Kassunfyr: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|150px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]] | [[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|150px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]] | ||
[[Fil:Lur ritad.jpg|left|65 px|border]] | [[Fil:Lur ritad.jpg|left|65 px|border]] | ||
[[Fil:RoterSand.jpg|thumb| | [[Fil:RoterSand.jpg|thumb|200px|[[Roter Sand]], världens första [[kassunfyr]] ]] | ||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|border|left|65px]] | [[Fil:Blixtsymbol.jpg|border|left|65px]] | ||
[[Fil:Symbol racon.jpg|left|65 px|border]] | [[Fil:Symbol racon.jpg|left|65 px|border]] |
Versionen från 15 januari 2015 kl. 10.35
kassunfyr, är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.
Historik utsjöfyrar
Ibland ligger farligheterna i havet så långt ut från land att landbaserade fyrar inte ger de sjöfarande någon större ledning. Man kan då varna och vägleda genom att lägga ut ett fyrskepp. Man kan också bygga en fyr som står ute i vattnet, en så kallad utsjöfyr. En klassisk utsjöfyr är Eddystone i Engelska kanalen. Den har bildat skola. Den första versionen var klar 1698.
Under 1800-talet byggde man i Sverige utsjöfyrar på två platser. Det var Dämman i Kalmarsund och Draghällan i inloppet till Sundsvall.
- Dämman var bemannad 1874-1968.
- Draghällan var bemannad 1879-1966.
Om man skall bygga en fyr på plats ute i öppna sjön så är man utelämnad åt vädrets makter. I klartext betyder det stora svårigheter. Så småningom lärde man sig att bygga fyrarna på land och sedan bogsera ut dem och förankra dem på avsedd plats. Den första fyren i världen byggd på detta sätt var Roter Sand utanför Bremen i Tyskland. Den byggdes på land, bogserades ut och sänktes ner på sin plats. Förankringen lyckades vid andra försöket. Den fylldes med betong och byggdes färdig på plats med ett ståltorn i fem våningar. Den var byggd för att vara bemannad och tändes hösten 1885. Den uppfördes på en sandbank vid mynningen av floden Weser.
Kassunfyr
En kassunfyr är en form av en bottenfast fyr. Kassunen gjuts på "land". Som Sveriges första kassunfyr tändes år 1930 fyren Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs Angöring). Den ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd. Fyren byggdes som en kassun i armerad betong, bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För mistsignaleringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av AGA-ljus, som 1939 ersattes av elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.
1939 uppfördes 8 stycken bottenfasta fyrar i Kalmarsund. De byggdes som kassunfyrar. De två största var Krongrundet och Skansgrundet. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick elektriskt ljus. Mistsignaleringen skedde med Nautofon.
- Skansgrundets fyr ersatte Grimskärs fyr och fyrplats, som då drogs in.
Ölands Södra Grund byggdes för att vara bemannad. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i Karlskrona. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. 1951 tändes fyren.
- Ölands Södra Grund var bemannad 1951-1970.
Under 1950-talet tändes ytterligare fem stora kassunfyrar:
- 1953 Hällgrund (längst ut i Söderhamns skärgård, blev landets första helautomatiska och fjärrmanövrerade fyr utan kabel till land),
- 1955 Engelska Grundet (norra Roslagen),
- 1956 Kungsgrundet (utanför Västervik),
- 1958 Nygrån (utanför Piteå) och
- 1959 Grundkallen kassunfyr (norra Roslagen) var bemannad 1959-1980 .
Teleskopfyr
Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert Gellerstad. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.
Betongen blandas och förs vidare med motoriserad kärra. Foto Gellerstad
Betong och armering förenas. Foto Gellerstad
Nordvalen snart klar att sjösättas. Foto Gellerstad
Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto Gellerstad
Nordvalen flyter. Foto Gellerstad
Nordvalen fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto Gellerstad
Nordvalen. Nu med teleskopet upplyft. Teckning Tommy Asplund
Den första svenska fyr byggd enligt teleskopmetoden var Grundkallen kassunfyr. Den byggdes på Lidingö, sjösattes 1958 och placerades på Dittmansgrundet.
Teleskopfyrar byggda i Sverige:
- 1959 Grundkallen kassunfyr som den första fyr enligt teleskopmetoden.
- 1960 Nordvalen,
- 1960 Svinbådan kassunfyr,
- 1961 Revengegrundet,
- 1963 Sydostbrotten,
- 1964 Almagrundet kassunfyr,
- 1965 Larsgrundet,
- 1968 Svenska Björn kassunfyr.
Summa 8 teleskopfyrar.
Nordvalen teleskopfyr
Revengegrundet nu klar. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr bogseras ut till sin plats. Foto Gellerstad
Larsgrundet till vänster och Almagrundet kassunfyr till höger klara att sjösättas vid Jävre-Sandholmen. Foto Gellerstad
Fångdammsfyr
En annan metod var fångdammsprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en fångdamm (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.
En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.
Gustav Dalén kassunfyr under bogsering till sin plats. Fångdammen används som flytkrage. Foto Bengt Albert Ahlin
Gustav Dalén kassunfyr bogseringen klar. Foto Bengt Albert Ahlin
Gustav Dalén kassunfyr på plats. Foto Bengt Albert Ahlin
Gustav Dalén kassunfyr, färdig och klar, nu utan fångdamm
Trubaduren, den första fyr utbogserad som fångdammsfyr. Foto Esbjörn Hillberg
När en kassunfyr skall sänkas på plats uppstår ett kritiskt moment då den övre delen av bottenkassunen ligger i vattenytan. Fyren blir då instabil och kan tippa. Fångdammen förbättrar stabiliteten vid sänkningen genom att den är sektionsindelad med vattentäta skott. Genom vatteninsläpp i de olika sektionerna kan fyren sänkas kontrollerat.
När Kalmarsund i slutet av 1930-talet försågs med de fem bottenfasta fyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet göts kassunerna på entreprenad. De försågs med fångdamm och bogserades ut och sänktes på plats. Därefter, fortfarande med fångdammen på plats, formsattes, armerades och göts betongtornen och försågs med fyrutrustning. Först när fyren var målad och klar tog man bort fångdammen till skillnad från senare fångdammsfyrar.
1964 användes för kassunfyren Trubaduren en fångdamm för första gången sedan Kalmarsund. Denna fångdamm var tillverkad i trä med tretums plank och uppdelad i fyra sektioner med sinsemellan vattentäta skott. På grund av vädrets makter kunde den inte återanvändas.
1966 användes för kassunfyren Gustav Dalén kassunfyr för första gången en fångdamm tillverkad i plåt. Denna var ritad av Vattenbyggnadsbyrån och byggd på Gävle Varv. Samma plåtfångdamm användes även för kassunfyrarna Finngrunden, Västra Banken samt Norströmsgrund. Plåtfångdammen gick emellertid bara att använda till en och samma diameter på bottenplattan.
1968 användes för kassunfyren Väktaren för första gången fångdamm tillverkad i glidformsgjuten betong. När fyren kommit på plats kunde sektionerna tas loss och lämnas kvar på botten runt fyren som på så vis fick ett förbättrat erosionsskydd. Denna teknik används för kassunfyrar med större eller mindre diameter än vad som lämpade sig med plåtfångdammen.
Att bygga en kassunfyr
Teleskopfyren Revengegrundets bottenkassun, undertorn och övertorn var för sig på kajen vid Värtan.Stockholm. Foto Gellerstad
Revengegrundets bottenkassun nu sjösatt. Undertornet har nu lyfts i. Gasklockan i bakgrunden. Foto Gellerstad
Och här lyfter Lodbrok övertornet på plats för Revengegrundet. Foto Gellerstad
Revengegrundet bogseras till sin plats. Foto Gellerstad
Revengegrundet nu klar och med upphissat teleskop. Foto Gellerstad
Det "moderna" sättet att bygga en kassunfyr är följande: I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. Dessa utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet. Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.
- För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form.
- För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
- I tornet påbörjas inredningsarbetena.
- För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
- Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.
- Eventuell kompletteras fyren vid kaj.
- Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.
- När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
- Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
- I en teleskopfyr lyfts tornet med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet. Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
- För en fångdammsfyr tas fångdammen, den tillfälliga flythjälpen, bort för att senare eventuellt återanvändas.
- Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.
Utrustning, bemanning personal
Vilken utrustning som behöver ingå i en kassunfyr beror på om den är avsedd att vara bemannad eller inte, ha kraftkabel från land eller inte, osv. Förutom utrustning för fyrljus och mistsignalering kan behövas kraftcentral, ställverk, manöverapparatur, värme- och ventilationsanläggning, bränsleförråd, vaktrum, kök, förråd för mat och vatten, bostadsutrymme, fritidslokaler.
Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid:
1951-1970. Ölands Södra Grund. Foto Hilmer Carlsson
1959-1980. Grundkallen kassunfyr. Foto Gellerstad
1963-1980. Sydostbrotten kassunfyr. Foto Tage Lundgren
1968-1969. Svenska Björn kassunfyr
Falsterborev kassunfyr var byggd för att vara, men var aldrig, bemannad. Foto Niels Stummann
Personal
Beträffande vilka som arbetat som personal på dessa fyrar, börja med att klicka på fyren och klicka dig vidare.
Helikopterplatta och spaltsektorljus
För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med helikopterplatta. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av spaltsektorfyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.
Grundkallen kassunfyr var den första kassunfyr som byggdes på detta vis.
Senare monterades helikopterplatta även på äldre fyrar.
I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ sealed-beam belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.
Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i Djurstens fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.
- År Spaltsektorfyr
- 1959 __ Grundkallen kassunfyr
- 1960 __ Nordvalen, Svinbådan kassunfyr
- 1963 __ Sydostbrotten kassunfyr
- 1964 __ Almagrundet kassunfyr
- 1965 __ Trubaduren
- 1967 __ Gustav Dalén kassunfyr
- 1968 __ Svenska Björn kassunfyr
- 1969 __ Fladen kassunfyr
- 1970 __ Västra Banken kassunfyr
- 1972 __ Falsterborev kassunfyr
- 1973 __ Norströmsgrund kassunfyr
- 1974 __ Brandskärsflak, Dynabrott, Farstugrunden
- 1977 __ Hätteberget
Vad de betytt
De bottenfasta fyrarna möjliggjorde avvecklingen av de kostsamma fyrskeppen. Det var kassunfyrarna försedda med dimdetektor (= automatik för mistsignaleringen) som gjorde detta möjligt. Fyrskeppen och flertalet av de stora bojarna längs kusten har ersatts av kassunfyrar.
De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.
Solpaneldrift
Med början 1991 ersattes spaltsektorljuset av ljus försörjt från förnyelsebar energi (solpaneldrift). Energin från solpaneler räcker på långa vägar inte för att driva spaltsektorljuset. Det innebär att det ersätts med energisnålare ljuskällor. Ibland också med en fyrkaraktär med mindre ljustid. Övergången hade också den konsekvensen att lysvidden reducerades från cirka 21 M till cirka 9 M.
"Den förnyelsebara energin" via solpaneler räckte inte heller till för att hålla mistsignaleringen igång. Den tystnade.
"Fyrfabriker"
Byggandet av kassunfyrar har i huvudsak koncentrerats till fyra orter:
- 1953-1961 Stockholm och Rosenvik
- 1957-1964 Lysekil i Bohuslän
- 1957-1987 Jävre-Sandholmen vid Piteå
- 1966-1972 Töre vid Haparanda
1957 startade "fyrfabriken" i Jävre-Sandholmen söder om Piteå. Här byggdes sammanlagt 27 stora utsjöfyrar. Första fyren blev 1957-1958 Nygrån och den sista 1986-1987 MärketskallenII. Fyrarna byggdes i det närmaste färdiga på en pålbädd i anslutning till kajen. Sedan bogserades fyren till den blivande fyrplatsen.
Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av utsjöfyrar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden Flintrännan på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.
Länkar
- Bilder från Svenska Björn kassunfyr. Foto Rickard Westerberg. Klicka här: Bilder Svenska Björn
- Bilder från Almagrundet kassunfyr. Foto Rickard Westerberg. Klicka här: Bilder från Almagrundet
- För att se bildspel klicka här: Besök på Sydostbrotten 1980. Klipp ur videofilm av Christian Lagerwall
- Sjösättning av Falsterborev kassunfyr i Jävre-Sandholmen 1972, av Bertil Östling. Klicka här Sjösättning av Falsterborev 1972
- Läs mer genom att klicka här: HÄLLGRUND EN FYRANLÄGGNING ENLIGT DELVIS NYA PRINCIPER av Byrådirektör Bengt Holm, Kgl. Sjöfartsstyrelsen 1956
- Läs mer genom att klicka här: FRÅN DÄMMAN TILL HÄLLGRUND av byrådirektör Robert V. Gellerstad 1956.
- Läs mer om kassunfyrarna i Kalmarsund genom att klicka här: Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen av Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm 1946
Tabell svenska kassunfyrar
- Tänd __ Namn______________________ Ersatte, plats, mm
- 1930 __ Trelleborg kassunfyr______ Södra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd
- 1939 __ Huvudet___________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund
- 1939 __ Osvallsgrundet____________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund
- 1940 __ Skansgrundet______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. Ersatte fyrplatsen Grimskär.
- 1940 __ Krongrundet_______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund
- 1941 __ Omböjningen_______________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund, nu kummel
- 1944 __ Sillåsen__________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund
- 1945 __ Lilleland_________________ Kattegatt. ONO Nidingen
- 1947 __ Utgrunden kassunfyr_______ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. Ersatte fyrskeppet Utgrunden.
- 1951 __ Ölands Södra Grund________ Mellersta Östersjön. Ersatte fyrskeppet Ölandsrev. Bemannad.
- 1952 __ Hällgrund_________________ Bottenhavet
- 1955 __ Engelska Grundet__________ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Grepen.
- 1956 __ Kungsgrundet______________ Mellersta Östersjön. OSO Västervik
- 1958 __ Nygrån____________________ Bottenviken. Vält av isen. Piteå
- 1959 __ Grundkallen kassunfyr_____ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Grundkallen. Bemannad.
- 1959 __ Renöragrund_______________ Bottenviken. Piteå
- 1960 __ Nordvalen_________________ Norra Kvarken. Ersatte fyrskeppet Östra Kvarken.
- 1960 __ Svinbådan kassunfyr_______ Öresund. Ersatte fyrskeppet Svinbådan.
- 1961 __ Oskarsgrundet NO resp SV _ Öresund. Ersatte fyrskeppet Oskarsgrundet.
- 1961 __ Kalkgrundet kassunfyr_____ Öresund. Ersatte fyrskeppet Kalkgrundet.
- 1961 __ Revengegrundet____________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård
- 1962 __ Oskarsgrundet NO resp SV _ Öresund. Ersatte fyrskeppet Oskarsgrundet.
- 1963 __ Sydostbrotten kassunfyr___ Norra Kvarken. Ersatte fyrskeppet Sydostbrotten. Bemannad. Vernersgrund S Umeå
- 1964 __ Almagrundet kassunfyr_____ Norra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Almagrundet. Stockholms skärgård
- 1965 __ Larsgrundet_______________ Bottenviken. Luleå
- 1965 __ Trubaduren________________ Kattegatt. Ersatte fyrskeppet Vinga. S Vinga, Göteborg
- 1966 __ Flinten SV________________ Öresund
- 1967 __ Gustav Dalén kassunfyr____ Norra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Hävringe. Hävringebukten
- 1968 __ Tylögrund_________________ Kattegatt.
- 1968 __ Svenska Björn kassunfyr___ Ålands hav. Ersatte fyrskeppet Svenska Björn. Bemannad.
- 1968 __ Dämman kassunfyr__________ Kalmarsund. Ersatte fyrplatsen Dämman.
- 1968 __ Väktaren__________________ Bottenviken. O Holmsund
- 1969 __ Finngrunden kassunfyr_____ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Finngrunden.S Bottenhavet
- 1969 __ Fladen kassunfyr__________ Kattegatt. Ersatte fyrskeppet Fladen.V Varberg
- 1969 __ Björnklack________________ Bottenviken. Vält av isen 1986. Ersatt med boj
- 1969 __ Borussiagrund_____________ Bottenviken. Rönnskär
- 1970 __ Västra Banken kassunfyr___ Bottenhavet. Ersatte fyrskeppet Västra Banken.
- 1970 __ Remmargrund_______________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård
- 1970 __ Lerskärsgrund_____________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård
- 1971 __ Gunvorsgrund______________ Norra Kvarken
- 1971 __ Norströmsgrund kassunfyr__ Bottenviken. Ersatte fyrskeppet Norströmsgrund.
- 1972 __ Falsterborev kassunfyr____ Södra Östersjön. Ersatte fyrskeppet Falsterborev. Byggd för att kunna vara bemannad.
- 1972 __ Vänta Litets Grund________ Bottenhavet
- 1973 __ Landsorts Bredgrund_______ Norra Östersjön
- 1973 __ Svängen___________________ Norra Östersjön. Stockholms skärgård
- 1974 __ Brandskärsflak____________ Skagerack. Brofjorden
- 1974 __ Dynabrott_________________ Skagerack. Brofjorden
- 1974 __ Farstugrunden_____________ Bottenviken. Luleå
- 1974 __ Vallinsgrundet____________ Bottenviken. Vält av isen 1979. S Umeå
- 1975 __ Blenheim__________________ Södra Östersjön. Nedseglad. S Falsterbo. Ersatt m boj
- 1975 __ Kullagrund________________ Södra Östersjön. SO Trelleborg
- 1977 __ Hätteberget_______________ Skagerack. V Marstrand
- 1978 __ Vitfågelrännan____________ Bottenviken. Luleå
- 1981 __ Stötbotten________________ Mellersta Östersjön. Kalmarsund. O Oskarshamn
- 1984 __ Revet_____________________ Norra Kvarken
- 1985 __ Märketskallen 1___________ Ålands hav Nedseglad.
- 1986 __ Södra Kvarken_____________ Ålands hav
- 1987 __ Märketskallen 2___________ Ålands hav Nedseglad.
- 1992 __ Märketskallen 3___________ Ålands hav
Tabell finska kassunfyrar
- Klar __ Namn _______________Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm
- 1937 __ Keminkraaseli _____ 25 _____________________________________________ Vid Kemi, Bottenviken
- 1973 __ Kemi 1 ____________ 25 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø
- _______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _____________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken
- 1973 __ Kemi 2 ____________ 16 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø
- _______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr ________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken
- 1964 __ Oulu 1 ____________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken
- 1965 __ Oulu 2 ____________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken
- 1964 __ Oulu 3 ____________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Oulu, Bottenviken
- 1965 __ Raahe _____________ 22 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Rahe, Bottenviken
- 1956 __ Nahkiainen ________ 28 ______ Dalén-ljus ____________ Kassunfyr ____ Vid Rahe, Bottenviken
- 1977 __ Kokkola ___________ 22,5 ____ Solpaneldrift _________ Kassunfyr ____ Vid Karleby, Bottenviken
- 1956 __ Kallan ____________ 22 ______ Dalén-ljus ___________________________ Vid Jakobstad, Bottenviken
- 1985 __ Pietarsaari _______ 16,7 ____ Vindgenerator__________ Stålrör på kassun Vid Jakobstad, Bottenviken
- 1960 __ Utgrynnan _________ 20 ______ Dalén-ljus ____________ Betongfyr ____ Ersatte Snipan, Östra Kvarken
- 1981 __ Vaasa _____________ 16,3 ____ Solpaneldrift _________ Stål _________ Vid Vaasa, Östra Kvarken
- 1991 __ Kristinestad ______ 22,7 ____ Solpaneldrift _________ Stål _________ Vid Kristinestad, Norra Bottenhavet
- 1985 __ Pori ______________ 18,4 ____ Vindgenerator _________ Stål _________ Östra Bottenhavet
- 1981 __ Rauma _____________ 22,4 ____ Dalén-ljus ____________ Stål _________ Östra Bottenhavet
- 1963 __ Sandbäck __________ 12,8 ____ Dalén-ljus ____________ Betongfyr ____ Sydöstra Bottenhavet
- 1987 __ Finska Lejonet ____ 22,7 ____ Vindgenerator _________ Stål _________ Norra Östersjön
- 1988 __ Helsinki kassuni __ 25 ______ Elektriskt ljus _______ Armerad betong Finska viken
Klickbar tabell svenska kassunfyrar
Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund
Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet
Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr
Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen
Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr
Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund
Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr
Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr
Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren
Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott
Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden
Jfr fyrskepp, lysboj, utsjöfyr, Jävre-Sandholmen, Töre, Lysekil.