Känsö

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Göteborg karta ritad.jpg
Känsö 2011. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Foto Leif Elsby

Känsö, ö i Göteborgs inlopp, på vilken den första svenska karantänsanstalten inrättades.

Ön

Till ön äger allmänheten inte tillträde. Den har i 200 år brukats av Kronan.

  • Högsta domstolen har dock slagit fast att ön ägs av ättlingar till boende på den närbelägna ön Donsö.

Major J Forsell, som var stationens befälhavare, har här skapat en vildpark med cirka 1500 planterade träd.

Öns flora visar än idag inslag av tropiska växter, som de sjöfarande fört med sig.

Svensk karantän

Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.

  • År 1770 beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.
  • En byggdes i Stockholm, Fejan
  • en i Karlskrona,
  • en i Åbo,
  • en på Gotland och så
  • denna på Känsö i Göteborgs södra skärgård.

Början på Känsö

1770 slöt Kronan ett arrendeavtal med åborna på Brännö angående Känsö.

  • Året därpå anlades en provisorisk karantänsstation på ön.
  • 1772 lades den ner. Då gavs byggnaderna en ny användning.
  • De uppläts till ett valfångstbolag.
  • De såldes därefter och kom att inhysa ett sillsalteri.

Ny anläggning på Känsö

Men så kom gula febern vid sekelskiftet 1800. När den härjade i Spanien förvärvade Kronan ön Känsö från Brännöborna.

1803-1805 byggdes en ny karantänsanläggning på Känsö.

  • Den kom att bestå av ett antal byggnader på land och förtöjningsringar islagna i berget.
  • Förlaga anses vara en motsvarande anläggning i Marseille.
  • På toppen av ön står än idag ett stentorn. Det lär vara en kopia av ett i Marseille.
  • Från tornet hade man uppsikt över fartygstrafiken.
  • Man kunde även med kanon beskjuta skepp som inte rättade sig.

Behandling

  • Skeppen förtöjdes.
De som visste med sig att ha smitta ombord markerade detta med signalflagga.
  • Lasten lossades.
Den togs omhand i två magasin.
Ångorna från brinnande svavel fick tränga in i lasten och, som man trodde, rena den från sjukdom.
  • De som var sjuka roddes in under en av byggnaderna.
Därifrån lyftes de upp genom en trumma till sjukhuset.
Detta förestods en tid av den på sin tid kände läkaren Pehr Dubb.
  • Patienter som förklarats smittfria överfördes till det näraliggande konvalescenthemmet.
  • Besökare togs emot i ett speciellt hus, en så kallad parlör.
På ena långsidan satt patienten.
Den besökande satt på andra sidan av ett längsgående galler och ränna med brinnande svavel.
  • På ön fanns även likbod, tunnbindareverkstad, byggnader för personalen samt en kyrkogård för personal och skeppsbrutna.

1832 under koleraepidemin på kontinenten ankrade 422 skepp upp utanför anstalten.

1834 kom koleran till Sverige, trots försök till skyddsåtgärder.


Jfr karantän, pest, kolera, Ostindiska kompanier, Fejan, signalflaggor, Sandhammaren, Falsterborev.