Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 23: Rad 23:




[[Fil:Flygfyr Åsa Forsberg Norrtelje Tidning.JPG|thumb|180px|left|En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning]]
[[Fil:Flygfyr Åsa Forsberg Norrtelje Tidning.JPG|thumb|180px|left|En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning. ]]
[[Fil:AGA flygfyr.jpg|thumb|400px| Annons för flygfyr från [[AGA AB]] som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk. ]]
[[Fil:AGA flygfyr.jpg|thumb|400px|Annons för flygfyr från [[AGA AB]] som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk. ]]
[[Fil:Na 030 AGA AB.JPG|thumb|250px|länk=AGA AB|En AGA flygfyr i hetluften. Arkiv [[AGA AB]]. ]]
[[Fil:NorrtäljeFlygfyrÅtertänd2010UlfS.jpg|thumb|250px|[[Norrtälje flygfyr]] återtänd. Foto Ulf Schloss 2010. Ur [[Blänket]] 2011:2. ]]
[[Fil:NorrtäljeFlygfyrÅtertänd2010UlfS.jpg|thumb|250px|[[Norrtälje flygfyr]] återtänd. Foto Ulf Schloss 2010. Ur [[Blänket]] 2011:2. ]]
[[Fil:FlygfyrTorslanda.jpg|thumb|200px|Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson]]
[[Fil:FlygfyrTorslanda.jpg|thumb|250px|Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson. ]]
[[Fil:SkagsUdde36EsbjHillberg.jpg|thumb|200px| Fyrlyktorna typ [[flygfyr]] på [[Skag]]sudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:SIMPNAES FF.jpg|thumb|250px|[[Simpnäs]] [[flygfyr]]. Vykort. ]]
[[Fil:SkagsUdde36EsbjHillberg.jpg|thumb|250px|Fyrlyktorna typ [[flygfyr]] på [[Skag]]sudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg. ]]
[[Fil:BjörnNya2Topp56.jpg|thumb|250px|Fyrlyktorna typ [[flygfyr]] på [[Björn]] fyrplats. Foto Foto Rickard Ahlander. ]]
[[Fil:LoranCMottagareLEE20210909.jpg|thumb|300px|Mottagare för [[Loran C]], att placeras i flygplan. Foto Leif Elsby 2021. ]]




Rad 36: Rad 40:


Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.
Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.


[[Fil:Fig6BFlygfyrbåk.jpg|196px|border]]
[[Fil:Fig6BFlygfyrbåk.jpg|196px|border]]
[[Fil:Fig5BRoterarndeLins.jpg|250px|border]]
[[Fil:Fig5BRoterarndeLins.jpg|250px|border]]
[[Fil:Na 027.JPG|260px|border|länk=AGA AB]]
Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926" resp arkiv [[AGA AB]].


För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med [[solventil]], [[glödnätsbytare]] och [[dalén-blandare]] med [[linsrotator]] som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade [[dalén-ljus]] med en [[ljusstyrka]] av 100 000 [[Hefnerljus]].  
För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med [[solventil]], [[glödnätsbytare]] och [[dalén-blandare]] med [[linsrotator]] som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade [[dalén-ljus]] med en [[ljusstyrka]] av 100 000 [[Hefnerljus]].  
[[Fil:Na 028.JPG|350px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 029.JPG|225px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 031.JPG|210px|border|länk=AGA AB]]
Flygpostlinjer England, Europa, Afrika och Sydamerika resp. Sverige. Arkiv [[AGA AB]].


=== Sverige ===
=== Sverige ===
Sverige följde utvecklingen för att sedan haka på. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Stockholm och London. Rutten gick från Malmö Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London. Flygplatsen Bulltofta hade invigts 1924.
Sverige bevakade utvecklingen för att sedan haka på. 1924 invigdes flygplatsen Malmö Bulltofta. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Sverige och London. Rutten gick från Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London.  
 
[[Fil:Fig1BKägelfyr.jpg|266px|border]]
[[Fil:Fig7BVindriktngsindik.jpg|140px|border]]
[[Fil:Fig8BVindriktnByNight.jpg|250px|border]]
 
Acetylendriven "angöringsfyr" för flygplats resp vindriktningsvisare dag som natt. Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926."
 


1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.  
1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.  


Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning och nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.  
Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning men även nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.  


1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.  
1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.  




1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av [[radiofyr]]ar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.  
[[Fil:Na 015.JPG|260px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:NA 007.JPG|250px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:Na 016.JPG|240px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:NA 011.JPG|260px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:NA 001.JPG|150px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 018.JPG|370px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:NA 006.JPG|250px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:NA 005.JPG|230px|border|länk=AGA AB]]
 
Tillverkning av flygfyrar i form av roterande lyktor hos [[AGA AB]]. Arkiv [[AGA AB]].
 
 
== Angörinsfyrar ==
 
[[Fil:Na 022 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 023 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 019 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:Na 020 AGA AB.JPG|262px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 021 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:Na 025 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 024 AGA AB.JPG|180px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:SveaborgHeppe.jpg|250px|border|länk=Sveaborg]]
 
Angöringsfyrar med fyrlyktor, inbyggda i kupoler. Arkiv [[AGA AB]]. [[Sveaborg]] foto Esbjörn Hillberg.
 
== Master för flygfyrar ==
 
[[Fil:Na 002 AGA AB.JPG|200px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:Na 014 AGA AB.JPG|236px|border|länk=AGA AB]]
 
[[Fil:NA 003 AGA AB.JPG|254px|border|länk=AGA AB]]
[[Fil:NA 004 AGA AB.JPG|250px|border|länk=AGA AB]]
 
Arkiv [[AGA AB]].  


== Flygfyrar och hinderljus ==
== Flygfyrar och hindervarningsljus ==


Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:
Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:
Rad 68: Rad 130:
"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."
"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."


De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.  
De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller vitt blinkande sken, till exempel från roterande mindre strålkastare.  


=== Fyrlågans höjd ===
=== Fyrlågans höjd ===
Rad 76: Rad 138:
=== Lystid ===
=== Lystid ===


"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."
"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren [[Spånga]] hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."
 
[[Fil:VisingsöFlygfyrSkyltEHillberg2020.jpg|thumb|left|220px|Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020. ]]
[[Fil:AGAFlygfyrSchema.jpg|300px|border]]


[[Fil:VisingsöFlygfyrSkyltEHillberg2020.jpg|thumb|left|220px|Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020. ]] [[Fil:AGAFlygfyrSchema.jpg|300px|border]]




Rad 234: Rad 298:
|  || F7 flygpl. || 12 42 || 30,000 HK ||  ||  || 1940 ||   
|  || F7 flygpl. || 12 42 || 30,000 HK ||  ||  || 1940 ||   
|}
|}
== Och sedan ==
1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av [[radiofyr]]ar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.


== Flygets radiofyrar ==
== Flygets radiofyrar ==
Rad 240: Rad 309:


* Men även [[Decca Navigator]] och [[LORAN]] C användes för navigering. Nu har de ersatts av [[GPS]].  
* Men även [[Decca Navigator]] och [[LORAN]] C användes för navigering. Nu har de ersatts av [[GPS]].  
== Ljud från radiofyr för flyget ==
Igenkänningssignal för [[radiofyr]]. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar.
* ''' Ljud: [http://www.fyr.org/wiki-files/Sounds/AnropssignalKUL.mp3 Kullen's Fyr - Igenkänningssignal - 344 kHz (1989-07-21)]'''. Fyren [[Kullen]].
* ''' Ljud: [http://www.fyr.org/wiki-files/Sounds/AnropssignalSS.mp3 Simpnäsklubb - Igenkänningssignal SS - 314.5 kHz (1989-07-21)]'''. Fyren [[Simpnäsklubb]].


== Belysning av landningsbanor ==
== Belysning av landningsbanor ==


'''Landningsbanan''' markerades med på vardera sidan "linjer" med ljuspunkter, tydligt synliga från landande flygplan. Gult eller orange ljus syns på långt håll. Blått ljus syns bara när man är nära och används därför på '''lokalbanor''' för att inte distrahera från luften.  
'''Start- och landningsbanan''' markerades med på vardera sidan ljuspunkter i form av "linjer", tydligt synliga från luften. Till detta användes gult eller orange ljus, det syns bra på långt håll. Blått ljus syns bara nära avstånd och används därför på '''lokalbanor'''. De skall inte distrahera landande pilot.  


I flygets ungdom användes även [[trumlins]] modell stor som strålkastare för '''markbelysning''' av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.  
I flygets ungdom användes även [[trumlins]] modell stor som strålkastare för '''markbelysning''' av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.  


<gallery>
<gallery>
Fil:LandningsljusVästerås.jpg|Landningsljus Västerås. Källa Digitalmuseum
Fil:LandningsljusVästerås.jpg|Landningsljus [[Västerås]]. Källa Digitalmuseum.
Fil:LandningsljusAGA.jpg|Landningsljus i mörker. Källa Digitalmuseum
Fil:LandningsljusAGA.jpg|Landningsljus i mörker. Källa Digitalmuseum.
Fil:AeroseumBanbelysning.JPG|Banbelysning, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2008
Fil:AeroseumBanbelysning.JPG|Banbelysning, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2008.
Fil:FlygfyrSäveGSernbo.jpg|Landningsljus, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2018
Fil:FlygfyrSäveGSernbo.jpg|Landningsljus, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2018.
Fil:NA 013 AGA AB.JPG|länk=AGA AB|Landningsljus, kantmarkering. Arkiv [[AGA AB]].
Fil:NA 010 AGA AB.JPG|länk=AGA AB|Hindervarningsljus. Arkiv [[AGA AB]].
</gallery>
</gallery>


[[Trumlins]] modell stor visad ovan avsåg flygfält belyst med AGA landningsljus, 10 kW 3-fas elektrisk lampa, 1200 meter täckvidd.
[[Trumlins]] modell stor visad ovan försåg flygfält med AGA landningsljus. Med 10 kW 3-fas elektrisk lampa gav den 1200 meter täckvidd.


== Fyrplatser med lyktor för flygfyr ==
== Fyrplatser med lyktor för flygfyr ==
Rad 266: Rad 346:
== Länkar ==
== Länkar ==


* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2011:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/FlygfyrenINorrtalje.pdf Återtändning av Flygfyren i Norrtälje]''', Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto)
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2011:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/FlygfyrenINorrtalje.pdf Återtändning av Flygfyren i Norrtälje]''', Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto). Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.


* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2014:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/FlygfyrenTillbakaINorrtalje.pdf Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet]''', Åsa Forsberg
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2014:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/FlygfyrenTillbakaINorrtalje.pdf Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet]''', Åsa Forsberg
Rad 272: Rad 352:
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/FlygfyrarnaGorFlygningMojligNattetid.pdf Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid]''', Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/FlygfyrarnaGorFlygningMojligNattetid.pdf Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid]''', Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby


Flygfyren placerad vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.
Externa länkar:
 
* '''Video: [http://www.britishpathe.com/video/the-lighthouse Världens mest ljusstarka fyr, 1 miljon candela! ]''', flygfyr toppen av Mont Afrique, nära Dijon, Centrala Frankrike. Utan ljud, 2:19 min.


Extern länk: [http://www.justus2.se/flyg/index.htm Flygfyrar med mera]
* '''[http://www.justus2.se/flyg/index.htm Flygfyrar med mera]'''


== Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968) ==
== Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968) ==

Versionen från 9 september 2021 kl. 10.06

flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.

De optiska flygfyrarna stakade ut lyftleder för att flyget skulle hitta rätt. De kunde också märka ut flygplatser för att flygplanen skall hitta dit. De hade ofta ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.

Fl(7) 19s.jpg


Fl 5s.jpg


Fl(3) 5s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg SymbolFlygfyr.jpg Blixtsymbol.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg Livet.jpg


En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning.
Annons för flygfyr från AGA AB som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk.
En AGA flygfyr i hetluften. Arkiv AGA AB.
Norrtälje flygfyr återtänd. Foto Ulf Schloss 2010. Ur Blänket 2011:2.
Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson.
Simpnäs flygfyr. Vykort.
Fyrlyktorna typ flygfyrSkagsudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg.
Fyrlyktorna typ flygfyrBjörn fyrplats. Foto Foto Rickard Ahlander.
Mottagare för Loran C, att placeras i flygplan. Foto Leif Elsby 2021.


Utveckling

Vad gäller flyg var USA ett föregångsland. 1918 startade det amerikanska postverket sina postflygningar. Snart insåg man behovet av att även kunna flyga post om natten. Därför byggdes ett nät med ljusfyrar från kust till kust. 1923 var det så långt kommet att det kunde användas för nattflyg.

Europa var inte långt efter. 1919 startade här den första reguljära postflyglinjen. Den gick i Tyskland mellan städerna Berlin och Weimar. Samma år öppnades postflyglinjen mellan London och Paris.

Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.


Fig6BFlygfyrbåk.jpg Fig5BRoterarndeLins.jpg Na 027.JPG

Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926" resp arkiv AGA AB.


För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med solventil, glödnätsbytare och dalén-blandare med linsrotator som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade dalén-ljus med en ljusstyrka av 100 000 Hefnerljus.


Na 028.JPG Na 029.JPG Na 031.JPG

Flygpostlinjer England, Europa, Afrika och Sydamerika resp. Sverige. Arkiv AGA AB.


Sverige

Sverige bevakade utvecklingen för att sedan haka på. 1924 invigdes flygplatsen Malmö Bulltofta. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Sverige och London. Rutten gick från Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London.

Fig1BKägelfyr.jpg Fig7BVindriktngsindik.jpg Fig8BVindriktnByNight.jpg

Acetylendriven "angöringsfyr" för flygplats resp vindriktningsvisare dag som natt. Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926."


1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.

Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning men även nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.

1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.


Na 015.JPG NA 007.JPG

Na 016.JPG NA 011.JPG

NA 001.JPG Na 018.JPG

NA 006.JPG NA 005.JPG

Tillverkning av flygfyrar i form av roterande lyktor hos AGA AB. Arkiv AGA AB.


Angörinsfyrar

Na 022 AGA AB.JPG Na 023 AGA AB.JPG Na 019 AGA AB.JPG

Na 020 AGA AB.JPG Na 021 AGA AB.JPG

Na 025 AGA AB.JPG Na 024 AGA AB.JPG SveaborgHeppe.jpg

Angöringsfyrar med fyrlyktor, inbyggda i kupoler. Arkiv AGA AB. Sveaborg foto Esbjörn Hillberg.

Master för flygfyrar

Na 002 AGA AB.JPG Na 014 AGA AB.JPG

NA 003 AGA AB.JPG NA 004 AGA AB.JPG

Arkiv AGA AB.

Flygfyrar och hindervarningsljus

Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:

"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.

Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.

Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."

Hindervarningsljus

"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."

De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller vitt blinkande sken, till exempel från roterande mindre strålkastare.

Fyrlågans höjd

"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."

Lystid

"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."

Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020.

AGAFlygfyrSchema.jpg



Tabell svenska optiska flygfyrar synliga från allmänna farvatten

I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942 och senare) är endast sådana flygfyrar upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.

Hindervarningsljus (och de är många!) ej medtagna nedan.

Nr Namn Position Fyrkaraktär Lysvidd Höjd Fyrbyggnad Ger även sjöfart ledning i ...
Lat-Long M m
Ae 175 Östansjö 61 17 Bx(7) W 19s 20 56 Fackverksmast farvattnen Agö - Gåshällan
Söderhamn flygpl. 17 06 500,000 HK 1951
Ae 210 Simpnäs 59 52 Bx(7) W 22s 17 35 Grått torn Svartklubben - Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
19 04 500,000 HK 1944 2 ledande sektorer
Ae 220 Norrtälje flygfyr 59 45 Bx(7) W 22s 21 60 Vattentorn Grisslehamn och Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
Norrtälje flygpl. 18 42 500,000 HK 1943 2 ledande sektorer
2003 Spånga 59 23 Bx W 5s 25 160 Fackverkstorn inre delen av Stockholms skärgård samt Mälarens östra del.
flygpl. 17 54 30,000 HK 1930
Ae 310 Ärna 59 55 Bx(7) W 19s 17 37 Fackvarkstorn farleden till Uppsala, N om Sigtuna.
Uppsala flygpl. 17 36 500,000 Hk 1949
2005 Södertälje 59 12 Bx 5s 25 95 Fackvarkstorn farlederna Landsort - Dalarö, Landsort-Södertälje samt Mälarens östra del.
17 38 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2008 Hässlö 59 36 Bx W 5s 22 67 Fackverksmast farvattnen i Mälarens västra del.
Västerås flygpl. 16 38 40,000 HK 1940
8080 Visby flygfyr 57 40 Bx(7) W 19s 21 62 Fackverksmast mellan Hallshuk och Stora Karlsö.
Visby flygpl. 18 21 500,000 Hk 1945 2 ledande sektorer
8086 Skavsta 58 47 Bx(7) W 19s 22 73 Fackverksmast mellan Hartsö Enskär och Arkö samt Bråviken.
Nyköping flygpl. 16 53 500,000 Hk 1946
2010 Krokek 58 40 Bx W 5s 27 130 Grå V Hävringe och Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela Bråviken.
16 27 40 000 HK 1936 2 ledande sektorer
2011 Kungsängen 58 35 Bx W 5s 21 59 Fackverksmast Bråviken och Slätbaken.
Norrköping flygpl. 16 14 500,000 HK 1936 2 ledande sektorer
Ae 520 Bråvalla 58 37 Bx(7) W 19s 21 66 Fackverksmast västra delen av Bråviken.
Norrköping flygpl. 16 08 500,000 HK 1951
Ae 530 Malmslätt 58 24 Bx(7) W 19s 24 84 Fackverksmast sjöarna Boren och Roxen.
Linköping flygpl. 15 31 500,000 HK 1951
2013 Norsholm 58 31 Bx W 5s 20 56 Fackverksmast Roxen och V delen av Slätbaken.
Vid Roxens östra ände, 16 14 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2014 Gerstorp 58 26 Bx W 5s 20 56 Fackverksmast Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen.
15 29 40,000 HK 1934 2 ledande sektorer
Ae 570 Karlsborg 58 31 Bx(7) W 18s 16 32 Fackverksmast mellersta delen av Vättern (mellan Hjo och Bastedalen).
F6 flygpl. 14 32 500,000 HK 1940 2 ledande sektorer
2018 Hästholmen 58 15 Bx W 5s 20 58 Fackverksmast hela Vättern med undantag av dess nordligaste och sydligaste delar.
14 32 40 000 HK 1934 2 ledande sektorer
2019 Visingsö 58 01 Bx W 5s 19 51 Fackverksmast södra delen av Vättern.
14 19 40,000 HK År 1933 2 ledande sektorer
2020 Jönköping 57 45 Bx W 5s 27 162 Fackverksmast södra delen av Vättern.
14 14 40,000 HK År 1933 2 ledande sektorer
8120 Kalmar flygfyr 56 40 Bx(7) W 19s 17 37 Fackverksmast mellersta delen av Kalmarsund (mellan Borgholm och Utgrunden).
Kalmar flygpl. 16 18 500,000 HK År 1951
Ae 690 Kallinge 56 17 Bx(7) W 19s 25 98 Fackverksmast mellan Utklippan och Hanö.
Ronneby flygpl. 15 17 500,000 HK År 1951
2024 Lund 55 45 Bx W 5s 22 70 Fackverksmast södra delen av Öresund.
13 09 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2025 Ljungbyhed 56 05 Bx W 5s 23 80 Fackverksmast Öresund mellan Barsebäck och Viken.
flygpl. 13 09 40,000 HK 1938 2 ledande sektorer
Ae 780 Barkåkra 56 17 Bx(7) W 19s 20 56 Fackverksmast Skälderviken och västra delen av Laholmsbukten.
Ängelholm flygpl. 12 51 500,000 HK 1951
2025 Vapnö 56 17 Bx W 5s 21 60 Fackverksmast Öresund mellan Barsebäck och Viken.
Halmstad flygpl. 12 51 500,000 HK 1938
2026 Svedberga 56 00 Bx(7) W 22s 24 88 Fackverksmast Avses färdigställd 1942.
12 42 40,000 HK (År 1942) 2 ledande sektorer
2027 Varan 56 26 Bx(7) W 22s 25 100 Fackverksmast farvattnen mellan Helsingör och Falkenberg.
12 41 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2028 Haverdal 56 43 Bx(7) W 22s 25 65 Fackverksmast farvattnen Hallands Väderö och Varberg.
12 39 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2030 Stavsinge 56 55 Bx(7) W 22s - - Fackverksmast Avses färdigställd år 1942.
12 29 40,000 HK (1942) Hallands Väderö och Varberg. 2 ledande sektorer
2032 Bläshammar 57 10 Bx(7) W 22s 24 100 Fackverksmast mellan Falkenberg och Tistlarna.
12 16 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2033 Hylteråsen 57 27 Bx(7) W 22s 25 100 Fackverksmast farvattnen mellan Stora Pölsan och Varberg.
12 01 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2034 Torslanda 56 44 Bx(7) W 22s - - - Avses färdigställd år 1942.
Göteborg flygpl 11 49 40,000 HK (1942) 2 ledande sektorer'
2035 Strömstad flygfyr - Bx(7) W 22s - - Avses färdigställd år 1942.
- (1942) 2 ledande sektorer
2036 Näsinge 59 01 Bx(7) W 22s 27 160 Avses färdigställd år 1942.
Strömstad flygpl 11 18 40,000 HK 1942 2 ledande sektorer
2037 Såtenäs 52 27 Bx(7) W 18s 18 41 Fackverksmast södra delen av Dalbosjön samt Vänersborgsviken.
F7 flygpl. 12 42 30,000 HK 1940


Och sedan

1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av radiofyrar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.

Flygets radiofyrar

Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.

Ljud från radiofyr för flyget

Igenkänningssignal för radiofyr. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar.

Belysning av landningsbanor

Start- och landningsbanan markerades med på vardera sidan ljuspunkter i form av "linjer", tydligt synliga från luften. Till detta användes gult eller orange ljus, det syns bra på långt håll. Blått ljus syns bara på nära avstånd och används därför på lokalbanor. De skall inte distrahera landande pilot.

I flygets ungdom användes även trumlins modell stor som strålkastare för markbelysning av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.


Trumlins modell stor visad ovan försåg flygfält med AGA landningsljus. Med 10 kW 3-fas elektrisk lampa gav den 1200 meter täckvidd.

Fyrplatser med lyktor för flygfyr

Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland

Länkar

Externa länkar:

Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968)

Laddar karta ...


Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik