Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 8: Rad 8:
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:SymbolFlygfyr.jpg|51 px|border|länk=flygfyr]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
Rad 155: Rad 156:
|  || 1,5M SV [[Hästholmen]]s hamn. ||  || '''2 ledsekt'''. ||  ||  || År 1934 ||
|  || 1,5M SV [[Hästholmen]]s hamn. ||  || '''2 ledsekt'''. ||  ||  || År 1934 ||
|-
|-
| '''2019''' || '''VISINGSÖ''' || 58 01 || '''Bx W 5s''' || '''19''' || 51 || Grå fackverksmast || Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av [[Vättern]].  
| '''2019''' || '''[[Visingsö|VISINGSÖ]]''' || 58 01 || '''Bx W 5s''' || '''19''' || 51 || Grå fackverksmast || Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av [[Vättern]].  
|-
|-
|  || På S delen, [[Vättern]] || 14 19 || '''40 000 HK''' ||  ||  || År 1933 ||
|  || På S delen, [[Vättern]] || 14 19 || '''40 000 HK''' ||  ||  || År 1933 ||

Versionen från 20 september 2020 kl. 13.41

flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.

De optiska flygfyrarna var vanligen placerade vid flygplatser för att flygplanen skall hitta dit från luften. De kunde också märka ut leder för att flyget skulle hitta rätt. Flygplatserna hade ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.


Fl(3) 9s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg SymbolFlygfyr.jpg Blixtsymbol.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg Livet.jpg


En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning
Annons för flygfyr från AGA AB som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk
Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson
Fyrlyktorna typ flygfyrSkagsudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg

Flygfyrar och hinderljus

Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:

"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.

Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.

Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."

Hindervarningsljus

"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."

De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.

Fyrlågans höjd

"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."

Lystid

"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."

Tabell svenska optiska flygfyrar och hinderljus

I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942) är endast sådana flygfyrar och hinsdervarningsljus upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten.

Flygfyrar i fet stil. Hinsdervarningsljus i normal stil. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.

Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020.

AGAFlygfyrSchema.jpg

Nr Namn Position Fyrkaraktär Lysvidd Höjd Fyrbyggnad Anmärkning
M m
2001 Luleå 65 36 F R 400 HK 11 185 Gul och röd
2M NV Luleå hamn. 22 07 F W 700 HK 13 154 fackverksmast.
F R 175 HK 9 117 År 1937, 1939
F W 700 HK 13 77
2002 (NORRTÄLJE) 59 45 Bx(7) W 22s 21 60 Vattentorn. Avses färdigställd år 1942.
1000 m VSV 18 42 40 000 HK (År 1942)
hamninloppet. 2 ledsekt.
2003 SPÅNGA 59 23 Bx W 5s 25 160 Gult och rött Inom fyrens lysvidd ligga farvattnen i inre delen av
6M NV Stockholm. 17 54 30 000 HK fackverkstorn. Stockholms skärgård samt Mälarens östra del. På
År 1930, 1937 tornets nedre del finns tre hinderljus (3 F R , 3x500 HK).
2004 Hägernäs 59 27 F R 600 HK 12 30 Skorsten.
N om Värtahamnen 18 08 År 1940
2005 SÖDERTÄLJE 59 12 Bx W 5s 25 95 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger farlederna Landsort-
På S delen, Vättern 17 38 40 000 HK fackverksmast. Dalarö och Landsort-Södertälje, ävensom
2 ledsekt. År 1936 farvattnen i Mälarens östra del.
2006 Lövsta 59 23 F R 600 HK 12 66 Skorsten.
Vid Mälaren, 9M VNV Sthlm. 17 47 År 1938
2007 Enköping 59 35 4 F R 4x175 HK 9 66 4 gula och röda
Vid Mälaren, 2,3M OSO 17 47 fackverkstorn.
Enköpingsåns mynning År 1938
2008 HÄSSLÖ 59 36 Bx W 5s 22 67 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen i Mälarens
Vid Mälaren, 16 38 40 000 HK fackverksmast. västra del. På mastens nedre del finns två hinderljus
2M OSO Västerås. År 1936 över varandra (2 F R, 2x175 HK).
2009 Stavsnäs 59 17 2 F R 2x175 HK 9 88 Gul / röd mast. Höjduppgiften gäller toppljuset.
6M V Sandhamn. 18 43 1937 1938
2010 KROKEK 58 40 Bx W 5s 27 130 Grå Inom fyrens lysvidd ligger farlederna V Hävringe och
På N stranden i 16 27 40 000 HK fackverksmast. Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela
Bråvikens inre del 2 ledsekt. År 1936 Bråviken.
2011 NORRKÖPING 58 35 Bx W 5s 21 65 Gul och röd Fyren visar inom ledsektorerna omväxlande oscille-
1,5M SO Norrköping 16 14 40 000 HK fackverksmast. rande och enkla blixtar.
2 ledsekt. År 1936 Inom lysvidden ligger Bråviken och Slätbaken.
2012 Norrköping norra 58 36 F R 600 HK 12 57 Skorsten.
I stadens östra del 16 13 År 1938
2013 NORSHOLM 58 31 Bx W 5s 20 56 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger Roxen och V delen
Vid Roxens östra ände, 16 14 40 000 HK fackverksmast. av Slätbaken.
1M NV Norsholm. 2 ledsekt. År 1936
2014 GERSTORP 58 26 Bx W 5s 20 56 Grå Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen;
3,5M SV Göta kanals myn- 15 29 40 000 HK fackverksmast. höjduppgiften avser höjden över mv i Roxen.
ning i Roxens västra del. 2 ledsekt. År 1934
2015 KARLSBORG 58 31 Bx(7) W 18s 16 32 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger mellersta delen av Vättern
Vid Vätterns V strand, 14 32 40 000 HK fackverksmast. (mellan Hjo och Bastedalen). På mastens nedre del
1,5M SSV Vanäs. 2 ledsekt. År 1940 finns tre hinderljus över varandra (3 F R, 3x175 HK).
2016 Karlsborg södra 58 30 6 F R, 6x175 HK 14 32 Gul / röd mast. Höjduppgiften gäller toppljuset.
1,1M SSV föregående. 14 31 År 1940
2017 Karlsborg sydvästra 58 29 10 F R, 9 212 2 grå master Hinderbelysningen utgörs av 5 över varandra på
2,5M SV Karlsborg. 14 29 10x175 HK År 1939 vardera masten, höjuppgiften gäller båda toppljusen.
2018 HÄSTHOLMEN 58 15 Bx W 5s 20 58 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger hela Vättern med undantag
Vid Vätterns östra strand, 14 32 40 000 HK fackverksmast. av dess nordligaste och sydligaste delar.
1,5M SV Hästholmens hamn. 2 ledsekt. År 1934
2019 VISINGSÖ 58 01 Bx W 5s 19 51 Grå fackverksmast Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
På S delen, Vättern 14 19 40 000 HK År 1933
2 ledsekt.
2020 JÖNKÖPING 57 45 Bx W 5s 27 162 Grå fackverksmast Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
3M SO Jönköping 14 14 40 000 HK År 1933
2 ledsekt.
2021 Jönköping nordvästra 57 47 F R 600 HK 12 72 Skorsten.
I stadens centrala del. 14 10 År 1938
2022 Jönköping nordvöstra 57 46 F R 600 HK 12 56 Skorsten.
I stadens östra del. 14 12 1938
2023 Karlskrona 56 10 2 F R, 2x175 HK 9 83 Grå mast. Höjduppgiften gäller toppljuset.
NNO stadens hamn. 15 36 1938
2024 LUND 55 45 Bx W 5s 22 70 Grå fackverksmast Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Öresund.
9M NO Malmö. 13 09 40 000 HK År 1936
2 ledsekt.
2025 LJUNGBYHED 56 05 Bx W 5s 23 80 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger Öresund mellan
18M O Helsingborg. 13 09 40 000 HK fackverksmast. Barsebäck och Viken. På mastens
2 ledsekt. År 1938 nedre del finns 3 hinderljus (3 F R, 3x175 HK).
2026 (SVEDBERGA) 56 00 Bx(7) W 22s 24 88 Gul och röd Avses färdigställd 1942.
11,5 M SO Kullen. 12 42 2 ledsekt. fackverksmast.
40 000 HK (År 1942)
2027 VARAN 56 26 Bx(7) W 22s 25 100 Grå Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan
4,5 M OSO Hallands Väderö. 12 41 40 000 HK fackverksmast. Helsingör och Falkenberg.
2 ledsekt. År 1931, 1942
2028 HAVERDAL 56 43 Bx(7) W 22s 25 65 Grå Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan
5 M NNV Tylö. 12 39 40 000 HK fackverksmast. Hallands Väderö och Varberg.
2 ledsekt. År 1931, 1942
2029 Stavsinge 56 55 F R 800 HK 13 100 Kyrktorn. Under 1942 avses hinderljuset bli indraget i
Strax N Falkenberg. 12 29 1938 samband med färdigställandet av följande fyr (nr 2030).
2030 (STAVSINGE) 56 55 Bx(7) W 22s - - Grå Avses färdigställd år 1942.
Strax N Falkenberg. 12 29 40 000 HK fackverksmast. Hallands Väderö och Varberg.
2 ledsekt. (1942)
2031 Grimeton 57 06 F R 175 HK 9 95 Grå mast.
4,5M O Varberg. 12 23 1936
2032 BLÄSHAMMAR 57 10 Bx(7) W 22s 24 100 Grå Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan
3,5M N Varberg. 12 16 40 000 HK fackverksmast. Falkenberg och Tistlarna.
2 ledsekt. År 1931, 1942
2033 HYLTERÅSEN 57 27 Bx(7) W 22s 25 100 Grå Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen mellan
10M OSO Tistlarna. 12 01 40 000 HK fackverksmast. Stora Pölsan och Varberg.
2 ledsekt. År 1931, 1942
2034 (GÖTEBORG) 56 44 Bx(7) W 22s - - - Avses färdigställd år 1942.
3M N Knippelholmen. 11 49 40 000 HK
2 ledsekt. (1942)
2035 (STRÖMSTAD) - Bx(7) W 22s - - Avses färdigställd år 1942.
- 2 ledsekt.
2036 (NÄSINGE) 59 01 Bx(7) W 22s 27 160 Avses färdigställd år 1942.
6,8M NO Strömstad. 11 18 W 40 000 HK
2 ledsekt. (År 1942)
2037 SÅTENÄS 52 27 Bx(7) W 18s 18 41 Gul och röd Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Dalbosjön
Vid Vänerns S strand, 12 42 30 000 HK fackverksmast. samt Vänersborgsviken. På mastens nedre del
13M ONO Vänersborg. 1940 finns fem hinderljus över varandra (5 F R , 5x175 HK).
2038 Såtenäs södra 57 26 F R 175 HK 9 16 Rörmast.
1,600 m SSV föregående. 12 42 År 1940

Optiska flygstråk

I Sverige byggdes flygfyrar under 1930-talet längs de stora flygstråken Malmö – Göteborg – Stockholm samt Malmö - Oslo.

På 1940-talet försågs även flygleden mellan Stockholm – Mariehamn – Åbo – Helsingfors med fyrbelysning.

I England har den fasta luftleden över Kent till Paris belysts med aerofyrar med ljusstyrkan 100 000 Hefnerljus med dalén-ljus.

På 1950-talet hade de flesta optiska flygfyrar släckts, nu ersatta med radiofyrar.

Flygets radiofyrar

Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.

Belysning av landningsbanor

Trumlinser modell stor har även använts för belysning av flygfält. Modellen visad ovan gäller flygfält belyst med AGA landningsljus, 10 kW 3-fas elektrisk lampa, 1200 meter täckvidd.

Fyrplatser med lyktor för flygfyr

Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland

Länkar

Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.

Extern länk: Flygfyrar med mera


Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik