Fyrkaraktär

Från fyrwiki
Version från den 20 oktober 2016 kl. 12.31 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

fyrkaraktär. För att göra det möjligt att i mörker identifiera och skilja fyrar från varandra ger man deras fyrsken olika karaktär. (På den tiden då man bara kunde alstra fast sken behövde man ibland anlägga en dubbelfyr).

Fyrkaraktären utgörs tillsammans av fyrskenets art och fyrskenets period. I sjökortet anges fyrkaraktären bredvid fyrens position.

Fyrskenets art är t.ex. fast sken (fix), blixtsken (flash), blänk (long flash), klippsken (iso), intermittent (occulting), växelsken (alternating), morsefyr (morse), snabblixt (Q) osv.

Fyrskenets period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.

Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,5 s och mörkertiden är 2,5 s är alltså perioden 0,5 + (2,5) = 3 s. I sjökortet anges då att det är blixtsken med perioden 3s, vilket skrivs Fl 3s, där Fl uttydes Flash. Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Se tabellen nedan.

Fl(3) 9s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg


Fl(3) 9 s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 s. Det är perioden.

De fundamentala fyrkaraktärerna ges nedan med nuvarande internationella beteckningar i sjökortet resp de svenska som användes tidigare. Fyrskenets färg anges med W (white = vitt), R (red = rött) och G (green = grönt).

Iso WRG 3 s uttyds "klippsken med perioden 3 s och med vit, röd och grön sektor".

LFl (2) W 30 s 25 M uttyds "gruppblänk med 2 vita blänk och perioden 30 s, lysvidd 25 nautiska mil".

Nedan följer ett urval av de karaktärer som använts i detta lexikon

Grafisk figur och nuvarande beteckning Äldre beteckning Förklaring
(släckt).jpg Släckt fyr, (ej längre i drift)
F W.jpg F Fast sken, i detta fall vitt. Jämför kolfyr, sideralsken
F R.jpg F R Fast sken, här med färgen rött
Fl 3s.jpg Bx 3s Blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder. Jämför AGA-ljus
Fl 15s.jpg Bx 15s Blixtsken. Period 15 sekunder
Fl(2) 6s.jpg Bx(2) 6s Grupp-blixtsken. Period 6 sekunder. Jämför AGA-ljus
Fl(1+2) 20s.jpg Bx(1+2) 20s Grupp-blixtsken. Period 20 sekunder
LFl G 10s.jpg B G 10s Blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Här grönt, period 10 sekunder
LFl(2) 12s.jpg B(2) 12s Grupp- blänk. Period 12 sekunder
LFl(3) 20s.jpg B(2) 12s Grupp- blänk. Period 20 sekunder
Iso 3s.jpg K 3s Klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa. Här period 3 sekunder
Iso 8s.jpg K 8s Klippsken
Oc 8s.jpg Int 8s Intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden. Perioden här 8 sekunder
Oc(2) 12s.jpg Int(2) 12s Grupp-intermittent
Mo (A) 10s.jpg Mo (A) 10s Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder
Mo (D) 20s.jpg Mo (D) Morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 10 sekunder
Q.jpg Sx Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 50-79 blixtar per minut
Q R.jpg Sx Dito röd
IQ 6s.jpg Sx Interupted quick light. Snabb-blixt med förmörkning under perioden
Q(6)+LFl 15s.jpg Sx(6)+B 15s Grupp-snabblixt med blänk
VQ.jpg Sx Snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 80-159 blixtar per minut
LFl Al WR 60s.jpg B Vx WR 60s Växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt
FFl W 20s.jpg FFl W 20s Fast sken med blänk där blänket är starkare än det fasta skenet

Sverige 1872

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.

Historik

Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.

Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.

von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.

  • Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
  • dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
  • Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
  • Använd i Sverige långt in på 1960-talet.

Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.

  • 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.

Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.

Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.

Dalén s uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).

Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.

Tabell

Nuvarande ____ Tidigare _______ Förklaring

______________ Sx n/m _________ snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd. Antalet (n) blixtar per minut var 60 eller större.

Q n/m _________________________ med takten 50-79 blixtar per minut.

VQ n/m ________________________ med takten 80-159 blixtar per minut.

UQ n/m ________________________ med takten 160 blixtar eller fler per minut.

Fl n s ________ Bx n s ________ blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. _______________________________ varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blixtarna. Perioden är n sekunder.

LFl n s _______ B n s _________ blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Blänkets varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blänken.

Iso ___________ K n s _________ klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa.

Oc n s ________ Int n s _______ intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden.

Mo (R) ________ M n s _________ morsefyr - bildar ett regelbundet uppträdande, var n:te sekund återkommande morsetecken, _______________________________ här exemplifierat med bokstaven R.

F _____________ F _____________ fast sken - stadigvarande styrka och färg.

Al RW _________ Vx RV _________ växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna vitt-rött.


Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp .