggt fler än 50 kassunfyrar, de flesta under ”guldåldern” 1957-87. De flesta byggdes ”på fabrik”. Flertalet fick ekonomiskt stöd från AMS. Fyrarna gjorde svensk trafik säkrare under kriget. De ersatte fyrskeppen. De möjliggjorde vinteröppet i norrlandshamnarna.

Världens första kassunfyr var Roter Sand. Den är placerad utanför Bremen på en sandbank i floden Weser och tändes 1885.

I Sverige stod år 1930 den första kassunfyren klar utanför inloppet till Trelleborg, då kallad Trelleborgs Ränna. Fyren ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd, som drogs in samma år.

Under orosåren 1939 - 1940 pågick ett arbete för att göra Kalmarsund mer skyddat och farbart för dåtidens ökade tonnage. Bland annat byggdes de fem kassunfyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet.

1946-50 projekterades och byggdes Sveriges första bemannade kassunfyr, Ölands Södra Grund. Ett banbrytande pionjärarbete. Det visade sig bli en hård kamp mot vädrets makter och nästan en övermänsklig uppgift. Fyren ersatte fyrskeppet vid Ölandsrev och var bemannad åren 1951-70.

1958-59 prövade man en helt ny teknik med kassunfyren Grundkallen. Den byggdes färdigutrustad ”på land” och vid skyddat vatten. Sedan bogserades den ut till sin plats, sänktes och förankrades. Och, sim-sala-bim, höjdes tornet likt ett teleskop som drogs ut. Och allt var i princip klart. Den var den första teleskopfyren och kom att bilda skola.

Arbetslösheten vid denna tid var betydande i norr och i Bohuslän. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, sökte projekt som sysselsatte byggare. Det sammanföll med Sjöfartsverkets planer med kassunfyrar. Byggandet kom att ske huvudsakligen på tre platser: i Lysekil på västkusten, i Jävre-Sandholmen och i Töre, de båda senare i Norrland vid Bottenviken. Här kom åren 1957-1987 en mångfald fyrar att byggas.


Symbol kassfr.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Vantskruv.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Livet.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Fladen kassunfyr med helikopter. Arkiv G Kjellgren


Några större, svenska kassunfyrar

LarsgrundetLarsgrundetVitfågelrännanVitfågelrännanBjörnklackBjörnklackFarstugrundenFarstugrundenBorussiagrundBorussiagrundNygrånNygrånNorströmsgrund kassunfyrNorströmsgrund kassunfyrNordvalenNordvalenVäktarenVäktarenRevetRevetVallinsgrundetVallinsgrundetGunvorsgrundGunvorsgrundSydostbrottenSydostbrottenVänta Litets GrundVänta Litets GrundHällgrundHällgrundFinngrunden kassunfyrFinngrunden kassunfyrVästra Banken kassunfyrVästra Banken kassunfyrGrundkallen kassunfyrGrundkallen kassunfyrEngelska GrundetEngelska GrundetRemmargrundRemmargrundLerskärsgrundLerskärsgrundSvängenSvängenRevengegrundetRevengegrundetSvenska Björn kassunfyrSvenska Björn kassunfyrAlmagrundet kassunfyrAlmagrundet kassunfyrLandsorts BredgrundLandsorts BredgrundGustav Dalén kassunfyrGustav Dalén kassunfyrKungsgrundetKungsgrundetDämmanDämmanStötbottenSillåsenKrongrundetOsvallsgrundetHuvudetSkansgrundetUtgrundenUtgrundenÖlands Södra GrundÖlands Södra GrundKullagrundKullagrundTrelleborg kassunfyrTrelleborg kassunfyrFalsterborev kassunfyrFalsterborev kassunfyrFlintenFlintenOskarsgrundet kassunfyrOskarsgrundet kassunfyrKalkgrundet kassunfyrKalkgrundet kassunfyrSvinbådan kassunfyrSvinbådan kassunfyrTylögrundTylögrundLillelandLillelandFladen kassunfyrFladen kassunfyrTrubadurenTrubadurenDynabrottDynabrottBrandskärsflakBrandskärsflakHättebergetHättebergetMegrundetMegrundetKassunfyrar karta.jpg
Bildinformation
Laddar karta ...


En kassunfyr med spaltsektorljus och helikopterplatta. Figur Leif Elsby
Roter Sand, världens första kassunfyr


Fyren Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs Angöring) byggdes som en kassun i armerad betong, bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För mistsignaleringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av AGA-ljus, som 1939 ersattes av elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

I Kalmarsund byggdes ett antal kassunfyrar. De två största var Krongrundet och Skansgrundet. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick elektriskt ljus. Mistsignaleringen skedde med Nautofon. Skansgrundets fyr ersatte Grimskärs fyr och fyrplats, som då drogs in.

Ölands Södra Grund byggdes för att vara bemannad. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i Karlskrona. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. 1951 tändes fyren. Ölands Södra Grund var bemannad 1951-1970.

Åren 1952-61 gjordes ett par inledande försök i Stockholm. 1952-56 göts kassunerna till fyrarna Hällgrund, Engelska Grundet och Kungsgrundet. De bogserades till sina lägen där tornen förankrades, formsattes, göts och fyrarna färdigställdes. Det skedde också i kamp mot vädrets makter.

  • 1953 Hällgrund (längst ut i Söderhamns skärgård, blev landets första helautomatiska och fjärrmanövrerade fyr utan kabel till land),
  • 1955 Engelska Grundet (norra Roslagen),
  • 1956 Kungsgrundet (utanför Västervik)

Men sedan provade man en ny byggmetod, byggandet av Teleskopfyr. Den första var Grundkallen kassunfyr utanför norra Roslagen och var bemannad 1959-1980. Man prövade även ytterligare en teknik. Kassunfyren Revengegrundets tre delar göts på land och var för sig för att sedan lyftas ihop och sjösättas. Det gick bra det med men kom inte att få efterföljare.

Teleskopfyr

Grundkallen kassunfyr. Foto Lars Löfberg

Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert Gellerstad. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.

Den första svenska fyr byggd enligt teleskopmetoden var Grundkallen kassunfyr. Den byggdes på Lidingö, sjösattes 1958 och placerades på Dittmansgrundet.

Teleskopfyrar byggda i Sverige:

Summa 8 teleskopfyrar.

Fångdammsfyr

Trubaduren, den första fyr utbogserad som fångdammsfyr. Foto Esbjörn Hillberg
Gustav Dalén kassunfyr, färdig och klar, nu utan fångdamm. Foto Esbjörn Hillberg

En annan metod var fångdammsprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en fångdamm (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.

En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.

När en kassunfyr skall sänkas på plats uppstår ett kritiskt moment då den övre delen av bottenkassunen ligger i vattenytan. Fyren blir då instabil och kan tippa. Fångdammen förbättrar stabiliteten vid sänkningen genom att den är sektionsindelad med vattentäta skott. Genom vatteninsläpp i de olika sektionerna kan fyren sänkas kontrollerat.

När Kalmarsund i slutet av 1930-talet försågs med de fem bottenfasta fyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet göts kassunerna på entreprenad. De försågs med fångdamm och bogserades ut och sänktes på plats. Därefter, fortfarande med fångdammen på plats, formsattes, armerades och göts betongtornen och försågs med fyrutrustning. Först när fyren var målad och klar tog man bort fångdammen till skillnad från senare fångdammsfyrar.

1964 användes för kassunfyren Trubaduren en fångdamm för första gången sedan Kalmarsund. Denna fångdamm var tillverkad i trä med tretums plank och uppdelad i fyra sektioner med sinsemellan vattentäta skott. På grund av vädrets makter kunde den inte återanvändas.

1966 användes för kassunfyren Gustav Dalén kassunfyr för första gången en fångdamm tillverkad i plåt. Denna var ritad av Vattenbyggnadsbyrån och byggd på Gävle Varv. Samma plåtfångdamm användes även för kassunfyrarna Finngrunden, Västra Banken samt Norströmsgrund. Plåtfångdammen gick emellertid bara att använda till en och samma diameter på bottenplattan.

1968 användes för kassunfyren Väktaren för första gången fångdamm tillverkad i glidformsgjuten betong. När fyren kommit på plats kunde sektionerna tas loss och lämnas kvar på botten runt fyren som på så vis fick ett förbättrat erosionsskydd. Denna teknik används för kassunfyrar med större eller mindre diameter än vad som lämpade sig med plåtfångdammen.

Att bygga en kassunfyr

Pålning för bygget av en kassunfyr. Foto Gellerstad
Teleskopfyren Svinbådan sjösätts med ett plums i Lysekils hamn. Arkiv Bror Martinsson

Det "moderna" sättet att bygga en kassunfyr är följande: I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. Dessa utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet. Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.

  • För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form.
  • För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
  • I tornet påbörjas inredningsarbetena.
  • För kassunen byggs taket och halsen för tornet.

Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.

  • Eventuell kompletteras fyren vid kaj.

Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.

  • När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
  • Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
    • I en teleskopfyr lyfts tornet med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet. Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
    • För en fångdammsfyr tas fångdammen, den tillfälliga flythjälpen, bort för att senare eventuellt återanvändas.
  • Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.

Utrustning, bemanning personal

Vilken utrustning som behöver ingå i en kassunfyr beror på om den är avsedd att vara bemannad eller inte, ha kraftkabel från land eller inte, osv. Förutom utrustning för fyrljus och mistsignalering kan behövas kraftcentral, ställverk, manöverapparatur, värme- och ventilationsanläggning, bränsleförråd, vaktrum, kök, förråd för mat och vatten, bostadsutrymme, fritidslokaler.

Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid:

Personal

Beträffande vilka som arbetat som personal på dessa fyrar, börja med att klicka på fyren och klicka dig vidare.

Helikopterplatta och spaltsektorljus

Svinbådan kassunfyr. Foto Gellerstad
Spaltsektorljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby
Armatur med sealed-beam-lampor, här riktade ut genom ett fönster. Arkiv Bror Martinsson
Almagrundet kassunfyr, armatur med sealed-beam-lampor. Foto Christer Wolinder
Då förnyelsebar energi erätter det kraftfulla ljuset monteras ibland en akryllins på fyren eller som här på Svinbådan kassunfyr inne i en nyuppförd fyrkur uppe på helikopterplattan. Foto Niels Stumman
Nahkiainen kassunfyr. Arkiv Finlands Sjöfartsverk
Helsinki kassunfyr. Arkiv Finlands Sjöfartsverk
Utsjöfyren Finska Lejonet. Arkiv Svenska Kryssarklubben
Pietarsaari kassunfyr utanför Jakobstad. Arkiv www.unc.edu
Kemi kassunfyr 1. Foto Mikko Mäkelä


För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med helikopterplatta. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av spaltsektorfyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.

Grundkallen kassunfyr var den första kassunfyr som byggdes på detta vis.

Senare monterades helikopterplatta även på äldre fyrar.

I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ sealed-beam belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.

Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i Djurstens fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.

År Spaltsektorfyr

Vad de betytt

De bottenfasta fyrarna möjliggjorde avvecklingen av de kostsamma fyrskeppen. Det var kassunfyrarna försedda med dimdetektor (= automatik för mistsignaleringen) som gjorde detta möjligt. Fyrskeppen och flertalet av de stora bojarna längs kusten har ersatts av kassunfyrar.

De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.

Egen kraft

En del kassunfyrar saknade landkabel och måste därför själv alstra elektricitet. Här en titt in i maskinrummen på Almagrundet kassunfyr samt Svenska Björn kassunfyr. Där drevs generatorerna av dieselmotorer. Foto Rickard Westerberg

Alma71020.jpg SvBjoern71020.jpg]]

Solpaneldrift

Med början 1991 ersattes spaltsektorljuset av ljus försörjt från förnyelsebar energi (solpaneldrift). Energin från solpaneler räcker på långa vägar inte för att driva spaltsektorljuset. Det innebär att det ersätts med energisnålare ljuskällor. Ibland också med en fyrkaraktär med mindre ljustid. Övergången hade också den konsekvensen att lysvidden reducerades från cirka 21 M till cirka 9 M.

"Den förnyelsebara energin" via solpaneler räckte inte heller till för att hålla mistsignaleringen igång. Den tystnade.

"Fyrfabriker"

Byggandet av kassunfyrar har i huvudsak koncentrerats till fyra orter:

1957 startade "fyrfabriken" i Jävre-Sandholmen söder om Piteå. Här byggdes sammanlagt 27 stora utsjöfyrar. Första fyren blev 1957-1958 Nygrån och den sista 1986-1987 MärketskallenII. Fyrarna byggdes i det närmaste färdiga på en pålbädd i anslutning till kajen. Sedan bogserades fyren till den blivande fyrplatsen.

Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av utsjöfyrar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden Flintrännan på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.

Svenska kassunfyrar

Ritningar i skala 1:100 - 1:200. Arkiv G Kjellgren. Klick i bilden länkar vidare


Tabell svenska kassunfyrar

Tänd __ Namn______________________ Ersatte, plats, mm

Tabell finska kassunfyrar

Klar __ Namn ________________ Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm
_______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _______________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken
  • 1973 __ Kemi 2 ______________ 16 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø
_______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr __________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken

Och sedan

Flera skäl bidrog till att så kallad förnyelsebar energi infördes (det vill säga energi från sol och vind). Det hade många konsekvenser

  • Kostnad för underhåll kunde minskas. Intervall mellan tillsyn kunde ökas
  • Hantering av tunga gastuber kunde upphöra. Acetylen hade på många fyrar använts åtminstone som reservkraft
  • Mistsignaleringen ansågs inte längre behövas. Dieslarna till kraft kunde stoppas
  • Solpaneler monterades. I Finland var det vanligt med energi från vindgenerator
  • Lysvidden minskade med de mindre lamporna i akryllinserna eller i LED-armaturer

Länkar

Klickbar tabell svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden


Jfr fyrskepp, lysboj, utsjöfyr, Jävre-Sandholmen, Töre, Lysekil.

Hämtad från "https://mail.fyr.org/wiki/index.php?title=Kassunfyr&oldid=40626"