Kalmarsund
Kalmarsund, område mellan Småland och Öland. Mellersta Östersjön.
Några bilder på f.d. bemannade fyrplatser i Kalmarsund
Ölands Norra Udde 2010. Foto Leif Elsby
Högby. Foto Esbjörn Hillberg
Kapelludden i dimma. Foto Leif Elsby
Segerstad. Foto Esbjörn Hillberg
Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg
Dämman. Foto Esbjörn Hillberg
Borgholms fyrplats omkr 1904. Foto Lotsverket
Ispeuddes fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Garpen fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg
Historik
Redan på 1200-talet var Kalmar ett betydelsefullt område för handel och sjöfart.
- På 1800-talet blev Kalmarsund ännu mer svårnavigerbart då fartygen fick större djupgående.
- Strömmen i sundet, oftast nordlig eller sydlig, kunde uppgå till 5-6 knop.
1837 byggde Kalmar stad Grimskärs fyr på en holme 200 m väster om farleden. Detta var den första fyren i Kalmarsund.
Under 1860-talet utarbetade Lotsverket förslag om fördjupning av farleden genom muddring samt anläggande av nya fyrplatser. Muddringen genomfördes liksom byggandet av fyrplatserna Borgholm, Grimskär, Ispeudde (även kallad Isboudd) och Dämman.
1865 tändes Borgholms fyr samt uppfördes ett nytt torn på Grimskär.
1866 tändes fyren Ispeudde.
1874 tändes Dämman, Sveriges första utsjöfyr. Den ursprungliga planen om fyrskepp ändrades och ett grund fylldes ut som bas för fyrplatsen. Från 1968 ersattes Dämman med Dämman kassunfyr.
1884 var Utgrunden utmärkt med fyrskepp. Från 1959 ersatt med Utgrunden kassunfyr.
1893 tändes Garpen.
I början av 1900-talet lades det ut att antal acetylendrivna lysbojar av Mühlenfels- typ.
- 1909-1916 utbyttes dessa mot lysbojar från AGA AB. Den först utbytta var Trädgårdsgrund.
Kassunfyrar
1938 års riksdag beviljade medel för byggandet av de fem bottenfasta fyrarna Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Omböjningen och Skansgrundet.
- Kassunerna göts på entreprenad, två på slip i Nyköping, två i Färjestaden på Öland.
- Kassunen till Omböjningen göts upp- och- ner- vänd på pråm men var svår att vända varför den i folkmun döptes till Hedningen.
- Kassunerna försågs med fångdamm, bogserades ut och sänktes på plats.
1939-1940 placerades kassunerna till dessa fyrar på sina stationer. Därefter, fortfarande med fångdammen på plats, formsattes, armerades och göts betongtornen.
- Fyrapparaten med elektriskt ljus installerades i en åttakantig fyrkur på toppen av respektive torn.
- Höjd för Skansgrundet var 16 m över vattenytan.
- De försågs med ström via kraftkabel. Krongrundet och Skansgrundet utrustades med Nautofon.
- Först när fyren var målad och klar tog man bort fångdammen till skillnad från senare fångdammsfyrar byggda på 1970-talet.
- Krongrundet och Skansgrundet var de första av Lotsverkets fyrar som utrustades med fjärrmanöver. Denna skedde via kabel från lotsplatsen i Kalmar.
1939 tändes den 21 december Osvallsgrundet och Huvudet.
1940 tändes den 18 december Krongrundet och Skansgrundet.
1941 tändes Omböjningen.
- Farleden var då fördjupad från 6,6 m till 8 m.
1942 blev Skansgrundet påseglat av ett fartyg lastat med malm. Fyren träffades 13 m över vattenytan. Fyrtornet fick omfattande skador och en lutning av 3°. Med hjälp av domkraft rätades tornet upp.
1942 tändes Sillåsen utanför Skäggenäs i norra Kalmarsund. Den fjärrmanövrerades av lotsarna i Skäggenäs.
Kassunfyrar ersätter
1959 ersattes fyrskeppet Utgrunden av Utgrunden kassunfyr.
1941 ersattes fyrplatsen Grimskär av den närbelägna kassunfyren Skansgrundet.
1968 ersattes fyrplatsen Dämman av den närbelägna Dämman kassunfyr.
Länkar
Läs mer genom att klicka här: Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen av Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm 1946
Jfr fyrskepp, kassunfyr, utsjöfyr, Grimskär, Mühlenfels, AGA-ljus, Öland, Gotland.
Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren