Känsö: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Känsö''', ö i [[Göteborg]]s inlopp, på vilken '''den första svenska''' [[karantän]]sanstalten inrättades.
'''Känsö''', ö med 1) [[karantän]]sanstalt och 2) fyren Stora Känsö i [[Göteborg]]s sydvästra inlopp.


[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Kattegatt]]
Här inrättades '''den i Sverige första [[karantän]]sanstalten'''


[[Fil:Känsö4.JPG|thumb|200px| Känsö 2011. Utkikstornet. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Göteborgs skärgård]]
 
[[Fil:Klaff Lots.jpg|thumb|125px|länk=uniform|Axelklaff för '''[[lots]]'''. Figur Leif Elsby]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=Göteborgs lotsfördelning]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|53 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Historik.jpg|50 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|43 px|border|länk=personal]]


[[Fil:Känsö 1.JPG|thumb|200px| Känsö 2011. Magasinsbyggnaderna där smittade och smittat material togs omhand. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:FjordskKänsö1852.jpg|thumb|500px|[[Stångmärke]]na [[Fjordskär]], [[Känsö Fjärskär]], [[Ramnö]] kummel, [[Matskär]], [[Valö]] samt [[Känsö]] känningstorn. Ur [[Underrättelser 1852]]. ]]
[[Fil:Känsö 3.JPG|thumb|200px| Känsö 2011. Magasinen sedda från landsidan. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Känsö4.JPG|thumb|200px|[[Känsö]]. Utkikstornet. Foto Leif Elsby 2011. ]]
[[Fil:Känsö 2.JPG|thumb|200px| Känsö 2011. Administrations-byggnaden. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Känsö 1.JPG|thumb|200px|[[Känsö]]. Magasinsbyggnaderna där smittade och smittat material togs omhand. Foto Leif Elsby 2011. ]]
[[Fil:PasteurellaPestis.jpg|thumb|200px| Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar [[pest]]. Bild www.lookfordiagnosis.com]]
[[Fil:Känsö 3.JPG|thumb|200px|[[Känsö]]. Magasinen sedda från landsidan. Foto Leif Elsby 2011. ]]
[[Fil:VibrioColorae.jpg|thumb|200px|Bakterien Vibrio cholerae som orsakar [[kolera]]. Bild www.rki.de]]
[[Fil:Känsö 2.JPG|thumb|200px|[[Känsö]]. Administrations-byggnaden. Foto Leif Elsby 2011. ]]
 
[[Fil:PasteurellaPestis.jpg|thumb|200px|Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar [[pest]]. Bild www.lookfordiagnosis.com. ]]
[[Fil:VibrioColorae.jpg|thumb|200px|Bakterien Vibrio cholerae som orsakar [[kolera]]. Bild www.rki.de. ]]
[[Fil:KänsöTorn40-taletArkivKustartilleriet.jpg|thumb|200px|[[Känsö]] torn, här försett med [[radar]]. Arkiv Kustartilleriet 1940-talet. ]]


{{#display_map: 57.6287, 11.7487 ~ ~ ~ ~ ~ Känsö
{{#display_map: 57.6287, 11.7487 ~ ~ ~ ~ ~ Känsö
Rad 21: Rad 29:
  |zoom=8  
  |zoom=8  
  |maxzoom=18
  |maxzoom=18
}}


}}
== Ur [[Underrättelser 1852]] ==
 
'''KÄNSÖ'''. Känningstorn af sten, i rund form, anvisar belägenheten af karantänsplatsen derstädes, men gifver derjämte en god känning af landet till rättelse för seglingen i farvattnen derintill, såsom beläget på en höjd och således synligt långt till sjös. Lat. N. 57°37'. Long. 11°45' ost om Gr. Pl. XV.


== Ön ==
== Ön ==
Till ön äger allmänheten inte tillträde. Den har i 200 år brukats av Kronan.
* Ön ägs av Brännö bys samfällighetsförening
* Karantänsverksamheten upphörde på 1920-talet
* Marinförvaltningen övertog brukandet av ön 1935


På toppen av ön står än idag ett stentorn, varifrån man har uppsikt över fartygstrafiken.  
Ön har i 200 år brukats av Kronan. Hit äger '''allmänheten inte tillträde'''. 
* Man kunde även med kanon beskjuta skepp som inte rättade sig.
* Ön ägs av Brännö bys samfällighetsförening.
* På '''1920-talet''' upphörde karantänsverksamheten.
* '''1935''' övertog Marinförvaltningen brukandet av ön.
 
Ett stentorn står än idag på toppen av ön. Härrifrån har man uppsikt över fartygstrafiken.  
* Skepp som inte rättade sig kunde beskjutas med kanon.
 
'''Flora'''


Major J Forsell, som var stationens befälhavare, har här skapat en vildpark med cirka 1500 planterade träd.  
Major J Forsell, som var stationens befälhavare, har här skapat en vildpark med cirka 1500 planterade träd.  
* Öns flora visar än idag inslag av tropiska växter, som de sjöfarande fört med sig.  
* Öns flora visar än idag inslag av tropiska växter, som de sjöfarande fört med sig.  


== Svensk karantän ==
= Svensk karantän =
Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.  
Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.
* År 1770 beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.  
* En byggdes i Stockholm, [[Fejan]]  
År '''1770''' beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.  
* en i [[Karlskrona]],  
 
* en i Åbo,  
* En byggdes i [[Stockholm]], '''[[Fejan]]'''
* en på [[Gotland]] och så  
* en i '''[[Karlskrona]]''',  
* en i Åbo, Finland,  
* en på '''[[Gotland]]''' och så  
* denna på '''Känsö''' i Göteborgs södra skärgård.
* denna på '''Känsö''' i Göteborgs södra skärgård.


Rad 59: Rad 76:
'''1816-1818''' byggdes en ny karantänsanläggning som kom att bestå av ett antal större byggnader på land och förtöjningsringar islagna i berget.  
'''1816-1818''' byggdes en ny karantänsanläggning som kom att bestå av ett antal större byggnader på land och förtöjningsringar islagna i berget.  
* Förlaga anses vara en motsvarande anläggning i Marseille.
* Förlaga anses vara en motsvarande anläggning i Marseille.
[[Fil:KänsöPennteckningChristofferWilhelmEckersberg1832.jpeg|300px|border]]
[[Känsö]] karantänsanläggning. Pennteckning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1832.
[[Fil:KänsKarantänsanläggningArkivBohuslänsMuseum.jpg|274px|border]]
[[Fil:KänsöKarantänsanläggning2ArkivBohuslänsMuseum.jpg|250px|border]]
[[Fil:KänsöTornArkivBohuslänsMuseum.jpg|200px|border]]
Känsö karantänsanläggning samt torn. Arkiv Bohusläns museum.


== Behandling ==
== Behandling ==
Rad 72: Rad 101:
* Besökare togs emot i ett speciellt hus, en så kallad parlör.  
* Besökare togs emot i ett speciellt hus, en så kallad parlör.  
:: På ena långsidan satt patienten.  
:: På ena långsidan satt patienten.  
:: Den besökande satt på andra sidan av ett längsgående galler och ränna med brinnande svavel.  
:: Den besökande satt på andra sidan av en längsgående ränna med brinnande svavel och galler.  
* På ön fanns även likbod, tunnbindareverkstad, byggnader för personalen samt en kyrkogård för personal och skeppsbrutna.  
* På ön fanns även likbod, tunnbindareverkstad, byggnader för personalen samt en kyrkogård för personal och skeppsbrutna.  


Rad 78: Rad 107:


'''1834''' kom [[kolera]]n till Sverige, trots försök till skyddsåtgärder.  
'''1834''' kom [[kolera]]n till Sverige, trots försök till skyddsåtgärder.  
* Utöver ovanstående var utläggande av [[fyrskepp]]et [[Falsterborev]] och en tillfällig [[fyr]] på [[Sandhammaren]] försök att hindra [[kolera]] att komma till Sverige
* Utöver ovanstående var utläggande av [[fyrskepp]]et [[Falsterborev]] och en tillfällig [[fyr]] på [[Sandhammaren]] försök att hindra [[kolera]]n att komma till Sverige.
 
 
= Fyren =
 
Fyren kallas '''Stora Känsö''', [[fiskefyr]], 1,7M SO om [[Böttö]].
 
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg |100px|left|border|länk=Göteborgs skärgård]]
 
[[Fil:Iso 3s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
 
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
 
[[Fil:StoraKänsö1Hillberg.JPG|thumb|250px|Stora [[Känsö]]. Foto E Hillberg. ]]
[[Fil:Stora Känsö foto Bengt Oberger 2015.jpg|thumb|250px|Stora [[Känsö]]. Foto Bengt Oberger 2015. ]]
[[Fil:Känsö-50talArkivBohuslänsMuseum.jpg|thumb|250px|Stora [[Känsö]] 1950-tal. Arkiv Bohusläns Museum. ]]
[[Fil:Känsö2L-EPettersson.jpg|thumb|250px|Stora [[Känsö]] förr. Foto L-E Pettersson. ]]
 
{{#display_map: 57.625001, 11.744943 ~ ~ ~ ~ ~ Känsö fyr
|height=300px
|minzoom=4
|zoom=8
|maxzoom=18
|icon=PluppFyr.png
}}
 
 
{{#display_point:
57.580592, 11.802966 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rättaren]];
57.594435, 11.816703 ~ ~ ~ ~ ~ [[Donsöhuvud]];
57.600, 11.792 ~ ~ ~ ~ ~ [[Donsö]];
57.618756, 11.798286 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lilla Mosskullen]];
57.620116, 11.822876 ~ ~ ~ ~ ~ [[Knarrholmen]];
57.631394, 11.814562 ~ ~ ~ ~ ~ [[Småskären]];
57.617936, 11.850171 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lilla Sjöholmen]];
 
57.643462, 11.856679 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fiskebäck]];
57.644666, 11.844378 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lygnskär]];
 
57.659464, 11.804514 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rivö]];
57.6513, 11.818862 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skifteskär]];
57.655912, 11.828266 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smörbådan]];
57.666382, 11.843354 ~ ~ ~ ~ ~ [[Långedrag]];
 
57.594739, 11.63294 ~ ~ ~ ~ ~ [[Trubaduren]];
57.632066, 11.601305 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vinga]];
57.585981, 11.722257 ~ ~ ~ ~ ~ [[Donsö Svartskär]];
57.588652, 11.768455 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kårholmeskär]];
57.618767, 11.757574 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svarta Båden]];
57.621439, 11.766915 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tången]];
57.62507, 11.7449 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stora Känsö]];
57.6287, 11.7487 ~ ~ ~ ~ ~ [[Känsö]];
 
57.63542, 11.620835 ~ ~ ~ ~ ~ [[Viten]];
57.636484, 11.591627 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vinga Ungar]];
57.632953, 11.612064 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vinga Östra]];
57.658665, 11.65894 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tanneskär]];
57.64919, 11.719567 ~ ~ ~ ~ ~ [[Böttö]];
57.6375, 11.6728 ~ ~ ~ ~ ~ [[Buskär]];
57.638431, 11.682919 ~ ~ ~ ~ ~ [[Buskärs Knöte]]
 
|height=550px
|icon=PluppFyr.png
}}
 
== Fyrplatsen ==
 
[[WGS-84]] Lat. N 57 37,5. Long. E 11 44,7. Sv. Nr. 756700. Int. Nr. C0619.
 
'''1944''' anlades fyrplatsen. [[AGA-ljus]].
 
'''1954''' hade fyren [[AGA-ljus]] med [[lins]] av 6:e [[ordning]]en. [[Fyrkaraktär]]: K WRG 3s 8M. [[Lyshöjd]]: 10 m.
 
'''1987''' byggdes fyren om och fick [[elektriskt ljus]] med energi från [[solpanel]] och [[batteri]].
 
'''Nuvarande utseende''': Vit fyrkur med rött tak.
 
'''Nuvarande karaktär''': Iso WRG 3s 6,0M. [[Lyshöjd]]: 11,0 m.
 
== [[Göteborgs skärgård]] ==
 
'''Klicka här''' för att se fyrarna i '''[[Göteborgs skärgård]]'''.




Jfr [[karantän]], [[pest]], [[kolera]], [[Ostindiska kompanier]], [[Fejan]], [[signalflaggor]], [[Sandhammaren]], [[Falsterborev]].
Jfr [[karantän]], [[pest]], [[kolera]], [[Ostindiska kompanier]], [[Fejan]], [[signalflaggor]], [[Sandhammaren]], [[Falsterborev]].

Versionen från 17 juli 2021 kl. 15.45

Känsö, ö med 1) karantänsanstalt och 2) fyren Stora Känsö i Göteborgs sydvästra inlopp. 

Här inrättades den i Sverige första karantänsanstalten
Göteborg karta ritad.jpg
Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg

Stångmärkena Fjordskär, Känsö Fjärskär, Ramnö kummel, Matskär, Valö samt Känsö känningstorn. Ur Underrättelser 1852.
Känsö. Utkikstornet. Foto Leif Elsby 2011.
Känsö. Magasinsbyggnaderna där smittade och smittat material togs omhand. Foto Leif Elsby 2011.
Känsö. Magasinen sedda från landsidan. Foto Leif Elsby 2011.
Känsö. Administrations-byggnaden. Foto Leif Elsby 2011.
Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar pest. Bild www.lookfordiagnosis.com.
Bakterien Vibrio cholerae som orsakar kolera. Bild www.rki.de.
Känsö torn, här försett med radar. Arkiv Kustartilleriet 1940-talet.
Laddar karta ...


Ur Underrättelser 1852

KÄNSÖ. Känningstorn af sten, i rund form, anvisar belägenheten af karantänsplatsen derstädes, men gifver derjämte en god känning af landet till rättelse för seglingen i farvattnen derintill, såsom beläget på en höjd och således synligt långt till sjös. Lat. N. 57°37'. Long. 11°45' ost om Gr. Pl. XV.

Ön

Ön har i 200 år brukats av Kronan. Hit äger allmänheten inte tillträde.

  • Ön ägs av Brännö bys samfällighetsförening.
  • På 1920-talet upphörde karantänsverksamheten.
  • 1935 övertog Marinförvaltningen brukandet av ön.

Ett stentorn står än idag på toppen av ön. Härrifrån har man uppsikt över fartygstrafiken.

  • Skepp som inte rättade sig kunde beskjutas med kanon.

Flora

Major J Forsell, som var stationens befälhavare, har här skapat en vildpark med cirka 1500 planterade träd.

  • Öns flora visar än idag inslag av tropiska växter, som de sjöfarande fört med sig.

Svensk karantän

Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.

År 1770 beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.

Början på Känsö

1770 slöt Kronan ett arrendeavtal med åborna på Brännö angående Känsö.

  • Året därpå anlades en provisorisk karantänsstation på ön.
  • 1772 lades den ner. Då gavs byggnaderna en ny användning.
  • De uppläts till ett valfångstbolag.
  • De såldes därefter och kom att inhysa ett sillsalteri.

Ny anläggning på Känsö

Men så kom gula febern vid sekelskiftet 1800. När den härjade i Spanien förvärvade Kronan ön Känsö från Brännöborna.

1803 inrättades en tillfällig karantänsstation í sillsalteriet.

1816-1818 byggdes en ny karantänsanläggning som kom att bestå av ett antal större byggnader på land och förtöjningsringar islagna i berget.

  • Förlaga anses vara en motsvarande anläggning i Marseille.


KänsöPennteckningChristofferWilhelmEckersberg1832.jpeg

Känsö karantänsanläggning. Pennteckning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1832.


KänsKarantänsanläggningArkivBohuslänsMuseum.jpg KänsöKarantänsanläggning2ArkivBohuslänsMuseum.jpg KänsöTornArkivBohuslänsMuseum.jpg

Känsö karantänsanläggning samt torn. Arkiv Bohusläns museum.

Behandling

  • Skeppen förtöjdes.
De som visste med sig att ha smitta ombord markerade detta med signalflagga.
  • Lasten lossades.
Den togs omhand i två magasin.
Ångorna från brinnande svavel fick tränga in i lasten och, som man trodde, rena den från sjukdom.
  • De som var sjuka roddes in under en av byggnaderna.
Därifrån lyftes de upp genom en trumma till sjukhuset.
Detta förestods en tid av den på sin tid kände läkaren Pehr Dubb.
  • Patienter som förklarats smittfria överfördes till det näraliggande konvalescenthemmet.
  • Besökare togs emot i ett speciellt hus, en så kallad parlör.
På ena långsidan satt patienten.
Den besökande satt på andra sidan av en längsgående ränna med brinnande svavel och galler.
  • På ön fanns även likbod, tunnbindareverkstad, byggnader för personalen samt en kyrkogård för personal och skeppsbrutna.

1832 under koleraepidemin på kontinenten ankrade 422 skepp upp utanför anstalten.

1834 kom koleran till Sverige, trots försök till skyddsåtgärder.


Fyren

Fyren kallas Stora Känsö, fiskefyr, 1,7M SO om Böttö.
Göteborg karta ritad.jpg
Iso 3s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Stora Känsö. Foto E Hillberg.
Stora Känsö. Foto Bengt Oberger 2015.
Stora Känsö 1950-tal. Arkiv Bohusläns Museum.
Stora Känsö förr. Foto L-E Pettersson.
Laddar karta ...


Laddar karta ...

Fyrplatsen

WGS-84 Lat. N 57 37,5. Long. E 11 44,7. Sv. Nr. 756700. Int. Nr. C0619.

1944 anlades fyrplatsen. AGA-ljus.

1954 hade fyren AGA-ljus med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: K WRG 3s 8M. Lyshöjd: 10 m.

1987 byggdes fyren om och fick elektriskt ljus med energi från solpanel och batteri.

Nuvarande utseende: Vit fyrkur med rött tak.

Nuvarande karaktär: Iso WRG 3s 6,0M. Lyshöjd: 11,0 m.

Göteborgs skärgård

Klicka här för att se fyrarna i Göteborgs skärgård.


Jfr karantän, pest, kolera, Ostindiska kompanier, Fejan, signalflaggor, Sandhammaren, Falsterborev.

Hämtad från "https://mail.fyr.org/wiki/index.php?title=Känsö&oldid=40115"