Fårö
Fårö, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats på östra udden, Holmudden, av Fårö, norr om Gotland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1847-1977.
Gotland. Fyrskenet är (1961) helt eller delvis skymt av skog i riktning V och NV till 140 grad.
Förtoning över Fårö. Ur Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 411700 | C 7162 | N 57 58, O 19 21 | Iso WR 8 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1847 | 1847 | 1976 | 1977 | 30,3 | 30,6 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Fårö fyr. Belägen på Fåröns nordöstra udde, Gotland.
Fyren byggdes år 1847, moderniserades år 1907.
Den 25 april 1893 besöktes fyren av Prins Oskar Bernadotte. Vägföret var ej det bästa och på hans rekommendation blev väg byggd ut till fyren."
Fyren tändes
1846-1847 anlades fyrplatsen. Ett i sten cirka 30 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
Fyrapparat med 12 stycken paraboliska speglar, vardera med en oljelampa. 3 lampor monterade på var sida av en kvadratisk järnställning, omgående, omloppstid 8 minuter, urverk med lod, lodvikt 25 kg.
Enligt Underrättelse 1848
Lat. N 57° 57'25". Long. O. om Ferrö 37° 32'30". Long O. om Greenwichs meridian 19° 22'45"
Fyrtornet af sten, uppfördes under åren 1846 och 1847 till 80 fots höjd från grunden till altanen på N.O. udden eller den så kallade Holmudden. Till åtskillnad från stenkolsfyren på Östergarnsholmen inrättades fyren på Fårön till en omgående spegelfyr, hvilken gifver fyra jemnstarka sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera under en omloppstid af åtta minuter, med en och en half minuts mörka mellantider. Fyrlågan brinner på 103 fots höjd öfver vattnet, är synlig i alla väderstreck från N.V.Nord och Ost öfver till S.V. på kompassen och bör i sigtbart väder synas på 3 1/2 mils afstånd och derutöfver. Denna fyrs lysningsapparat är lika med fyrens på Gottlands södra udde (=Hoburg). "
Enligt Underrättelser 1852
Lat. N. 57°57'25". Long. O. om Ferrö 37°32'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°22'45”.
På nordöstra udden af Fårön, eller den så kallade Holmudden, uppfördes åren 1846 och 1847 ett rundt fyrtorn af sten, hvarå anbragtes en omgående lysningsapparat, bestående af 12 stycken polerade speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en medelst ett utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvilken fullbordar sin omloppstid på 8 minuter, hvarunder frambringas fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren tändes första gången den 21 Oktober sistnämnda år. Tornet, som är hvitrappadt ofvanom dess nedra afsats och står på 12 fots hög grund, har 80 fot till altanen. Fyrljuset brinner på 103 fots höjd öfver vattenytan, upplyser horisonten i alla väderstreck från N.W. nord och ost öfver till S.W. på kompassen och bör i sigtbart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. II.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 57° 57’,4. Long. O. 19° 22’,6.
- Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
- Tornets höjd från grund: 91 fot.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 103 fot.
- Fyrtornet: av sten, vitt.
- Lysvidd: 14 à 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 12 fot.
- Lysfält: från NV över N, O och S till SV.
Fårö eller Gotlands norra uddes fyr ligger på Fåröns nordostliga udde, den sk Holmudden. Fyrapparatens 12 lampor med paraboliska speglar är fästade 3 på var sida av en kringgående fyrkantig ställning, vars omloppstid är 8 minuter, varunder fyren visar 4 starka sken, vardera av omkring ½ minuts varaktighet, med mörka mellantider av omkring 1 ½ minut. Mellan SV och NV skyms fyren av skogen på Fårön. Sydvart om tornet ligger fyrbetjäningens rödmålade boningshus. Väster om fyren, i den sk Eikeviken, är en räddningsbåt stationerad. Fyrinrättningen anlades 1846 och 1847, och sistnämnda år tändes fyren första gången.”
Fotogen
1882 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor med veke.
1886 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" inklusive kanonskjul och kruthus.
Linsfyr
1891 utbyttes spegelapparaten mot lins av 1:a ordningen. Lanternin och bröstmur byggdes om.
- En fotogenbod byggdes i betong.
- Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 12 fack à 30°, omgående, lagrad på 4 koniska stålhjul, urverk med lod. Fotogenlampa med veke. Tillverkad av F Barbier & Cie
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
- Fyrkaraktär: B W 20s 16M. Ljus c:a 4 sek, mörker c:a 16 sek. Lins av 1:a ordningen. Ljusstyrka: 138,000 HK. Luxljus. Lyshöjd: 30,6 m. Vitt, runt, 30,3 m högt stentorn.
- Fyrplatsen erhöll ytterligare en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion". Den erhölls från Ölands Södra Udde.
- Kanon, varmed under tjocka avlossas ett skott var 10:e minut.
- Fårö fyr skymmes i västlig och nordvästlig riktning av skog till 140 grad med undantag av tvenne mindre sektorer, dels från 120 till 122 grad, dels från 130 till 134 grad, inom vilka sektorer fyren är synlig från fartyg, som ej befinner sig i närheten av land.
1925 flyttade fyrmästaren in i ett nytt boningshus.
- Detta hade flyttats från Östergarnsholm, där det bebotts av fyrmästaren där.
1927 utbyttes en av mistsignalkanonerna mot en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" erhållen från Utklippan.
1934 utbyttes mistsignalkanonerna mot en knallsignalapparat.
Elektriskt ljus
1948-1949 uppfördes ett maskinhus för en tyfonanläggning. Knallsignalapparaten utbyttes mot tyfon.
- Optisk karaktär: B W 20 s 16 M. (2 + 18). Elektriskt ljus. Ljusstyrka: W 360 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud var 120 s (2,5 + 4,5 +2,5 + 4,5 +2,5 + 103,5).
- Fyrtornet målat vitt.
Radiofyr
1957 installerades cirkulär radiofyr.
- Cirkulär radiofyr: RC 234. Räckvidd: 50 M. ID-signal: FÅ. Frekvens: 294,2 kHz. Ingick i kedjan Fårö, Landsort, Gustav Dalén kassunfyr, Kungsgrundet, Almagrundet.
1976 automatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1977 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Fårö
Och sedan
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.
- Sändningarna med radiofyr på Fårö stängdes.
19?? stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 320°, med 1000W 120V glödlampa (reserv 2x60W 10,3V). Elklipp. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Iso WR 8 s 16,5 M. Lyshöjd: 30,6 m.
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fårö fyr släcks" , NN 1977. 0,5MB
- Video: Fårö Iso WR 8s. Fårö Iso WR 8s. (1 min)
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: I. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. samt knallsignalering. Fyrtornet, byggt av sten, är 31,5 m. högt inkl. lanterninen. |
| Läge och natur | Fyrplatsen är belägen på Fåröns nordöstra udde och är omgiven av skog från SV till N. Fårön är 24 km lång och 12 km bred. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 3 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Ingen. |
| Kommunikationer | Bil eller cykel till Broa Fårö 24 km. Färja Broa-Fårösund 2 km. Buss och tåg Fårösund-Visby 60 km. |
| Postanstalt | Fårö. Väg dit: Landsväg från fyrplatsen, 16 km. |
| Handelsbod | Eke. Väg dit: 9 km landsväg från fyrplatsen. |
| Skola | Närmaste folkskola är belägen 10 km från fyrplatsen (B1-skola). Realskola Slite köping, 55 km. |
| Övrigt | Gott dricksvatten. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Tre hus (4 rum + kök, 2 rum + kök resp. 2 rum + kök) disponeras av SjöV fritidsnämnd |
| Ägare | SjöV äger fyren och alla byggnader |
| Kontaktperson besök | Ingvar Söderdahl, 0498-400016. Jan Ströberg 0708-949694, 0498-271523. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-63 00 00. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Visby - Fårösund (väg 148) därefter bilfärja till Fårö och bilväg till fyren på nordöstra delen av Fårö, totalt c:a 70 km (taxi finns på Fårö). Bilfärjan är gratis och går i stort sett varje halvtimme dygnet runt. |
| Övrigt | Fyren som tändes 1847 klassificerades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 3½ mil vid klart väder. Fyrapparaten var identisk med den som installerades på Hoburg, då kallad Gotlands Södra Udde. Rovoljelamporna utbyttes år 1882 mot 12 envekiga fotogenlampor för konstant nivå (s.k Nivålampor). År 1891 monterades en 1:a ordningen (1840 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar 12 fack á 30°, F Barbier & Cie 1891, roterande på 4 koniska stålhjul, urverk med lod samt en femvekig fotogenlampa för konstant nivå. År 1907 fick fyren lux-ljus varvid ljusstyrkan ökades från 58.000 till 138.000 Hefnerljus. Linsen av 1:a ordningen byttes mot nuvarande lins av 4:e ordningen år 1976. Nuvarande fyrmästarbostad har tidigare funnits på Östergarns fyrplats.
År 1886 monterades en mistsignalkanon av Engström typ, år 1907 uppsattes en ny Engströmkanon som kom från Ölands södra Udde och år 1927 uppsattes en ny mistsignalkanon som tidigare funnits på Utklippan medan den tidigare kasserades. År 1934 uppsattes en knallsignalapparat som ersatte kanonerna och år 1949 installerades en tyfon. En av de gamla mistsignalkanonerna finns fortfarande kvar på fyrplatsen |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren och hela fyrplatsen 2000. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Gotland norra delen
Klicka här för att se fyrarna på Gotland norra delen.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, Lotsverket, spegelfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, tyfon, radiofyr, Kullen.