Kassunfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 2: Rad 2:
[[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|150px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Kassunfyr ritad.jpg|thumb|150px|En [[kassunfyr]] med [[spaltsektor]]ljus och [[helikopterplatta]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|left|65 px|border]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|left|65 px|border]]
[[Fil:RoterSand.jpg|thumb|150px|[[Roter Sand]], världens första [[kassunfyr]] ]]
[[Fil:RoterSand.jpg|thumb|200px|[[Roter Sand]], världens första [[kassunfyr]] ]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|border|left|65px]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|border|left|65px]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|left|65 px|border]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|left|65 px|border]]

Versionen från 15 januari 2015 kl. 10.35

Symbol kassfr.jpg
En kassunfyr med spaltsektorljus och helikopterplatta. Figur Leif Elsby
Lur ritad.jpg
Roter Sand, världens första kassunfyr
Blixtsymbol.jpg
Symbol racon.jpg
Symbol fsk.jpg

kassunfyr, är en på havsbotten utanför land placerad fast fyr, helt eller delvis prefabricerad på land.

Historik utsjöfyrar

Ibland ligger farligheterna i havet så långt ut från land att landbaserade fyrar inte ger de sjöfarande någon större ledning. Man kan då varna och vägleda genom att lägga ut ett fyrskepp. Man kan också bygga en fyr som står ute i vattnet, en så kallad utsjöfyr. En klassisk utsjöfyr är Eddystone i Engelska kanalen. Den har bildat skola. Den första versionen var klar 1698.

Under 1800-talet byggde man i Sverige utsjöfyrar på två platser. Det var Dämman i Kalmarsund och Draghällan i inloppet till Sundsvall.

Om man skall bygga en fyr på plats ute i öppna sjön så är man utelämnad åt vädrets makter. I klartext betyder det stora svårigheter. Så småningom lärde man sig att bygga fyrarna på land och sedan bogsera ut dem och förankra dem på avsedd plats. Den första fyren i världen byggd på detta sätt var Roter Sand utanför Bremen i Tyskland. Den byggdes på land, bogserades ut och sänktes ner på sin plats. Förankringen lyckades vid andra försöket. Den fylldes med betong och byggdes färdig på plats med ett ståltorn i fem våningar. Den var byggd för att vara bemannad och tändes hösten 1885. Den uppfördes på en sandbank vid mynningen av floden Weser.

Kassunfyr

LarsgrundetLarsgrundetVitfågelrännanVitfågelrännanBjörnklackBjörnklackFarstugrundenFarstugrundenBorussiagrundBorussiagrundNygrånNygrånNorströmsgrund kassunfyrNorströmsgrund kassunfyrNordvalenNordvalenVäktarenVäktarenRevetRevetVallinsgrundetVallinsgrundetGunvorsgrundGunvorsgrundSydostbrottenSydostbrottenVänta Litets GrundVänta Litets GrundHällgrundHällgrundFinngrunden kassunfyrFinngrunden kassunfyrVästra Banken kassunfyrVästra Banken kassunfyrGrundkallen kassunfyrGrundkallen kassunfyrEngelska GrundetEngelska GrundetRemmargrundRemmargrundLerskärsgrundLerskärsgrundSvängenSvängenRevengegrundetRevengegrundetSvenska Björn kassunfyrSvenska Björn kassunfyrAlmagrundet kassunfyrAlmagrundet kassunfyrLandsorts BredgrundLandsorts BredgrundGustav Dalén kassunfyrGustav Dalén kassunfyrKungsgrundetKungsgrundetDämmanDämmanStötbottenSillåsenKrongrundetOsvallsgrundetHuvudetSkansgrundetUtgrundenUtgrundenÖlands Södra GrundÖlands Södra GrundKullagrundKullagrundTrelleborg kassunfyrTrelleborg kassunfyrFalsterborev kassunfyrFalsterborev kassunfyrFlintenFlintenOskarsgrundet kassunfyrOskarsgrundet kassunfyrKalkgrundet kassunfyrKalkgrundet kassunfyrSvinbådan kassunfyrSvinbådan kassunfyrTylögrundTylögrundLillelandLillelandFladen kassunfyrFladen kassunfyrTrubadurenTrubadurenDynabrottDynabrottBrandskärsflakBrandskärsflakHättebergetHättebergetMegrundetMegrundetKassunfyrar karta.jpg
Bildinformation


En kassunfyr är en form av en bottenfast fyr. Kassunen gjuts på "land". Som Sveriges första kassunfyr tändes år 1930 fyren Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs Angöring). Den ersatte fyrskeppet Trelleborgsredd. Fyren byggdes som en kassun i armerad betong, bogserades på plats det vill säga ett grund på 6 m djup, sänktes ner, fylldes med sand och sten som ballast och göts färdig på plats. För mistsignaleringen anslöts den med elkabel till land. Fyrljuset var placerat 13 m över havsytan. Det utgjordes av AGA-ljus, som 1939 ersattes av elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

1939 uppfördes 8 stycken bottenfasta fyrar i Kalmarsund. De byggdes som kassunfyrar. De två största var Krongrundet och Skansgrundet. Vattendjupet för dessa var 8-9 m. De fick elektriskt ljus. Mistsignaleringen skedde med Nautofon.

Ölands Södra Grund byggdes för att vara bemannad. Bygget blev komplicerat. 1947-1948 tillverkades bottenkassunen. Det gjordes i en torrdocka inne i Karlskrona. Sedan bogserades den ut till tillräckligt djup på Karlskrona redd, där man fortsatte att gjuta fyren tills den blev 20 m hög. 1949 bogserades den ut till sin position, sänktes ner och förankrades. Sedan fortsatte arbetena under hela 1950. Att bygga på plats i öppen sjö sker på rådande väderleks villkor. 1951 tändes fyren.

Under 1950-talet tändes ytterligare fem stora kassunfyrar:

Teleskopfyr

Teleskopmetoden, patenterad 1957, uppfanns av Robert Gellerstad. Enligt denna byggdes kassunfyren i det närmaste färdig vid kaj, bogserade på plats och sänktes ned på den förberedda bottenplattan. Därefter byggde man den färdig med förankringar. Tornet, som utgjorde en inre del, kunde sedan höjas upp likt ett teleskop och gjutas fast för att slutinstallera elkopplingar, m.m. Ytterkassunen fylldes därefter med makadam och sand som ballast.

Den första svenska fyr byggd enligt teleskopmetoden var Grundkallen kassunfyr. Den byggdes på Lidingö, sjösattes 1958 och placerades på Dittmansgrundet.

Teleskopfyrar byggda i Sverige:

Summa 8 teleskopfyrar.

Fångdammsfyr

En annan metod var fångdammsprincipen. Enligt denna byggs tornet halvfärdigt på "varv", sjösätts och förses med en fångdamm (flytkrage). Därefter byggs den helt färdig, t.ex. i en skyddad vik, bogseras ut på plats och förankras. Den extra flythjälpen tas sedan bort.

En fångdamm är ett tillfälligt ytterskrov. Det tjänar som flythjälp tills kassunfyren har sänkts på plats. Fångdammen har formen av en cylinder. Den nedre delen tätar mot kassunens botten. På så vis tjänar den som ett flytskrov.

När en kassunfyr skall sänkas på plats uppstår ett kritiskt moment då den övre delen av bottenkassunen ligger i vattenytan. Fyren blir då instabil och kan tippa. Fångdammen förbättrar stabiliteten vid sänkningen genom att den är sektionsindelad med vattentäta skott. Genom vatteninsläpp i de olika sektionerna kan fyren sänkas kontrollerat.

När Kalmarsund i slutet av 1930-talet försågs med de fem bottenfasta fyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet göts kassunerna på entreprenad. De försågs med fångdamm och bogserades ut och sänktes på plats. Därefter, fortfarande med fångdammen på plats, formsattes, armerades och göts betongtornen och försågs med fyrutrustning. Först när fyren var målad och klar tog man bort fångdammen till skillnad från senare fångdammsfyrar.

1964 användes för kassunfyren Trubaduren en fångdamm för första gången sedan Kalmarsund. Denna fångdamm var tillverkad i trä med tretums plank och uppdelad i fyra sektioner med sinsemellan vattentäta skott. På grund av vädrets makter kunde den inte återanvändas.

1966 användes för kassunfyren Gustav Dalén kassunfyr för första gången en fångdamm tillverkad i plåt. Denna var ritad av Vattenbyggnadsbyrån och byggd på Gävle Varv. Samma plåtfångdamm användes även för kassunfyrarna Finngrunden, Västra Banken samt Norströmsgrund. Plåtfångdammen gick emellertid bara att använda till en och samma diameter på bottenplattan.

1968 användes för kassunfyren Väktaren för första gången fångdamm tillverkad i glidformsgjuten betong. När fyren kommit på plats kunde sektionerna tas loss och lämnas kvar på botten runt fyren som på så vis fick ett förbättrat erosionsskydd. Denna teknik används för kassunfyrar med större eller mindre diameter än vad som lämpade sig med plåtfångdammen.

Att bygga en kassunfyr

Pålning för bygget av en kassunfyr. Foto Gellerstad
Teleskopfyren Svinbådan sjösätts med ett plums i Lysekils hamn. Arkiv Bror Martinsson

Det "moderna" sättet att bygga en kassunfyr är följande: I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. Dessa utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet. Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.

  • För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form.
  • För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
  • I tornet påbörjas inredningsarbetena.
  • För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
  • Vid sjösättningen sprängs de sneda, stagande pålarna. Med domkraft trycks kassunen ut från land tills de vertikala bärande pålarna kollapsar.
  • Eventuell kompletteras fyren vid kaj.
  • Därefter bogseras den till närheten av sin blivande fyrstation. Den trimmas ner till lämpligt djupgående.
  • När lämpligt väder råder bogseras fyren ut till sin station. Havsbotten har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
  • Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
    • I en teleskopfyr lyfts tornet med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet. Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
    • För en fångdammsfyr tas fångdammen, den tillfälliga flythjälpen, bort för att senare eventuellt återanvändas.
  • Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.

Utrustning, bemanning personal

Vilken utrustning som behöver ingå i en kassunfyr beror på om den är avsedd att vara bemannad eller inte, ha kraftkabel från land eller inte, osv. Förutom utrustning för fyrljus och mistsignalering kan behövas kraftcentral, ställverk, manöverapparatur, värme- och ventilationsanläggning, bränsleförråd, vaktrum, kök, förråd för mat och vatten, bostadsutrymme, fritidslokaler.

Föjande svenska kassunfyrar har varit bemannade under följande tid:

Personal

Beträffande vilka som arbetat som personal på dessa fyrar, börja med att klicka på fyren och klicka dig vidare.

Helikopterplatta och spaltsektorljus

Spaltsektorljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby
Armatur med sealed-beam-lampor, här riktade ut genom ett fönster. Arkiv Bror Martinsson
Almagrundet kassunfyr, armatur med sealed-beam-lampor. Foto Ted Rapp

För att förkorta tiden för ett servicebesök började kassunfyrarna att byggas med helikopterplatta. Denna kräver emellertid att underliggande konstruktion är stabil och kan bära en större last. Problemet med detta var, att den konstruktion som behövdes skulle skymma fyrljuset. Detta problem löstes genom uppfinningen av spaltsektorfyren. Den gjorde fyrlanterninen överflödig.

Grundkallen kassunfyr var den första kassunfyr som byggdes på detta vis.

Senare monterades helikopterplatta även på äldre fyrar.

I en spaltsektorfyr alstras ljuset genom att strålkastare, typ sealed-beam belyser en smal ljusöppning bakifrån. Genom att använda färgat glas framför vissa av strålkastarna blir sektorn vit, röd eller grön.

Den första fyr med spaltsektor i Sverige installerades på experiment i Djurstens fyr omkring 1950. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift. Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar. Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.

År Spaltsektorfyr

Vad de betytt

De bottenfasta fyrarna möjliggjorde avvecklingen av de kostsamma fyrskeppen. Det var kassunfyrarna försedda med dimdetektor (= automatik för mistsignaleringen) som gjorde detta möjligt. Fyrskeppen och flertalet av de stora bojarna längs kusten har ersatts av kassunfyrar.

De många bottenfasta fyrarna har spelat en avgörande roll för vintersjöfarten på de norrländska hamnarna. Utan dem skulle norrlandshamnarna stått stilla under vintern.

Solpaneldrift

Med början 1991 ersattes spaltsektorljuset av ljus försörjt från förnyelsebar energi (solpaneldrift). Energin från solpaneler räcker på långa vägar inte för att driva spaltsektorljuset. Det innebär att det ersätts med energisnålare ljuskällor. Ibland också med en fyrkaraktär med mindre ljustid. Övergången hade också den konsekvensen att lysvidden reducerades från cirka 21 M till cirka 9 M.

"Den förnyelsebara energin" via solpaneler räckte inte heller till för att hålla mistsignaleringen igång. Den tystnade.

"Fyrfabriker"

Byggandet av kassunfyrar har i huvudsak koncentrerats till fyra orter:

1957 startade "fyrfabriken" i Jävre-Sandholmen söder om Piteå. Här byggdes sammanlagt 27 stora utsjöfyrar. Första fyren blev 1957-1958 Nygrån och den sista 1986-1987 MärketskallenII. Fyrarna byggdes i det närmaste färdiga på en pålbädd i anslutning till kajen. Sedan bogserades fyren till den blivande fyrplatsen.

Under 1960-talet byggdes 21 kassunfyrar. Utbyggandet av utsjöfyrar fortsatte under hela 1970-och 1980-talen. I samband med byggandet av Öresundsbron tillkom ytterligare kassunfyrar. Farleden Flintrännan på den svenska sidan av sundet modifierades och blev en 7,5 M lång raksträcka med ny fyrbelysning.

Länkar

Tabell svenska kassunfyrar

Tänd __ Namn______________________ Ersatte, plats, mm

Tabell finska kassunfyrar

Klar __ Namn _______________Höjd m __ Utrustning vid start __ Typ __________ Plats, mm
_______ Återuppbyggd 1975 som kassunfyr _____________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken
  • 1973 __ Kemi 2 ____________ 16 ______ Dalén-ljus ____________ Stålrör 1m Ø
_______ Återuppbyggd 1980-1981 som kassunfyr ________________ Kassunfyr ____ Vid Kemi, Bottenviken

Klickbar tabell svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden


Jfr fyrskepp, lysboj, utsjöfyr, Jävre-Sandholmen, Töre, Lysekil.