Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 315: Rad 315:
59.0171, 11.3036 ~ ~ ~ ~ ~ [[Näsinge]] flygpl;
59.0171, 11.3036 ~ ~ ~ ~ ~ [[Näsinge]] flygpl;
58.4505, 12.7036 ~ ~ ~ ~ ~ [[Såtenäs]] flygpl;
58.4505, 12.7036 ~ ~ ~ ~ ~ [[Såtenäs]] flygpl;
59.54220, 18.09968 ~ ~ ~ ~ ~ ;
59.04369, 17.25936 ~ ~ ~ ~ ~ ;
59.04369, 17.25936 ~ ~ ~ ~ ~ ;
58.91724, 16.98185 ~ ~ ~ ~ ~ ;
58.91724, 16.98185 ~ ~ ~ ~ ~ ;

Versionen från 2 oktober 2020 kl. 17.46

flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.

De optiska flygfyrarna stakade ut lyftleder för att flyget skulle hitta rätt. De kunde också märka ut flygplatser för att flygplanen skall hitta dit. De hade ofta ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.

Fl(7) 19s.jpg


Fl 5s.jpg


Fl(3) 5s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg SymbolFlygfyr.jpg Blixtsymbol.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg Livet.jpg


En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning
Annons för flygfyr från AGA AB som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk.
Norrtälje flygfyr återtänd. Foto Ulf Schloss 2010. Ur Blänket 2011:2.
Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson
Fyrlyktorna typ flygfyrSkagsudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg


Utveckling

Vad gäller flyg var USA ett föregångsland. 1918 startade det amerikanska postverket sina postflygningar. Snart insåg man behovet av att även kunna flyga post om natten. Därför byggdes ett nät med ljusfyrar från kust till kust. 1923 var det så långt kommet att det kunde användas för nattflyg.

Europa var inte långt efter. 1919 startade här den första reguljära postflyglinjen. Den gick i Tyskland mellan städerna Berlin och Weimar. Samma år öppnades postflyglinjen mellan London och Paris.

Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.

Fig6BFlygfyrbåk.jpg Fig5BRoterarndeLins.jpg

För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med solventil, glödnätsbytare och dalén-blandare med linsrotator som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade dalén-ljus med en ljusstyrka av 100 000 Hefnerljus.

Sverige

Sverige följde utvecklingen för att sedan haka på. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Stockholm och London. Rutten gick från Malmö Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London. Flygplatsen Bulltofta hade invigts 1924.

1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.

Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning och nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.

1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.


1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av radiofyrar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.

Flygfyrar och hinderljus

Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:

"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.

Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.

Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."

Hindervarningsljus

"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."

De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.

Fyrlågans höjd

"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."

Lystid

"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."

Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020.

AGAFlygfyrSchema.jpg



Tabell svenska optiska flygfyrar synliga från allmänna farvatten

I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942 och senare) är endast sådana flygfyrar upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.

Hindervarningsljus (och de är många!) ej medtagna nedan.

Nr Namn Position Fyrkaraktär Lysvidd Höjd Fyrbyggnad Ger även sjöfart ledning i ...
Lat-Long M m
Ae 175 Östansjö 61 17 Bx(7) W 19s 20 56 Fackverksmast farvattnen Agö - Gåshällan
Söderhamn flygpl. 17 06 500,000 HK 1951
Ae 210 Simpnäs 59 52 Bx(7) W 22s 17 35 Grått torn Svartklubben - Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
19 04 500,000 HK 1944 2 ledande sektorer
Ae 220 Norrtälje flygfyr 59 45 Bx(7) W 22s 21 60 Vattentorn Grisslehamn och Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
Norrtälje flygpl. 18 42 500,000 HK 1943 2 ledande sektorer
2003 Spånga 59 23 Bx W 5s 25 160 Fackverkstorn inre delen av Stockholms skärgård samt Mälarens östra del.
flygpl. 17 54 30,000 HK 1930
Ae 310 Ärna 59 55 Bx(7) W 19s 17 37 Fackvarkstorn farleden till Uppsala, N om Sigtuna.
Uppsala flygpl. 17 36 500,000 Hk 1949
2005 Södertälje 59 12 Bx 5s 25 95 Fackvarkstorn farlederna Landsort - Dalarö, Landsort-Södertälje samt Mälarens östra del.
17 38 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2008 Hässlö 59 36 Bx W 5s 22 67 Fackverksmast farvattnen i Mälarens västra del.
Västerås flygpl. 16 38 40,000 HK 1940
8080 Visby flygfyr 57 40 Bx(7) W 19s 21 62 Fackverksmast mellan Hallshuk och Stora Karlsö.
Visby flygpl. 18 21 500,000 Hk 1945 2 ledande sektorer
8086 Skavsta 58 47 Bx(7) W 19s 22 73 Fackverksmast mellan Hartsö Enskär och Arkö samt Bråviken.
Nyköping flygpl. 16 53 500,000 Hk 1946
2010 Krokek 58 40 Bx W 5s 27 130 Grå V Hävringe och Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela Bråviken.
16 27 40 000 HK 1936 2 ledande sektorer
2011 Kungsängen 58 35 Bx W 5s 21 59 Fackverksmast Bråviken och Slätbaken.
Norrköping flygpl. 16 14 500,000 HK 1936 2 ledande sektorer
Ae 520 Bråvalla 58 37 Bx(7) W 19s 21 66 Fackverksmast västra delen av Bråviken.
Norrköping flygpl. 16 08 500,000 HK 1951
Ae 530 Malmslätt 58 24 Bx(7) W 19s 24 84 Fackverksmast sjöarna Boren och Roxen.
Linköping flygpl. 15 31 500,000 HK 1951
2013 Norsholm 58 31 Bx W 5s 20 56 Fackverksmast Roxen och V delen av Slätbaken.
Vid Roxens östra ände, 16 14 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2014 Gerstorp 58 26 Bx W 5s 20 56 Fackverksmast Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen.
15 29 40,000 HK 1934 2 ledande sektorer
Ae 570 Karlsborg 58 31 Bx(7) W 18s 16 32 Fackverksmast mellersta delen av Vättern (mellan Hjo och Bastedalen).
F6 flygpl. 14 32 500,000 HK 1940 2 ledande sektorer
2018 Hästholmen 58 15 Bx W 5s 20 58 Fackverksmast hela Vättern med undantag av dess nordligaste och sydligaste delar.
14 32 40 000 HK 1934 2 ledande sektorer
2019 Visingsö 58 01 Bx W 5s 19 51 Fackverksmast södra delen av Vättern.
14 19 40,000 HK År 1933 2 ledande sektorer
2020 Jönköping 57 45 Bx W 5s 27 162 Fackverksmast södra delen av Vättern.
14 14 40,000 HK År 1933 2 ledande sektorer
8120 Kalmar flygfyr 56 40 Bx(7) W 19s 17 37 Fackverksmast mellersta delen av Kalmarsund (mellan Borgholm och Utgrunden).
Kalmar flygpl. 16 18 500,000 HK År 1951
Ae 690 Kallinge 56 17 Bx(7) W 19s 25 98 Fackverksmast mellan Utklippan och Hanö.
Ronneby flygpl. 15 17 500,000 HK År 1951
2024 Lund 55 45 Bx W 5s 22 70 Fackverksmast södra delen av Öresund.
13 09 40,000 HK 1936 2 ledande sektorer
2025 Ljungbyhed 56 05 Bx W 5s 23 80 Fackverksmast Öresund mellan Barsebäck och Viken.
flygpl. 13 09 40,000 HK 1938 2 ledande sektorer
Ae 780 Barkåkra 56 17 Bx(7) W 19s 20 56 Fackverksmast Skälderviken och västra delen av Laholmsbukten.
Ängelholm flygpl. 12 51 500,000 HK 1951
2025 Vapnö 56 17 Bx W 5s 21 60 Fackverksmast Öresund mellan Barsebäck och Viken.
Halmstad flygpl. 12 51 500,000 HK 1938
2026 Svedberga 56 00 Bx(7) W 22s 24 88 Fackverksmast Avses färdigställd 1942.
12 42 40,000 HK (År 1942) 2 ledande sektorer
2027 Varan 56 26 Bx(7) W 22s 25 100 Fackverksmast farvattnen mellan Helsingör och Falkenberg.
12 41 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2028 Haverdal 56 43 Bx(7) W 22s 25 65 Fackverksmast farvattnen Hallands Väderö och Varberg.
12 39 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2030 Stavsinge 56 55 Bx(7) W 22s - - Fackverksmast Avses färdigställd år 1942.
12 29 40,000 HK (1942) Hallands Väderö och Varberg. 2 ledande sektorer
2032 Bläshammar 57 10 Bx(7) W 22s 24 100 Fackverksmast mellan Falkenberg och Tistlarna.
12 16 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2033 Hylteråsen 57 27 Bx(7) W 22s 25 100 Fackverksmast farvattnen mellan Stora Pölsan och Varberg.
12 01 40,000 HK 1931 2 ledande sektorer
2034 Torslanda 56 44 Bx(7) W 22s - - - Avses färdigställd år 1942.
Göteborg flygpl 11 49 40,000 HK (1942) 2 ledande sektorer'
2035 Strömstad flygfyr - Bx(7) W 22s - - Avses färdigställd år 1942.
- (1942) 2 ledande sektorer
2036 Näsinge 59 01 Bx(7) W 22s 27 160 Avses färdigställd år 1942.
Strömstad flygpl 11 18 40,000 HK 1942 2 ledande sektorer
2037 Såtenäs 52 27 Bx(7) W 18s 18 41 Fackverksmast södra delen av Dalbosjön samt Vänersborgsviken.
F7 flygpl. 12 42 30,000 HK 1940

Flygets radiofyrar

Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.

Belysning av landningsbanor

Landningsbanan markerades med på vardera sidan "linjer" med ljuspunkter, tydligt synliga från landande flygplan. Gult eller orange ljus syns på långt håll. Blått ljus syns bara när man är nära och används därför på lokalbanor för att inte distrahera från luften.

I flygets ungdom användes även trumlins modell stor som strålkastare för markbelysning av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.

Trumlins modell stor visad ovan avsåg flygfält belyst med AGA landningsljus, 10 kW 3-fas elektrisk lampa, 1200 meter täckvidd.

Fyrplatser med lyktor för flygfyr

Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland

Länkar

Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.

Extern länk: Flygfyrar med mera

Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968)

Laddar karta ...


Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik