Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 129: | Rad 129: | ||
| || || 15 29 || 40,000 HK || || || 1934 || '''2 ledande sektorer''' | | || || 15 29 || 40,000 HK || || || 1934 || '''2 ledande sektorer''' | ||
|- | |- | ||
| Ae 570 || '''[[Karlsborg]]''' || 58 31 || Bx(7) W 18s || 16 || 32 || Fackverksmast || mellersta delen av [[Vättern]] (mellan [[Hjo]] och [[Bastedalen]]). | | Ae 570 || '''[[Fästningen|Karlsborg]]''' || 58 31 || Bx(7) W 18s || 16 || 32 || Fackverksmast || mellersta delen av [[Vättern]] (mellan [[Hjo]] och [[Bastedalen]]). | ||
|- | |- | ||
| || F6 flygpl. || 14 32 || 500,000 HK || || || 1940 || '''2 ledande sektorer''' | | || F6 flygpl. || 14 32 || 500,000 HK || || || 1940 || '''2 ledande sektorer''' |
Versionen från 30 september 2020 kl. 09.51
flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.
De optiska flygfyrarna var vanligen placerade vid flygplatser för att flygplanen skall hitta dit från luften. De kunde också märka ut leder för att flyget skulle hitta rätt. Flygplatserna hade ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.
Flygfyrar och hinderljus
Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:
"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.
Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.
Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."
Hindervarningsljus
"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."
De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.
Fyrlågans höjd
"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."
Lystid
"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."
Tabell svenska optiska flygfyrar synliga från allmänna farvatten
I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942 och senare) är endast sådana flygfyrar upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.
Hindervarningsljus (och de är många!) ej medtagna nedan.
Nr | Namn | Position | Fyrkaraktär | Lysvidd | Höjd | Fyrbyggnad | Ger även sjöfart ledning i ... |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Lat-Long | M | m | |||||
Ae 175 | Östansjö | 61 17 | Bx(7) W 19s | 20 | 56 | Fackverksmast | farvattnen Agö - Gåshällan |
Söderhamn flygpl. | 17 06 | 500,000 HK | 1951 | ||||
Ae 210 | Simpnäs | 59 52 | Bx(7) W 22s | 17 | 35 | Grått torn | Svartklubben - Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård. |
19 04 | 500,000 HK | 1944 | 2 ledande sektorer | ||||
Ae 220 | Norrtälje flygfyr | 59 45 | Bx(7) W 22s | 21 | 60 | Vattentorn | Grisslehamn och Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård. |
Norrtälje flygpl. | 18 42 | 500,000 HK | 1943 | 2 ledande sektorer | |||
2003 | Spånga | 59 23 | Bx W 5s | 25 | 160 | Fackverkstorn | inre delen av Stockholms skärgård samt Mälarens östra del. |
flygpl. | 17 54 | 30,000 HK | 1930 | ||||
Ae 310 | Ärna | 59 55 | Bx(7) W 19s | 17 | 37 | Fackvarkstorn | farleden till Uppsala, N om Sigtuna. |
Uppsala flygpl. | 17 36 | 500,000 Hk | 1949 | ||||
2005 | Södertälje | 59 12 | Bx 5s | 25 | 95 | Fackvarkstorn | farlederna Landsort - Dalarö, Landsort-Södertälje samt Mälarens östra del. |
17 38 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
2008 | Hässlö | 59 36 | Bx W 5s | 22 | 67 | Fackverksmast | farvattnen i Mälarens västra del. |
Västerås flygpl. | 16 38 | 40,000 HK | 1940 | ||||
8080 | Visby flygfyr | 57 40 | Bx(7) W 19s | 21 | 62 | Fackverksmast | mellan Hallshuk och Stora Karlsö. |
Visby flygpl. | 18 21 | 500,000 Hk | 1945 | 2 ledande sektorer | |||
8086 | Skavsta | 58 47 | Bx(7) W 19s | 22 | 73 | Fackverksmast | mellan Hartsö Enskär och Arkö samt Bråviken. |
Nyköping flygpl. | 16 53 | 500,000 Hk | 1946 | ||||
2010 | Krokek | 58 40 | Bx W 5s | 27 | 130 | Grå | V Hävringe och Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela Bråviken. |
16 27 | 40 000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
2011 | Kungsängen | 58 35 | Bx W 5s | 21 | 59 | Fackverksmast | Bråviken och Slätbaken. |
Norrköping flygpl. | 16 14 | 500,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | |||
Ae 520 | Bråvalla | 58 37 | Bx(7) W 19s | 21 | 66 | Fackverksmast | västra delen av Bråviken. |
Norrköping flygpl. | 16 08 | 500,000 HK | 1951 | ||||
Ae 530 | Malmslätt | 58 24 | Bx(7) W 19s | 24 | 84 | Fackverksmast | sjöarna Boren och Roxen. |
Linköping flygpl. | 15 31 | 500,000 HK | 1951 | ||||
2013 | Norsholm | 58 31 | Bx W 5s | 20 | 56 | Fackverksmast | Roxen och V delen av Slätbaken. |
Vid Roxens östra ände, | 16 14 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | |||
2014 | Gerstorp | 58 26 | Bx W 5s | 20 | 56 | Fackverksmast | Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen. |
15 29 | 40,000 HK | 1934 | 2 ledande sektorer | ||||
Ae 570 | Karlsborg | 58 31 | Bx(7) W 18s | 16 | 32 | Fackverksmast | mellersta delen av Vättern (mellan Hjo och Bastedalen). |
F6 flygpl. | 14 32 | 500,000 HK | 1940 | 2 ledande sektorer | |||
2018 | Hästholmen | 58 15 | Bx W 5s | 20 | 58 | Fackverksmast | hela Vättern med undantag av dess nordligaste och sydligaste delar. |
14 32 | 40 000 HK | 1934 | 2 ledande sektorer | ||||
2019 | Visingsö | 58 01 | Bx W 5s | 19 | 51 | Fackverksmast | södra delen av Vättern. |
14 19 | 40,000 HK | År 1933 | 2 ledande sektorer | ||||
2020 | Jönköping | 57 45 | Bx W 5s | 27 | 162 | Fackverksmast | södra delen av Vättern. |
14 14 | 40,000 HK | År 1933 | 2 ledande sektorer | ||||
8120 | Kalmar flygfyr | 56 40 | Bx(7) W 19s | 17 | 37 | Fackverksmast | mellersta delen av Kalmarsund (mellan Borgholm och Utgrunden). |
Kalmar flygpl. | 16 18 | 500,000 HK | År 1951 | ||||
Ae 690 | Kallinge | 56 17 | Bx(7) W 19s | 25 | 98 | Fackverksmast | mellan Utklippan och Hanö. |
Ronneby flygpl. | 15 17 | 500,000 HK | År 1951 | ||||
2024 | Lund | 55 45 | Bx W 5s | 22 | 70 | Fackverksmast | södra delen av Öresund. |
13 09 | 40,000 HK | 1936 | 2 ledande sektorer | ||||
2025 | Ljungbyhed | 56 05 | Bx W 5s | 23 | 80 | Fackverksmast | Öresund mellan Barsebäck och Viken. |
flygpl. | 13 09 | 40,000 HK | 1938 | 2 ledande sektorer | |||
Ae 780 | Barkåkra | 56 17 | Bx(7) W 19s | 20 | 56 | Fackverksmast | Skälderviken och västra delen av Laholmsbukten. |
Ängelholm flygpl. | 12 51 | 500,000 HK | 1951 | ||||
2025 | Vapnö | 56 17 | Bx W 5s | 21 | 60 | Fackverksmast | Öresund mellan Barsebäck och Viken. |
Halmstad flygpl. | 12 51 | 500,000 HK | 1938 | ||||
2026 | Svedberga | 56 00 | Bx(7) W 22s | 24 | 88 | Fackverksmast | Avses färdigställd 1942. |
12 42 | 40,000 HK | (År 1942) | 2 ledande sektorer | ||||
2027 | Varan | 56 26 | Bx(7) W 22s | 25 | 100 | Fackverksmast | farvattnen mellan Helsingör och Falkenberg. |
12 41 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
2028 | Haverdal | 56 43 | Bx(7) W 22s | 25 | 65 | Fackverksmast | farvattnen Hallands Väderö och Varberg. |
12 39 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
2030 | Stavsinge | 56 55 | Bx(7) W 22s | - | - | Fackverksmast | Avses färdigställd år 1942. |
12 29 | 40,000 HK | (1942) | Hallands Väderö och Varberg. 2 ledande sektorer | ||||
2032 | Bläshammar | 57 10 | Bx(7) W 22s | 24 | 100 | Fackverksmast | mellan Falkenberg och Tistlarna. |
12 16 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
2033 | Hylteråsen | 57 27 | Bx(7) W 22s | 25 | 100 | Fackverksmast | farvattnen mellan Stora Pölsan och Varberg. |
12 01 | 40,000 HK | 1931 | 2 ledande sektorer | ||||
2034 | Torslanda | 56 44 | Bx(7) W 22s | - | - | - | Avses färdigställd år 1942. |
Göteborg flygpl | 11 49 | 40,000 HK | (1942) | 2 ledande sektorer' | |||
2035 | Strömstad flygfyr | - | Bx(7) W 22s | - | - | Avses färdigställd år 1942. | |
- | (1942) | 2 ledande sektorer | |||||
2036 | Näsinge | 59 01 | Bx(7) W 22s | 27 | 160 | Avses färdigställd år 1942. | |
Strömstad flygpl | 11 18 | 40,000 HK | 1942 | 2 ledande sektorer | |||
2037 | Såtenäs | 52 27 | Bx(7) W 18s | 18 | 41 | Fackverksmast | södra delen av Dalbosjön samt Vänersborgsviken. |
F7 flygpl. | 12 42 | 30,000 HK | 1940 |
Optiska flygstråk
I Sverige byggdes flygfyrar under 1930-talet längs de stora flygstråken Malmö – Göteborg – Stockholm samt Malmö - Oslo.
På 1940-talet försågs även flygleden mellan Stockholm – Mariehamn – Åbo – Helsingfors med fyrbelysning.
I England har den fasta luftleden över Kent till Paris belysts med aerofyrar med ljusstyrkan 100 000 Hefnerljus med dalén-ljus.
På 1950-talet hade de flesta optiska flygfyrar släckts, nu ersatta med radiofyrar, men bibehölls på många flygplatser
Flygets radiofyrar
Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.
- Men även Decca Navigator och LORAN C användes för navigering. Nu har de ersatts av GPS.
Belysning av landningsbanor
Landningsbanan markerades med på vardera sidan "linjer" med ljuspunkter, tydligt synliga från landande flygplan. Gult eller orange ljus syns på långt håll. Blått ljus syns bara när man är nära och används därför på lokalbanor för att inte distrahera från luften.
I flygets ungdom användes även trumlins modell stor som strålkastare för markbelysning av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.
Trumlins modell stor visad ovan avsåg flygfält belyst med AGA landningsljus, 10 kW 3-fas elektrisk lampa, 1200 meter täckvidd.
Fyrplatser med lyktor för flygfyr
Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland
Länkar
- Ur Blänket Nr 2011:2 Återtändning av Flygfyren i Norrtälje, Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto)
- Ur Blänket Nr 2014:4 Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet, Åsa Forsberg
- Ur Blänket Nr 2016:4 Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid, Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby
Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.
Extern länk: Flygfyrar med mera
Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968)
Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik